Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.

BOSTADSHUS

HistorikNyebo by ligger i ett ålderdomligt, av stengärdsgårdar genomkorsat odlingslandskap, präglat av 1800-talets stora nyodlingar och av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse från 1700- och 1800-talen. Den är trots sitt läge intill E 66 välbevarad. Gården består av bostadshus, timrat magasin, brygghus och källare. Mangårdsbyggnaden är en timrad, tvåvånings parstuga från 1780-talet, med stående rödmålad panel. Invändigt finns målade tapeter från tidigt 1800-tal bevarade. Gården visas för allmänheten. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000452908

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

BOSTADSHUS MED BUTIKSLOKAL

HistorikPataholm är Ålems sockens äldsta handels- och utskeppningsplats och var tidigare lydköping under Kalmar. Redan på 1520-talet omtalas Pataholm som "olaga hamn". Vid 1800-talets mitt expanderade handelsverksamheten kraftigt i Pataholm. En av de handelsgårdar som då byggdes - troligen på 1840-talet - var en gård där färgaren Harberg på 1860-talet startade sin rörelse. Gården är timrad i två våningar under tegeltak och har gråmålad locklistpanel. I bottenvåningen finns inredningar från 1880-talet, då huset användes för bad- och brunnsverksamhet. Främst märks målningar av Axel Roth i den s.k. societetssalongen. I övervåningen har marinmålaren Oscr Hullgren en ateljé, som kvarstår i stort sett oförändrad sedan konstnärens död 1948. Harbergska gården är idag museum och samlingslokal. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000454753

Objekttyp

BUILDING

BOSTADSHUS MED BUTIKSLOKAL

HistorikModéerska handelsgården byggdes under perioden 1748 och 1778. Den ligger utefter Storgatan i den norra delen av vad som var Mönsterås köpings gamla handelscentrum. På nuvarande tomt ligger dels huvudbyggnaden, dels en ekonomibyggnad. Huvudbyggnaden inrymmer handelsbod och två bostadslägenheter. Inga ändringar har gjorts sedan 1920-talet. Huset rymmer många detaljer som minner om dess långa historia, bland annat kakelugnar från trakten och äldre typer av dörrar samt en bevarad bodkammare. Med sin kombination av handelsbod och bostad representerar denna byggnad en välbevarad del av Mönsterås historia. Modéerska handelsgårdens huvudbyggnad är en tvåvånings timrad träbyggnad med sadeltak, den är 10 x 17 meter lång och var länge den gamla köpingens största byggnad. Ingången till handelsboden är på byggnadens gavel, flankerad av ett fönster på var sida om ingången. Modéerska huset långsida mot Storgatan har fem fönsteraxlar, här finns även den ingång som leder in till de två bostadslägenheterna. Utanför ingången mot Storgatan fanns ursprungligen en fritrappa av sten som togs bort i början av detta sekel. Den norra gaveln har tre fönsteraxlar med synliga knutlådor. Den västra fasaden vätter mot gården. Trapphuset mot gårdssidan tillkom troligen i samband med att övervåningen inreddes mer permanent på 1890-talet. De fem fönsteraxlarna består här av tre olika fönstertyper. Handelsboden har här en andra ingång som vetter mot de uthusbyggnader som fanns kring gården. Ingången från gården kan idag verka omotiverad. Tidigare fanns ett flertal uthus och stall på gården, som nyttjades av långväga kunder som kom till köpingen för att handla, porten mot gården hade därför en praktisk funktion. På den södra gaveln fanns tidigare en lucka uppe på andra våningen, där hissades varor upp till lagret på vinden. Öppningen satt ungefär där gavelfönstret sitter idag. På gaveln finns även pardörren som leder in till handelsboden. På var sida om ingången sitter ett fönster som idag är större än de ursprungliga. Genom en undersökning av färglager kunde den nuvarande färgsättningen beläggas. Huset målades därefter 1991 i en gulockra färg på fasaderna och med engelskt rött på fönsterlufter och entrédörrar. KÄLLA: Länsstyrelsen i Kalmar län, Beslut om byggnadsminne 1993

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000451812

Objekttyp

BUILDING

BOSTADSHUS MED BUTIKSLOKAL

HistorikGammal köpmangård, byggd av handlande C J Hullgren kring 1800-talets mitt. Anläggningen utgjordes ursprungligen av en huvudbyggnad av timmer samt en rad uthusbyggnader, de sistnämnda förstördes vid en eldsvåda. Det stora boningshuset med empirekaraktär är byggt i vinkel med inkörsport i undervåningen, där också en handelsbod är inrymd. Husets interiör förändrades under 1860-70-talen, då dekorativa målningar utfördes av marinmålaren Oscar Hullgren. Gården inköptes 1954 av Ålems hembygdsförening. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000454752

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

dämmans fyr

TakformSadeltak, Lanternin

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028251

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Fliseryds kyrka

TakformSadeltak - Valmat

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442783

Objekttyp

BUILDING

GAMLA KYRKOGÅRDENS GRAVKAPELL

TakformEj utrett

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000452715

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

GÅRDSHUS

Historiknull

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000702132

Objekttyp

BUILDING

Gåsö, kummel

Exteriörbeskrivning

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028483

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

KUSKBOSTAD

HistorikByggnadens nuvarande fasadutformning tillkom under 1870-talet under friherre C F T Raabs tid, då också de låga envåningsflyglarna - pocherna - tillbyggdes. Ett stall och två arbetarbostäder av trä, panelade och grönmålade med vita snickerier, är uppförda under Raabs tid och ingår i byggnadsminnet. Tillsammans med dess och parken utgör Råsnäs en välbevarad och enhetlig äldre herrgårdsmiljö. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000454221

Objekttyp

BUILDING

KÄLLARE

HistorikNyebo by ligger i ett ålderdomligt, av stengärdsgårdar genomkorsat odlingslandskap, präglat av 1800-talets stora nyodlingar och av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse från 1700- och 1800-talen. Den är trots sitt läge intill E 66 välbevarad. Gården består av bostadshus, timrat magasin, brygghus och källare. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000702135

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Lilla Sillekrok, kummel

HistorikVitt betongkummel med snedställt svart bälte, söder om Vållö mellan Mönsterås och Påskallavik. Tidigare ett mindre stenkummel uppfört 1846. KÄLLA: Sjömärken, vägvisare och kulturminnen. Johnny Söderlund, 2007.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028482

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

MAGASIN

HistorikNyebo by ligger i ett ålderdomligt, av stengärdsgårdar genomkorsat odlingslandskap, präglat av 1800-talets stora nyodlingar och av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse från 1700- och 1800-talen. Den är trots sitt läge intill E 66 välbevarad. Gården består av bostadshus, timrat magasin, brygghus och källare. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000702133

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

mönsterås kyrka

HistorikFrån mitten av 1700-talet hade befolkningen i Sverige ökat kraftigt. Denna utveckling fortsatte in på 1800-talet och gjorde att församlingarna blev allt större och det blev svårt att få rum i de äldre, ofta medeltida, kyrkorna. Denna trångboddhet förde under 1800-talet, med sig ett intensivt kyrkobyggande. Under 1700-talet sker även en förändring av synen på gudstjänsten och kyrkorummet. Prästen kom mer att ses som en pedagog som i samhällets tjänst upplyste medborgarna. Kyrkobyggnaden kom därför att i allt lägre grad uppfattas som en helig plats där sakramenten och Guds nåd utdelades och i allt högre grad som en sal där statsmakten, representerad av prästen, undervisade menigheten. Genom detta kom predikan att inta en allt starkare position gentemot sakramenten vilket gav genklang i kyrkorummets utformning i det att kyrkorummet kom att utformas som ett auditorium, ljust, rymligt och överskådligt, gärna försett med altarpredikstol. Den förändrade liturgin kom att gå hand i hand med tidens stilströmning klassicismen, vilket gjorde dess formspråk till en hävdvunnen och genomförd arkitektonisk utformning i många kyrkor vid tiden. Denna samverkan mellan liturgi och stilströmning, parad med det betydande kyrkobyggande som ägde rum under 1800-talet har givit Sverige ett stort antal kyrkor med snarlikt utformning vilket gör att man kan tala om en epok i svenskt kyrkobyggande. På denna ordets kyrka följde i början av 1800-talet, väckelsens där senempiren ofta fått ge form åt kyrkorummet. Det tidiga 1800-talets liturgi kom att inriktas på väckelse där åhörarnas delaktighet blev allt mer central varför kyrkorummet i allt högre grad sågs som en väckelsesal där formgivningen gavs en underordnad roll. Då det var ordet och framförandet av detta som var den centrala kom arkitekturens uppgift att bli att inrama och rikta uppmärksamheten mot predikan. Senempirens kyrkorum kännetecknas därför av en från nyklassicismen ytterligare renodlad enkelhet. Detta senempirens rymliga ljusa kyrkorum å stadkoms bl.a. genom väl tilltagna, rundbågiga fönsteröppningar, släta, ljusa och osmyckade väggar, tunnvälvda tak med kraftig taklist och sluten bänkinredning, allt sammanhållet av en sträng symmetri och klassiska formelement. Den typiska planformen var ett rektangulärt långhus utan utbyggnader med vapen hus som en del av tornet i väster och sakristia inrymd i en absidial utbyggnad i öster. Långhusets portaler lades symmetriskt i söder och norr och som huvudingång användes vapenhusets port i väster. Kortfattad historik och beskrivning av Mönsterås kyrka Mönsterås socken gränsar i öster till Kalmarsund. Emån, utgör nordgräns för socknen under sista halvmilen före utloppet i Kalmarsund. Socknens gränslinje i söder, mot Ålems socken, går mellan Tokö och Lövö och på fastlandet vid Råsnäs en kilometer norr om Timmernabben. I väster gränsar socknen till Ålem, Långemåla och Fliseryd socknar. År 1970 sammanslogs Mönsterås, Ålem och Fliseryd till storkommunen Mönsterås. Det är som kyrko-, tings- och marknadsplats som samhället på åsen har vuxit fram. Första gången socknen nämns i skriftliga källor är år 1378 då riddaren Erengisle Sunesson (Båt) på Kråkerum skänker en del jord i Mönsterås till Vadstena kloster. Marken på åsen där Mönsterås centrala delar ligger idag brukades från slutet av 1300-talet in på 1500- talet som klosterjord under Vadstena kloster och senare av klostergården i Åsevad. När den första bebyggelsen utöver jordbruksbebyggelsen tillkom är okänt men av samtida dokument vet vi att åsen under 1530-talet var bebodd av köpmän kapabla att konkurrera med Kalmars borgare. Bebyggelsen och handelslivet har växt upp kring den gamla marknadsplatsen vid kyrkan där marknader hållits åtminstone sedan medeltiden. Med tiden uppfördes marknadsbodar i två rader utmed vägen på åsen, den nuvarande Storgatan, vilket så småningom kom att dela marknadsplatsen i två delar, Landtorget och Sjötorget. Idag finns bara Landtorget kvar. Under 1700- talet fortsatte utvecklingen så att den borgerliga bebyggelsen bredde ut sig på åsens topp längs huvudgatan. Köpinggårdarna fick vid den här tiden den karaktär som de har än idag. Gårdarna sträckte sig från Storgatan ned mot sjön. Mot gatan låg bostadshuset med handelsbod i bottenvåningen, i tomtsluttningen låg en rad uthus såsom brygghus, mangelbodar, dass, vedbodar, verkstäder, stall och fähus. Mönsterås kyrka har föregåtts av minst två kyrkor på samma plats. Den äldsta, i trä, uppfördes sannolikt redan på 1100-talet då sockenbildningen var klar. Denna kyrka ersattes av en i sten på 1200- talet. Mot slutet av 1700-talet var kyrkan för trång och diskussioner om att bygga till eventuellt bygga en ny kyrka tog fart. Beslutet blev att en helt ny kyrka skulle uppföras. Kyrkobygget påbörjades år 1842 och invigdes den 19 september 1847 av Kalmarbiskopen A C Kullberg. Kyrkan uppfördes till stor del genom dagsverken av bönder och torpare. Hela kyrkan uppfördes med långhus, kor, absid, sakristia och torn i nyklass

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442782

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Paslan/Patslan/, kummel

HistorikVitt, 3,5 meter högt stenkummel med toppmärke i form av ett kors sydost om Pataholm. Uppfört 1846. KÄLLA: Sjömärken - vägvisare och kulturminnen. Johnny Söderlund, 2007.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028283

Objekttyp

BUILDING

Sandö-Örskär, stångmärke

TakformEj utrett

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028484

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

SKYTTEANSKA SKOLAN

HistorikI äldre tid skedde skolundervisningen på landsbygden främst genom klockarens försorg och skolhus byggdes inte i någon större omfattning före 1842 års folkskolestadga. Redan 1637 lät emellertid riksrådet Johan Skytte, tidigare Gustav II Adolfs lärare och ägare av Strömsrums gods i Ålem, inrätta Sveriges första barnskola på landsbygden, Ålems pedagogi, och några år senare uppfördes en skolbyggnad. Denna revs 1820 och ersattes med det nuvarande skolhuset, som uppfördes 1822 efter ritningar av arkitekten C G Blom Carlsson. Under 1800-talets senare del genomgick skolhuset en genomgripande ombyggnad, men ännu är den ursprungliga rumsdispositionen till betydande del bevarad. Skolhuset, som är timrat i en våning, panelat samt gulmålat, har en utbyggd förstuga mot entrésidan. Förutom dess stora kulturhistoriska intresse som en av Sveriges få skolbyggnader från tiden före 1842 är det i sitt nuvarande skick ett gott exempel på panelarkitektur från 1800-talets senare hälft. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000455669

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

STRANDA HÄRADS TINGSHUS

HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Stranda härads forna tingshus är timrat i en våning med inredd vind. Sadeltaket är brutet och har belagts med rött lertegel. Tingshusets fasader är klädda med faluröd locklistpanel och timmerknutarna döljs av vita knutlådor som utformats som pilastrar. I takfallen på långsidorna öppnar sig takkupor. Huvudentrén är centralt placerad på den ursprungliga huskroppens södra sida. En låg trappa av ölandssten leder till dörren som är en grönmålad pardörr. Fönstren har vitmålade fönsterluckor. En mindre matkällare som numera är igenmurad låg ursprungligen under huset på dess norra sida (enligt syneprotokoll). Den bestod av ett litet valvslaget utrymme med krokar i taket för upphängning av mat. Enligt Riksantikvarieämbetets inventering från 1971, byggdes tingshuset till med en fönsteraxel i början av 1900-talet. Tillbyggnaden uppfördes i en våning men har senare byggts på till två våningar. Stilen ansluter helt och hållet till ursprungshuset, man har helt enkelt valt att foga en timmerlängd till den gamla stommen. Ett element som avslöjar tillbyggnaden är sockeln. Den ursprungliga delen av huset vilar på en putsad naturstenssockel medan den tillfogade delen vilar på granit. En tingsklocka hänger i en fristående klockstapel som tillkom omkring 1950 (Molin 1957-58, s. 11). Tidigare fanns på tomten en vedbod med klocktorn på taket samt ett utedass. Enligt muntlig källa upptäcktes i samband med gatuarbeten för några år sedan en kvadratisk stengrund framför tingshuset. Troligen är det grunden till det häkte som enligt äldre kartor över Mönsterås köping låg framför huset. I Nya Lagberedningens betänkande från 1884 kommenterades att tingshuset var i "försvarligt skick" och att det innehöll sal jämte tre rum med kök på nedre botten, samt på vinden fyra rum och arkiv. I Riksantikvarieämbetets arkiv, ATA, finns tio exteriörbilder arkiverade från inventeringen 1971. En projektritning från 1797 finns också på riksarkivet, dock ej signerad. Ritningen skickades från häradet till överintendentsämbetet för godkännande. Det forna tingshuset används idag som bibliotek. För information om tidigare, nu rivna, tingshus se under Dokument. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-06-05, Molin, Harry "Ting och Tingshus i Mönsterås" I: Stranda Hembygdsförenings årsbok, Mönsterås 1984, årgång 1957-58

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000452323

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

UTHUS

Historiknull

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000702147

Objekttyp

BUILDING

Vållöromp, kummel

TakformEj utrett

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028485

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Ålems kyrka

ByggnadsdelKor - Rakt, Torn - Väster, Torn - Väster, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Kor - Fullbrett, Sakristia - Öster

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442785

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Amerika

Beskrivning1)Bebyggelselämning, sentida torpställe, bestående av 2husgrunder varav 1 med spismursrest, röjda ytor och någraodlingsrösen. Beväxt med bl syréner. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/08868e35-4b87-4deb-bb98-11e9064d37dd

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Applerum

SkadestatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/b7b2643f-55ae-4359-ad2c-6b1ad1fbeb63

Objekttyp

PLACE

Bankeberg

Källa

NVR_NATURE_RESERVES

Extern identitet

2013551

Objekttyp

NATURE_RESERVE

Barnerör

PlaceringSynlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/951cbf5b-4c06-4a3b-b355-8ca2bd468327

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Begravningsplats

SkadestatusEj skadad

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/2a1537f1-4517-4044-8212-013d2aef23b3

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Begravningsplats

SkadestatusEj skadad

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/1e2c99a8-a51c-480b-9d56-fa2fd8c0081a

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Begravningsplats

TerrängÖNÖ-sluttning av moränbunden kulle, ingenväxt hagmark, björkaroch tallar.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/b30bcf20-9199-43d0-ad3c-ec1f49f3e450

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Begravningsplats enstaka

UndersökningsstatusEj undersökt

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/49f1b937-77d4-4146-a923-9154cd94d29e

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Begravningsplats enstaka

Beskrivning1)Begravningsplats oregelbundet rektangulär 25x13 m (ÖNÖ-VSV)omgärdad av stenmur 0,3-0,6 m h, intill 1 m tj av 0,2-0,5 m ststenar. Öppning ej synlig på begravningsplatsen, invid S kantenär stenkonstruktion, en 4x4 m och 0,7 m h, 0,5-0,8 m tj av 0,2-0,6 m st stenar utfallen åt NÖ, här är en 1,2 m st sten, istället på området är en stensamling som kan vara grav 2x1 m(VNV-ÖSÖ) och 0,2 m h av 0,2-0,4 m st, delvis övermossadestenar. Begravningsplatsen är bevuxen med tallar.Stenkonstruktionen kan vara kapellgrund eller bårhusgrund.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/6187ed81-9cca-4fae-a99d-32e5bdc23deb

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Bergshistorisk lämning övrig

Beskrivning1) Slaggvarp, närmast runt ca 6-7 m diam och intill 1 m h.Slaggbitarna är 0,01-0,3 m st och delvis hopsintrade i störrestycken och sammanhängande kakor. Svart till rödbrun med blåsigoch knottrig yta. Slaggen är relativt tung. Slaggvarpet har enfin kantprofil. I NÖ-SV går delvis genom slaggvarpet en grävdränna ca 5 m l och intill 1 m br. 3 m Ö om slaggvarpet är: helbottenskålla, ca 0,45 m diam och 0,2 m tj. 4 m SÖ om nr 1 är 2)Stensamling, rektangulär 3x2 m (NNV-SSÖ) och 0,2 m h avoregelbundet utfallna 0,1-0,3 m st (vanligen 0,2-0,3 m st)gråstenar. Stensamlingen har i sen tid varit intill ca 0,5 m h.Kan utgöra rester av en spis. 1 m SSÖ om nr 1 är 3) Ränna 5x1 m(ÖNÖ-VSV) och 0,2 m dj i den VSV delen avslutas rännan i 0,1 m hterrass. Rännan utgör sannolikt resterna av blästerugnen. 2 mSSÖ om nr 3 är 4) Malmvarp, 5 m i diam och 0,1 m h . Övertorvad.Vid provstick genom torven finns en fyllning av mullad malm.Malmvarpet består främst av en svagt markerad ring, 0, 5-1 mbr. Beväxt med 1 tall. 33 m SSV om nr 1 är 5) Stenring medslagg, 3 m diam och 0,3 m h. Övertorvad fyllning av 0,1-0,4 m stslaggstycken. Slaggen är svart blåsig och med knottrig yta.Kantkedja av 0,2-0,4 m l och 0,3 m h stenar. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/baaf38c6-4e23-4a48-8cca-f9a424207504

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Biliden

SGU registrerar platsen som nedlagt blockstensbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: dimension stone; granite;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked.

Källa

SGU_MINERAL_RESOURCES

Extern identitet

ORED06494

Objekttyp

Nedlagt blockstensbrott

Björnhultet

PlaceringSynlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/60c474a2-0958-4a4c-bb9b-42ead0bee3e0

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Björnöhus

TerrängKrön av udde på ö mellan fruktträdgårdar.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/906bea4b-0daa-4011-9eab-dc92e91869cc

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Blästbrukslämning

Referens: skriftlig källaJ Wihlén: 1932: Studier rörande äldre svensk järntillverkningmed särskild hänsyn till Småland vid 190. Kronobäck ca 200 m.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/52543308-ad8f-46bd-bc30-20f56c79bf6e

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Blästbrukslämning

Beskrivning1) Slaggvarp, rest av, bestående av en kantvall, 10 m l (Ö-V)1,5-2,5 m br och 0,3-0,4 m h. Delvis övermossad med i ytantalrika slaggklumpar av brunsvart, delvis fluten slagg. Beväxtmed ett 10-tal granar samt några lövbuskar. Obetydliga rester avslagg tillsammans med smärre klumpstenar tyder på attslaggförekomsten ursprungligen varit närmast rund med en diam av11 m. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/177b852e-b0c8-4096-83ab-6b32378e3f74

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Blästbrukslämning

Referens: skriftlig källaRaä inv nr 3

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/49a35b6e-cd76-42c6-b889-c981203b73ba

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Blästbrukslämning

Beskrivning1)Slaggvarp, ursprungligen närmast ovalt 12x7 m (Ö-V) och intill1 ,5 respektive i Ö 3 m h. Slaggen är 0,5-8 cm (vanligen 1-3 cm)st (enstaka bitar är upptill 20 cm st) rödbrun till blåsvart,delvis knottrig, delvis jämt trögt fluten och blåsig. Slaggenligger i en delvis sotfärgad till rödbrun fyllning av mulladmalm. I Ö ha r slaggtäkt skett varvid 1 m stora närmasthopsintrade slaggstycken kommit i dagen. Bland slaggstyckenaförekommer enstaka mindre bitar med bränd lera. Direkt N omslaggvarpet är en grop 1 m i diam och 0,2 m dj. Den kan vara enblästerugn. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/8610a30e-6b71-482d-b1b6-1eaa28de6e3b

Objekttyp

PLACE

Blästbrukslämning

PlaceringSynlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/12495ead-0978-4cde-a11b-c2b8a14af70f

Objekttyp

PLACE

Blästbrukslämning

Orientering20 m VNV om NV hörnet av ladugård.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/41f90000-9d0b-45ba-9e02-ac8351c868c5

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT