ALGUTSRUMS KYRKA
Nuvarande kategorierTakformMansardtak, Mansardtak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028670
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING
Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.
Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.
Registerpost ≠ publicerad kunskapsnod
Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.
REGISTERRESULTAT
Filtrerat cursorurval
40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.
ARBETARBOSTAD
HistorikHistorikArbetarbostad av putsad och vitkalkad sten i en våning under tegeltäckt pyramidtak, troligen uppförd 1918. KÄLLA: Förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1992-11-17. Beteckning 4782/92
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000394549
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
BAGARSTUGA
Historiska/ursprungliga kategorier21000001518760http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001518760Bebyggelse - byggnadMÖRBYLÅNGA OTTENBY 1:2 - husnr 62BAGARSTUGALän: Kalmar, Kommun: Mörbylånga, Landskap: Öland, Socken: Ås , Stift: Växjö stift, Församling: Sydölands församling16.3979330957273,56.19627698272015http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001518760http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001518760http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001518760RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001518760
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
BOSTADSHUS
Bebyggelse - byggnad21000001518660http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001518660Bebyggelse - byggnadMÖRBYLÅNGA OTTENBY 1:2 - husnr 59BOSTADSHUSLän: Kalmar, Kommun: Mörbylånga, Landskap: Öland, Socken: Ås , Stift: Växjö stift, Församling: Sydölands församling16.398655201311765,56.19648228978116http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001518660http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001518660http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001518660RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001518660
- Objekttyp
- BUILDING
BOSTADSHUS
Bebyggelse - byggnadHistorikBostadshus av putsad och vitkalkad sten i en våning under tegeltak, uppfört omkring år 1900. KÄLLA: Förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1992-11-17. Beteckning 4782/92
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000394544
- Objekttyp
- BUILDING
BOSTADSHUS
Bebyggelse - byggnadHistorikBostadshus av putsad och vitkalkad sten i en våning under tegeltak. Kraftigt utskjutande tak och profilerade sparrar, uppfört omkring år 1860. KÄLLA: Förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1992-11-17. Beteckning 4782/92
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000394558
- Objekttyp
- BUILDING
BRANDBOD
Bebyggelse - byggnad21000001502480http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001502480Bebyggelse - byggnadMÖRBYLÅNGA OTTENBY 1:2 - husnr 28BRANDBODLän: Kalmar, Kommun: Mörbylånga, Landskap: Öland, Socken: Ås , Stift: Växjö stift, Församling: Sydölands församling16.412515501016735,56.23327701509683http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001502480http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001502480http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001502480RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001502480
- Objekttyp
- BUILDING
BRYGGHUSFLYGELN
Historiska/ursprungliga kategorier21000001502361http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001502361Bebyggelse - byggnadMÖRBYLÅNGA OTTENBY 1:2 - husnr 24BRYGGHUSFLYGELNLän: Kalmar, Kommun: Mörbylånga, Landskap: Öland, Socken: Ås , Stift: Växjö stift, Församling: Sydölands församlingNybyggnadsår: 1786 - 179616.411243315696503,56.23438718843253http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001502361http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001502361http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001502361RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001502361
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bårhus
HistorikHistorikBårhuset har stomme av tegel och putsade fasader avfärgade i ljus gul kulör med gråmålad sockel. Ingång finns både i öster och väster genom pardörrar målade i rosaröd kulör med svarta smidesbeslag. Fönstren är av gjutjärn och har tunt spröjsverk. Byggnadens sadeltak är belagt med tvåkupigt lertegel. Byggnadsåret 1915 står skrivet i smidessiffror över ingången i öster. Framför byggnaden, såväl i öster som i väster, är marken belagd med kalkstensflis. Byggnaden är indelad i två rum. Det västra fungerade som bårhus/bisättningsrum medan det östra, som nu används till förvaring, rymde likvagnen. Bårhuset ritades och byggdes av byggmästaren C A Svantesson
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000043378
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Bårhus
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivningFasaden är putsad och avfärgad i vitt utom en del av gaveln i norr som har en stående träpanel i svart. Taket är belagt med tegel. Samtliga fönster och dörrar har svarta snickerier. Norra delen av byggnaden används som förråd medan den södra är ett inrett andaktsrum.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000043410
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
FLYTTFÅGELMUSEET
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikFlyttfågelmuseet på Ölands södra udde uppfördes våren 1960 och stod färdigt 1961, men de första ritningarna påbörjades redan 1957. Arkitekt var Jan Gezelius, byggherre var Sveriges ornitologiska förening, byggmästare var Oscar Johansson i Torngård. Den utställning som byggnaden var en del av formulerades av Carl Edelstam och gestaltades av Arne Klingborg. Temat för utställningen var fåglarnas orienteringsförmåga. Byggnaden är dubbelsymmetrisk och består av ett enda rum, som har ljus från alla sidor. Ytterväggarna är lätt snedställda och huset smalnar av mot sidorna. Huset har liggande panel och saknar helt täcklister eller foder. Det är en utställningsbyggnad där väggarna fungerar som utställningsskärmar och de glasade slitsarna mellan väggpartierna gör att de står fria i omgivningens ljus. Byggnaden är utvändigt blå med vita snickerier och svartmålad syll. Taket är ett tunt flackt sadeltak med stora takutsprång och synliga smala taktassar. Dörren är enkel med stående brädor och klädd men liggande panel lika som det övriga huset. Huset omges av en fris av vitt strandgrus och utanför ligger den hårt betade gräsmarken och det öppna öländska landskapet. KÄLLA: Länsstyrelsen i Kalmar län, Beslut om byggnadsminne 1999
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000049241
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
FYRMÄSTARBOSTAD
Historiska/ursprungliga kategorier21000001518780http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001518780Bebyggelse - byggnadMÖRBYLÅNGA OTTENBY 1:2 - husnr 12FYRMÄSTARBOSTADLän: Kalmar, Kommun: Mörbylånga, Landskap: Öland, Socken: Ås , Stift: Växjö stift, Församling: Sydölands församlingNybyggnadsår: 1920 - 192016.398935716891888,56.19668035975078http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001518780http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001518780http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001518780RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001518780
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
FYRMÄSTARBOSTAD
Byggnadsbeteckning21000001518640http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001518640Bebyggelse - byggnadMÖRBYLÅNGA OTTENBY 1:2 - husnr 11FYRMÄSTARBOSTADLän: Kalmar, Kommun: Mörbylånga, Landskap: Öland, Socken: Ås , Stift: Växjö stift, Församling: Sydölands församlingNybyggnadsår: 1872 - 187216.398372499772453,56.19628607698528http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001518640http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001518640http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001518640RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001518640
- Objekttyp
- BUILDING
FYRVAKTARBOSTAD
Historiska/ursprungliga kategorier21000001518820http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001518820Bebyggelse - byggnadMÖRBYLÅNGA OTTENBY 1:2 - husnr 10FYRVAKTARBOSTADLän: Kalmar, Kommun: Mörbylånga, Landskap: Öland, Socken: Ås , Stift: Växjö stift, Församling: Sydölands församling16.398362348881243,56.196471332628505http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001518820http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001518820http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001518820RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001518820
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
GLÖMMINGE KYRKA
ByggnadsbeteckningExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028671
- Objekttyp
- BUILDING
GRÄSGÅRDS KYRKA
ByggnadsdelByggnadsdelKor - Fullbrett, Sakristia - Öster, Torn - Väster, Torn - Västtorn, Vapenhus - Söder, Kor - Öster, Kor - Rakt
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442713
- Objekttyp
- BUILDING
GÅRDBY KYRKA
Historiska/ursprungliga kategorierTakformLanternin, Lanternin, Sadeltak, Sadeltak, Huv
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028672
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
HULTERSTADS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriörbeskrivning(SE ÄVEN KULTURHISTORISK BEDÖMNING) Kyrkobyggnadens fasta inredning Orgelfasad med orgelverk Orgeln är ett verk av den berömde orgelbyggaren Per Larsson Åkerman. Den byggdes 1868 och har åtta stämmor, en manual, bihangspedal, slejflåda och mekanisk traktur och registratur. Orgelfasaden har fem pipfält; i mitten ett rundbågigt fält flankerat av två högre och två lägre pipfält. De höga flankerande pipfälten bildar pilastrar, vilka kröns av urnor och förgyllda listverk. Mittersta fältet kröns av en förgylld lyra och växtornament. Orgeln genomgick en omfattande renovering 1983. Arbetet genomfördes av Johannes Künkels orgelverkstad AB i Lund. Vid renoveringen åtgärdades sprickor i spontarna bakom ventilerna. Slejfarna och bälgen läckte, vilket också åtgärdades. Vidare utfördes sanering av träskadeinsekter. Orgelhusets färgsättning i ljust gulgrönt, laxrosa och guld härrör troligtvis från renoveringen 1983. Orgeln, som instrument, behandlas i den inventering av Södra Ölands Kyrkliga Samfällighets kyrkors orglar som utfördes av Börje Tornborg år 2004. Enligt Tornborg är Hulterstads orgel ett i sitt slag unikt instrument. Samfällighetens orglar genomgår teknisk besiktning och service varje år. Arbetet genomförs av A. Mårtenssons Orgelfabrik AB i Lund. Vid besiktningen 2005 konstaterades att orgeln var i behov av rengöring och stämning. Åtgärderna skulle enligt Mårtenssons genomföras 2006 till en kostnad av 40 000 kronor. Inventeringens uppgifter avseende Hulterstad kyrkas orgel bifogas, se bilageförteckning. Bänkinredning Den nuvarande bänkinredningens utformning är ett resultat av kyrkans renovering 1951. Delar av den äldre bänkinredningen (främst dörrar och vissa bänkgavlar) återanvändes. Bänkarna är slutna mot mittgången och öppna åt sidogångarna mot norr och söder. De är indelade i fyra kvarter i långhuset. I koret finns två kvarter, ett på var sida om altarpredik-stolen. Under norra läktartrappan finns en liten, sluten bänk. Mot mittgången sitter helt plana speglar i bänkgavlarna och förhöjda speglar i dörrarna. Bänkkvarterens fronter har förhöjda speglar. Gångjärnen är handsmidda och fästa med handsmidda spik. Dörrarna är förmodligen från 1803. Ryggar, sittbrädor, fotstöd, psalmbokshyllor är från 1951. Bänkarna är idag invändigt täckmålade i ljusgrönt. Gavlar, dörrar och fronter har ramverk laserat i gulgrönt. Gavlarnas fyllningar är laserade i gulgrönt medan dörrarnas och fronternas speglar är laserade i rödbrunt med benvit ram. Lister och överliggare är laserade i rödbrunt och golvlisten är täckmålad i blågrått. Den nuvarande bemålningen och färgsättningen härrör från kyrkans invändiga renovering 1984. Äldre, bevarade delar av bänkinredningen finns i kyrkomuseet i tornet. Dessa delar är färgsatta i grått och blått med ådringsmålade speglar. På läktaren finns bänkar som är fristående. De tillverkades vid renoveringen 1951 och målades i samma ljusgröna kulör som övriga bänkar i långhuset. Läktarbröstning Läktaren byggdes troligtvis ut till sin nuvarande form på 1860-talet, i samband med att orgeln tillverkades. Bröstningen är byggd som en ramverkskonstruktion med en bred överliggare. Fronten mot kyrkorummet är laserad i en ljust gulgrön nyans och dekorerad med en tandsnittsfris och förgylld list. Fronten har sex speglar som är laserade i laxrosa med benvit ram och tunn guldkant. Färgsättningen är troligtvis samtida med orgelns renovering 1982-83. Altarpredikstol med altare, altarring och knäfall Altarpredikstolen och altarringen ritades av Gustaf af Sillén och byggdes av spegelmakaren Anders Högström. De är samtida med långhusets uppförande år 1803. Konstruktionen står mot östra långhusväggen och är fyrkantig till formen. Altaret bildar fundament. Ovanpå detta står korgen, vars ramverk är beige- och brunmarmorerat och är smyckad med bladornament i övre och nedre kanten. Speglarna i korgens gavlar är marmorerade i ljusgrått med förgyllda emblem för Jesu lidande. Väggstycket är utformat med kanellerade halvpilastrar med korintiska kapitäl. Ljudtaket är fyrkantigt och har en nedhängande duva samt är krönt av ett förgyllt kors på klot. Ljudtakets färgsättning går i blått och rött. Enligt äldre fotografier har altarpredikstolen målats om under 1900-talets första hälft. Enligt arkivmaterialet återskapades den ursprungliga färgsättningen i brunt med ådringsmålning vid renoveringen 1951. Altarringen har sin ursprungliga utformning, men bemålningen är sentida. På 1930-talet pryddes altarringens stolpbrädor med stiliserade blomstermålerier. Nuvarande ådringsmålning i samma kulör och utförande som altarpredikstolen härrör från 1950-talets renovering. Tygklädseln på altarring och knäfall är i rödbrun sammet och tillkom på 1980-talet. Belysning Kyrkorummet belyses av tre större mässingskronor, med vardera två kransar. Två hänger över mittgången och en i koret. Två av de större kronorna bär inskriptioner med årtalen 1803 och 1827. Det finns även fyra mindre mässingskronor som inte är elektrifierade (se f
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442714
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
HÄSTSTALLET
Historiska/ursprungliga kategorier21000001502400http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001502400Bebyggelse - byggnadMÖRBYLÅNGA OTTENBY 1:2 - husnr 26HÄSTSTALLETLän: Kalmar, Kommun: Mörbylånga, Landskap: Öland, Socken: Ås , Stift: Växjö stift, Församling: Sydölands församlingNybyggnadsår: 1836 - 184116.410624599634854,56.23282776835611http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001502400http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001502400http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001502400RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001502400
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Ispeudde fyr
Nuvarande kategorierTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028249
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
KASTLÖSA KYRKA
TakformTakformSadeltak, Sadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442715
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
KONTORSFLYGEL
HistorikHistorikKontorsflygel av putsad och vitkalkad sten i en våning. Byggnaden förbinds med brygghusflygeln av ett staket, samtida med byggnaderna, vars grindstolpar av sten kröns av plåtryttare, enligt traditionen uppsatta på 1840-talet. KÄLLA: Förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1992-11-17. Beteckning 4782/92
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000394556
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
KÄLLARBYGGNAD
Historiska/ursprungliga kategorier21000001518680http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001518680Bebyggelse - byggnadMÖRBYLÅNGA OTTENBY 1:2 - husnr 54KÄLLARBYGGNADLän: Kalmar, Kommun: Mörbylånga, Landskap: Öland, Socken: Ås , Stift: Växjö stift, Församling: Sydölands församling16.398640209360714,56.196376365483786http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001518680http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001518680http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001518680RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001518680
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
LADUGÅRD
Bebyggelse - byggnad21000001518740http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001518740Bebyggelse - byggnadMÖRBYLÅNGA OTTENBY 1:2 - husnr 64LADUGÅRDLän: Kalmar, Kommun: Mörbylånga, Landskap: Öland, Socken: Ås , Stift: Växjö stift, Församling: Sydölands församling16.399494652330493,56.196109545933304http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001518740http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001518740http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001518740RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001518740
- Objekttyp
- BUILDING
LOGE
Bebyggelse - byggnad21000001502500http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001502500Bebyggelse - byggnadMÖRBYLÅNGA OTTENBY 1:2 - husnr 29LOGELän: Kalmar, Kommun: Mörbylånga, Landskap: Öland, Socken: Ås , Stift: Växjö stift, Församling: Sydölands församlingNybyggnadsår: 1856 - 185616.41214539555427,56.233077607359135http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001502500http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001502500http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001502500RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001502500
- Objekttyp
- BUILDING
LÅNGE JAN
StommeTakformLanternin
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001518840
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
MAGASIN
Bebyggelse - byggnad21000001502460http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001502460Bebyggelse - byggnadMÖRBYLÅNGA OTTENBY 1:2 - husnr 27MAGASINLän: Kalmar, Kommun: Mörbylånga, Landskap: Öland, Socken: Ås , Stift: Växjö stift, Församling: Sydölands församling16.412712889417385,56.23357462132114http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001502460http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001502460http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001502460RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001502460
- Objekttyp
- BUILDING
MASKINHUS
Byggnadsbeteckning21000001518720http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001518720Bebyggelse - byggnadMÖRBYLÅNGA OTTENBY 1:2 - husnr 60MASKINHUSLän: Kalmar, Kommun: Mörbylånga, Landskap: Öland, Socken: Ås , Stift: Växjö stift, Församling: Sydölands församling16.399209326445668,56.19645888515931http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001518720http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001518720http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001518720RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001518720
- Objekttyp
- BUILDING
NORRA FLYGELN
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikFlygel av putsad och vitkalkad sten i en våning under skiffertak. Återuppfördes efter en brand 1941. KÄLLA: Förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1992-11-17. Beteckning 4782/92
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000394561
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
NORRA MÖCKLEBY KYRKA
TakformTakformLanternin, Sadeltak, Sadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442711
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
NÅDENS KAPELL
ByggnadsbeteckningTakformTälttak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442712
- Objekttyp
- BUILDING
Orminge rör, kummel
HistorikHistorikGrått, 3,5 meter högt stenkummel på Ölands västra sida, strax norr om södra udden. Uppfört 1866. Innan detta stenkummel uppfördes fanns här ett åtta meter högt stångmärke med ett kors som topptecken. Stångmärket kallades Ormstången och var uppfört 1817. KÄLLA: Sjömärken, vägvisare och kulturminnen. Johnny Söderlund, 2007.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028496
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
RESMO KYRKA
Historiska/ursprungliga kategorierByggnadsdelAbsid - Öster, Kor - Smalare, Kor - Öster, Torn - Västtorn, Sakristia - Norr, Torn - Väster
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442717
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
segerstads fyr
StommeExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028252
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
SEGERSTADS KYRKA
StommeInteriörbeskrivningKyrkobyggnadens fasta inredning. Läktarbröstning Läktarbröstningen är av trä. Breda stående brädor laserade i blått avdelas i fält av dekorerade brädor i grått med kannelyrer i guld. Ramverk, överliggare och lister är profilerade. Den nuvarande färgsättningen tillkom vid renoveringen 1949-50. Över mittgången skjuter ett bågformat parti fram. Denna båge är förhöjd med ett skyddsräcke i smide. Räcket tillkom vid renoveringen 1988-1989. Bänkinredning Bänkinredningen är indelad i tre kvarter, två i söder och ett i norr, och sluten mot mittgången. Bänkinredningen tillkom 1837-39 då kyrkan byggdes. Den fick sin nuvarande utformning 1949-50 då bänkarna kortades mot långhusets väggar och sittkomforten förbättrades. Korbänken på norra sidan byggdes om för den nya trappan till predikstolen. Ommålning gjordes vid renoveringen 1988-89. Då togs också ett par bänkar under läktaren bort. Bänkinredningen är invändigt målad i gult. Utsidans ramverk är laserat i blått, lister är målade i grått och speglarna laserade i rött. Även överliggaren är laserad i rött och golvlisten är målad i rött. Det första bänkparet har en svängd form som följer korets bågform. I bänkarna finns också smidda klädhängare målade i svart. Predikstol Predikstolen tillverkades 1765 av Clas Wallberg i Vickleby för den gamla kyrkan. Den överfördes till den nya kyrkan 1837-39 och byggdes då om till en altarpredikstol. I samband med renoveringen av kyrkan 1949-50 blev predikstolen åter fristående vid den norra väggen med trappa från koret genom norra korbänken. Altarbord, altaruppsats, altartavla och altarring Altarbordet är byggt av trä 1950 och laserat i grågrönt. Den nuvarande altaruppsatsen tillkom 1950 då altarpredikstolen togs bort. Altartavlan är målad av Einar Forseth. Tavlan omges av kolonner och överstycke i nyklassicistisk stil. Kolonner samt mindre partier är marmorerade i rött och beigt. Övriga delar är täckmålade i grått eller förgyllda. Altarringen av trä är sluten. Den har en grind på södra och norra sidan. Utförandet är i samma stil som läktarbröstningen med stående brädor laserade i rött. Dessa avdelas av dekorerade pilastrar i blått med förgyllda kannelyrer. Överliggare och lister är målade i rött eller beigt. Knäfallet är klätt med grått tyg. Äldre altaruppsats, vid dopaltaret. Delar av äldre altaruppsats i form av kolonetter tillverkade av Peter Buschberg, Kalmar, 1733. De omramar ett krucifix av okänd ålder. Ytterligare ett par kolonetter från altarpredikstolen används som pelare till sakristians altarbord. Orgelfasad Orgelfasaden är daterad till 1881 men det är inte känt vem som ritat den. Orgeln som installerades 1881 var tillverkad av Carl Elfström, Ljungby. Den nuvarande orgeln är byggd 1952 av Olof Hammarberg, Göteborg. Orgelfasaden målades troligen om senaste gången 1949-50. Dopfunt Dopfuntens cuppa är av gotländsk kalksten och tillverkad på 1200-talet. Den återfanns 1930 som vattenho på en av gårdarna i socknen. Sedan 1949 finns den åter i kyrkan. Cuppan är placerad på ett kapitäl från den medeltida kyrkans mittkolonn. Fundamentet till dopfunten används idag som del i solvisaren. Gravhällar I vapenhuset är några gravhällar upphängda på väggarna. På den södra sidan sitter tre hällar och på den norra, under trappan till tornet ytterligare en. Hällarna är relativt slitna vilket indikerar att de kan ha legat i den gamla kyrkans golv eller utomhus i en gång eller trappa. Hällen längst mot väster på den södra väggen har namnen Lars Svensson, Elin Nilsdotter och Sven Andersson samt årtalet 1678 inhuggna. Stenen i mitten har initialerna AIS och KID samt årtalet 1776 inhuggna. Stenen längst mot öster har flera partier med inhuggen text men medaljongen i mitten där persondata troligen har funnits är oläslig. Stenen på den norra väggen har namnen Holstein Nilsson och Karin Nilsdotter samt årtalet 1623 inhuggna. Av dessa gravhällar omnämns endast den första i Gunnar Håkanssons Öländska personminnen. Att övriga tre hällar inte omnämns av Håkansson är märkligt. I sin bok gör han en noggrann genomgång av de gravhällar som påträffats på de öländska kyrkogårdarna samt kända gravhällar som nu används t ex som trappstenar på gårdar. Att tre av gravhällarna i Segerstads kryka inte omnämns i hans bok skulle kunna tyda på att de inte fanns där eller inte var synliga då Gunnar Håkansson besökte kyrkan. Boken utkom 1942 det vill säga före den stora renoveringen av Segerstads kyrka. Kanske återfann man de tre gravhällarna då golven i vapenhus, långhus och kor lades om 1949-50. Belysning I kyrkan hänger fyra ljuskronor av mässing. Kronorna är placerade över bänkkvarteren. Samtliga kronor är skänkta under 1700-talet. Under läktaren hänger en mindre mässingskrona. Den är en kopia av en äldre krona som stals från kyrkan 1983. Textilförvaring Skåp för textilförvaring finns i sakristian. De byggdes då trappan till sakristian sattes igen 1949-50. Merparten av kyrkans textilier förvaras hängande. Kyrkklockor Segerstads kyrka har två klockor.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442722
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
SMEDBY KYRKA
HistorikHistorikDen tidigaste kyrkan på platsen uppfördes i slutet av 1100-talet och var en romansk absidkyrka med högt västtorn som utökades på 1200-talet. Den nuvarande nyklassicistiska kyrkan byggdes 1851-53 norr om den plats där den medeltida föregångaren stått. Smedby kyrka är en salskyrka med smalare rakt avslutat kor, utbyggd femsidig sakristia i öster samt torn i väster. Tornet är krönt av en lanternin. Arkitekt till kyrkan var J A Hawerman och byggmästare P Isberg. Extriören är i stort sätt oförändrad sedan byggnadstiden. År 1952 förändrades interiören en kraftig, främst i och med korets ombyggnad. Ett tunnvalv och två sidorum byggdes och koret kom att skiljas från kyrkorummet i övrigt. Ärland Noréen stod för förändringarna. Inne i kyrkan finns en romansk dopfunt från Gotland daterad till 1200-talet och predikstolen är från 1698. I tornet hänger två klockor. Lillklockan gjuten 1680, storklockan inköptes från klockgjutaren J P Forsberg i Kalmar 1878. För nedanstående kronologiskt upplagda beskrivning av kyrkobyggnadens historia har huvudsakligen arkivmaterial från Antikvariskt topografiskt arkiv (ATA) och Kalmar läns museums (KLM) arkiv använts. Handlingar har också lånats in från Landsarkivet i Vadstena. Det handlar främst om kyrkorådets handlingar (KRH) från 1949-1981. Uppgifter har också hämtats ur boken Mitt Smedby av Nils Andersson (NA). 1100-talet En romansk stenkyrka byggdes. Kyrkan hade kor och absid i öster och torn i väster. Början 1200-talet Kyrkans dopfunt tillverkades av den anonyma stenhuggare som av professor Jonny Rooswall kallades anonymus calcarius. Cuppan är av kalksten och foten av sandsten. 1630 Kyrkan avbildades av Rhezelius. 1680 Lillklockan göts. 1741 Kyrkan avbildades av Carl von Linné. 1753 Kyrkan avbildades av Petrus Frigelius. 1774 I samband med renovering av den medeltida kyrkan rasade tornet och stora delar av långhuset och kyrkans inredning skadades. Kyrkan lagades men tornet återuppfördes inte. Murningsarbetet utfördes av Henrik Wermelin. Lillklockan klarade raset och hängdes under ett litet tak på kyrkans västra gavel. 1784 Ny predikstol tillverkades. 1794 En ljuskrona tillkom. 1852 Den gamla kyrkan revs och en ny återuppfördes. Den nya kyrkan byggdes norr om den gamla. Inga medeltida murar finns bevarade i den nya kyrkan. Kyrkans långhustak belades med tegel medan tornet och sakristian belades med svartmålad plåt. 1878 Storklockan göts av J P Forsberg, Kalmar. 1896 Orgel tillverkades av G A Setterqvist 1913 Interiör renovering. Dekormåleri i form av draperier vid altaruppsatsen och predikstolen målades över. Istället målades kring altaruppsatsen pelare som bar upp en båge med bibelcitat och kring taklisten en rundbågefris. 1923 Den romanska dopfunten flyttades in i kyrkorummet från vapenhuset och placerades i koret på norra sidan. 1924 Större renovering exteriört och interiört. Arbetet leddes av byggnadsfirman Bröderna Olsson, Färjestaden. Exteriört knackades all lös puts på hela kyrkan bort. Därefter grundandes, utfylldes och spritputsades med kalkbruk av nysläckt kalk och sand. Taklist och gavlar täcktes med galvaniserad plåt. Fönstren försågs med fönsterbleck av galvaniserad plåt. Alla plåtdetaljer oljemålades. Taksvall av 1 bräder lades, täcktes med prima spån 4 blek, dubbel läkt och tegel - gamla på norra sida och nya på södra - av typen Nygärde enkla falspannor. Var tredje falspanna spikades och de gamla pannorna kramlades. Nockarna täckets med nockpannor i cementbruk. Över tegelpannorna vid tornet inhöggs en plåtremsa. Nya tjärade vindskivor sattes upp. Plåttaken på tornet och sakristian lagades. En syll i tornrummet understöddes med två störar 8X8. Väggarna i tornet lagades. Dörrarna tätades. Fönstren lagades och tätades. Fönster, dörrar, lanterninen med kors och kula målades liksom andra trädelar. Pilastrarna vid portalerna målades i mörk färgton och lanterninen i ljus kulör. Tornets plåttak ströks en gång. Ny skorsten byggdes och rör byttes där så krävdes. Skorstenens rör ska ha murats in. Interiört ska kyrkorummet ha målats men enligt foton från 1936 fanns dekormåleriet kvar vid den tiden. Orgeln renoverades grundligt men av vem är inte känt. 1928 I en tidningsartikel sägs att väggarna har en gulaktig färgton och taket är ljust grått. 1936 Interiör renovering av kyrkan efter förslag Bröderna Olsson i Färjestaden med ritningar till fönstren av arkitekt Erik Fant. Det gamla golvet i bänkkvarteret belades med impregnerad förhydningspapp och 2X2 reglar på ca 50 cm inbördes avstånd. På reglarna lades 1 ½ spontad halvren furu. Bänkarnas sitsar höjdes med 12 mm i ytterkanten för bättre sittkomfort. Fotbrädornas höjd anpassades efter golvet. Kyrkans vind isolerades efter rengöring. Mellan spanten och tätt slutande mot dessa inlades porös Treetex eller liknande som fastspikades med 1x1 lister i spanten. Vid brytningar tätades med tjock impregnerad papp. Taklisten tätades på lämpligt sätt. Dörrarna mot tornet justerades. Vid den södra ingången insattes nya dörrar som tätad
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442723
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
STENÅSA KYRKA
Bebyggelse - byggnadHistorikNär Stenåsa kyrka renoverades 1956 hittade man under kyrkans golv resterna av en träkyrka med lergolv som daterades till 1000-talet. Detta var den första kyrkan på platsen. I mitten av eller möjligen i slutet av 1100-talet ersattes träkyrkan av en stenkyrka. Under 1200-talet byggdes stenkyrkan ut så att den blev dubbelt så lång som den ursprungliga byggnaden. Under 1700-talet och början av 1800-talet ökade befolkningsmängden i socknen. Den gamla medeltidskyrkan blev trång. År 1831 stod en ny kyrka klar som hade byggts som ett skal utanför den medeltida kyrkan. Ritningarna gjordes av Samuel Enander. Tre byggmästare, P.Isberg, P. Ekholm och H. Göthe, var involverade i arbetet med kyrkan. Kyrkan präglas såväl interiört som exteriört av nyklassicistiska drag. För nedanstående kronologiskt upplagda beskrivning av kyrkobyggnadens historia har huvudsakligen arkivmaterial från Antikvariskt topografiskt arkiv (ATA) och Kalmar läns museums (KLM) arkiv använts. Uppgifter har också hämtats ur böckerna Kyrkobyggnader 1760-1860 i serien Sveriges kyrkor (SvK) och Stenåsa kyrka (StK), en artikel av Ragnhild Boström publicerad i Kalmar Nations skriftserie 1973-74. 1000-talet En träkyrka byggs på platsen. Spår av ett slätt lergolv från denna har påträffats under nuvarande kyrkans golv. 1100-talets andra hälft till mitten av 1200-talet Träkyrkan ersätts etappvis av en stenkyrka. Rester av grundmurarna finns bevarade under nuvarande kyrkans golv. 1831 Nuvarande kyrkan uppförs i putsad kalksten 1831. Kyrkan, ritad av Samuel Enander, är uppförd på den medeltida kyrkans plats med den nya kyrkans östgavel lagd rakt över den gamlas. Planen utfördes i stort sett enligt Enanders ritning, men sakristian placerades längre åt väster och tornets plan gjordes kvadratisk istället för rektangulär. Byggmästare var Petter Ekholm, Borgholm, m.fl. 1879 Kyrkan fick sin första orgel, av P.L. Åkerman, Stockholm. 1892 ca Ny altartavla samt möjligen två mindre tavlor insatta i altaruppsatsen. 1890-talet ca Ny dopfunt i trä av Anton Wahledow, bildhuggare i Kalmar. 1902 Interiör renovering. Väggmåleri tillkommer. 1922 Taken omtäckta. Torntaket med galvaniserad plåt, för övrigt nytt tegeltak. 1928 Lagning av putsen och ommålning såväl interiört som exteriört med samma färgskala som tidigare. Varmluftsanläggning installerades. Äldre murrester togs bort när källare grävdes ut. Viss dokumentation utfördes av landsantikvarie Manne Hofrén (skiss och foto). Hål för fönster och trappa togs upp i sockeln på nordväggen. Skorsten murades upp vid väggens krön. 1938 Den medeltida dopfunten renoverades av konservator Sven Wahlgren, Kalmar. Cuppan delvis rekonstruerad med syntetisk sandsten. Nytt dopfat av tenn från hovjuveleraren Gunnar Svensson, Kalmar. 1952 Reparation av tornet omnämns ha ägt rum detta år, enligt artikel i Barometern 1956. 1953 Nytt orgelverk med 19 stämmor, två manualer och pedal, byggd av Hammarberg. Den gamla fasaden från 1878 behölls. 1956-57 Restaurering under ledning av arkitekten Ärland Noreen. De gamla ytterdörrarna byts mot de nuvarande kopparklädda föreställande Det stora fiskarfänget och Den goda herden. Arbetet utfördes av plåtslagaremästaren Arvid Oskarsson, Mörbylånga. Interiört lades nytt golv i långhuset. Bänkkvarteren ändrades genom att sidogångar skapades. Fyra bänkrader längst bak togs bort. Bänkinredningen nytillverkades till stor del, men äldre delar återanvändes i bänkskärmarna. Vindfång vid södra entren byggdes. Fönstren försågs med innerbågar med klart antikglas i blyspröjs. Ommålning av interiören. I sakristian bättrades väggarna med en oljebaserad emulsionsfärg, men texten sparades ut. Varmluftssystemet slopades. Skorstenen revs, och källaren fylldes igen. Elinstallation gjordes för värme, orgelfläkt och belysning enligt förslag från Tor Engstöm, Ingenjörsbyrå för Elektronik, Kalmar. Installation av ljus och värme utfördes av firman Gunnar Andersson, Mörbylånga. Antikvarie Ivar Andersson, Stockholm, undersökte resterna av gamla kyrkan. Under kyrkans korvalv påträffades en orörd grav. Entreprenör för snickeriarbetena byggmästare Emil Lind, Norra Kvinneby, målningsarbeten kyrkomålare Gunnar Liedberg Eriksöre. Ny dörröppning togs upp i sakristians östra vägg. Takkronorna renoverades av Lindstedts & Sons gelbgjuteri, Kalmar, som även gjorde ljusstakarna i bänkarna, lyktorna och all armatur under läktaren. 1961 Byggnadsstyrelsen lämnar tillstånd till att installera elektrisk klockringning enligt förslag från M&E Ohlssons Klockgjuteri, Ystad. 1961 Nya omfattningar av röd kalksten kring samtliga tre ytterdörrar, dvs i väster, söder och vid sakristian. 1968 Yttre renovering under ledning av byggmästare Gunnar Johansson, Värnamo. Samtliga fasader blästrades och rengjordes. Målning i ljus ton. Tornfönstrens karmar byttes. Förmodligen även bågarna. Korsarmarnas kulor förgylldes. I takvinkeln mellan torn och långhus lades en skyddsplåt av koppar. Skadade vindskivor byttes ut. Taket reparerades. Skadade tegelpannor byttes mot
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442724
- Objekttyp
- BUILDING
SVINHUS
Historiska/ursprungliga kategorier21000001502520http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001502520Bebyggelse - byggnadMÖRBYLÅNGA OTTENBY 1:2 - husnr 31SVINHUSLän: Kalmar, Kommun: Mörbylånga, Landskap: Öland, Socken: Ås , Stift: Växjö stift, Församling: Sydölands församling16.411903775023656,56.232344880961854http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001502520http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001502520http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001502520RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001502520
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
SÖDRA FLYGELN
HistorikHistorikFlygelbyggnad av putsad och vitkalkad sten i en våning under skiffertak. Under byggnaden finns välvda källare. Byggnaden återuppfördes efter en brand 1870. KÄLLA: Förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1992-11-17. Beteckning 4782/92
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000394559
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
SÖDRA MÖCKLEBY KYRKA
FasadmaterialInteriörbeskrivningKyrkobyggnadens fasta inredning Orgelfasad Orgelfasaden kom till kyrkan som en gåva från direktören P A Sjögren, Stockholm, år 1903. Orgelverket byggdes av E A Setterquist & Son. Vem som stod bakom ritningen till fasaden är inte klarlagt. Orgelfasaden består av fem pipfält varav två tureller. Mittfältet har krön i form av typanonfält och på turellerna står urnor med bladfestonger. Fasaden är gråmålad med förgyllda lister och dekorationer. Målningsskikt i gott skick, troligen målad senast 1951. Bänkinredning Bänkinredningen är indelad i fyra slutna kvarter och härstammar från 1951 års renovering. Troligen återanvändes inte delar av den gamla inredningen när den nya monterades. Den gamla slutna bänkinredningen användes dock som förlaga för den nya. Utformningen är traditionell med dörrar och skärmar som har enkla speglar och ramverk. I de två främsta bänkarna mot koret är väggen i bänkskärmen dubbel, genom vilket det skapas ett utrymme för hängande förvaring av antependier och andra textilier. Bänkinredningen har kvar sin ursprungliga färgsättning från 1951 och är målad med skärmar och dörrar i grå nyanser med speglarna i grönsvart. Invändigt är bänkar målade i vinrött. I färgskiktet finns bortfall på vissa ställen. Här skulle en bättringsmålning av skadorna vara gynnsam för det estetiska intrycket. Läktarbröstning Bröstningen har ett halvcirkelformat mittparti som skjuter ut mot långhuset. Höjden på läktarbröstningen är ca 0,8 meter och består mot kyrkorummet av stående bräder och mot läktaren av liggande. Upptill finns en profilerad överliggare. Bröstningen är målad i flera grågröna till blågrå nyanser. Förgyllda lister löper i tre horisontella linjer över bröstningen. Mitt på mittpartiet sitter en förgylld lyra. Läktarbröstningen tillkom 1851 när det nya långhuset byggdes. Läget och storleken är detsamma som då. Fotografier från tiden efter renoveringen 1910 visar att bröstningen då var försedd med medaljonger med olika symboler. Den centrade lyran fanns även då. Vid denna tid stöddes det framskjutande mittpartiet av två smala kolonner och vid 1951 års renovering utbyttes mot dagens som har samma utförande som de bakre. Målning i gott skick. Dopfuntar Den dopfunt som brukas är av kalksten. Cuppan härstammar från den gamla kyrkan och har daterats till 1600-tal, medan foten gjordes ny i samband med renoveringen 1951. Den gamla foten var medeltida. Ytterligare en dopfunt står på läktaren. Den är av trä och tillverkad 1899 av Anton Waledow, Kalmar. Dopfunten av trä är starkt smutsad och har möjligen även angrepp av mögel och trämask. Belysning I kyrkorummet finns tre ljuskronor av mässing och en av malm, placerade så att varje bänkkvarter belyses av en ljuskrona. Ljuskronorna har både elektriskt ljus och plats för stearinljus. En av kronorna ska ha inköpts 1735, en annan 1866 och en tredje 1937. Om den fjärde saknas uppgifter. Under läktaren finns ytterligare en krona i mässing eller malm samt en plafond i frostat glas. Kyrkorummets belysning kompletteras av några spotlights. I vapenhuset i väster hänger en smideskrona från 1809. I sakristian hänger en ljuskrona av malm eller mässing. I västra vapenhuset hänger en blyspröjsad glasarmatur. Textilförvaring Textilförvaringen är dels anordnad i sakristian, i skåp för hängande förvaring där främst albor och stolor har sin plats. Övrig textilförvaring finns i kyrkorummet. Tidigare nämnda antependieförvaring finns i de två främsta bänkarna. Under läktaren finns liggande textilförvaring i låga skåp som i sin stil ansluter väl till bänkinredningen. Skåpen är målade i grå färgtoner. På läktarens norra del hänger ett långt antependium som saknar en god förvaringsplats. Bättre förvaring bör snarast ordnas. Visningen av mässhakarna i de glasmontrar som finns under läktaren bör förbättras så att de bättre skyddas mot slitage och solljus. Vid konservatorns inventering 2002 förvarades ett antependium i en låda i tornkammaren. Förvaringen av denna bör förbättras. Klockor I tornet hänger tre klockor. Den äldsta som är lillklockan är gjuten år 1680 troligen av Johan Meijer i Stockholm. Inskriptionen lyder Till Gudz Nampns Ähra och Myckelby kyrckias prydnat Gutin unler konong Carls, Den XI: S Regemente Anno 1680. En annan inskription lyder: Deo Gloria. Storklockan dateras till år 1887, då M G von Falkenberg var kyrkoherde och C E Hultqvist komminister i Smedby-Södra Möckleby pastorat. Den är gjuten av S A Norling i Jönköping och sedermera omgjuten hos Firman Joh A Beckman, Stockholm. Klockan har följande inskription: O, land, land, land, hör Herrens ord. Jer 22:29. samt Hören det, alla folk, akten häruppå alle I som på denna tid lever. Dav. Ps. 49:2. På 1930-talet mottog församlingen som gåva den tredje klockan från Ölands Cement AB och dess dåvarande chef Dr Franz Killing. Klockan hade tillhört Lovers bruk och senare Ölands Alunbruk och är gjuten 1728 av Gerhard Meyer dy i Stockholm.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442725
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT