PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING

Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.

Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.

Sökord eller extern identitet Arvslager Regional portal Län Kommun

Fler käll- och statusfilter

Objekttyp Period Juridisk status Beslutsstatus Källsystem Redaktionell status

Rensa alla filter

Registerpost ≠ publicerad kunskapsnod

Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.

REGISTERRESULTAT

Filtrerat cursorurval

40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKronobergs länÄlmhult

EMANUELSKAPELLET

Byggnadsbeteckning

HistorikMetodistkyrkan i Holmseryd ritades av Katrineholms Snickeri AB och uppfördes 1893-95 under ledning av byggmästare Carl Andersson, Älmhult. Emanuelskapellet är en rektangulär, enskeppig träbyggnad med ett 25 meter högt torn och en till korväggen anslutande sakristia. Byggnaden har en genomförd panelarkitektur med nordamerikanska influenser och goticerande formspråk. Yttertaken var ursprungligen spåntäckta och långhusets tak var försett med tre stycken lukarner (små takkupor). 1965 hade församlingen bara en medlem kvar. Kapellet förföll allt mer och på 1970-talet fanns planer på att det skulle flyttas till Skansen. 1993 köptes byggnaden av Göteryds Hembygdsförening. Byggnaden har därefter rustats upp och används bl.a. sommartid av Svenska kyrkan i Göteryd. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Kronobergs län, 1999-03-12, Dnr 221-1561-94-

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000579558
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKronobergs länÄlmhult

ENERYDA FÖRSAMLINGSHEM

Takform

TakformEj utrett

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442633
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKronobergs länÄlmhult

FLYGELBYGGNAD

Bebyggelse - byggnad

HistorikFlygeln är uppförd mellan 1795 och 1902 av timmer efter de ritningar som Erik Dahlbergh utarbetat för ryttmästare och kaptensboställen. Liksom huvudbyggnaden är den klädd med locklistpanel. Taket är ett tegeltäckt brutet tak med valmat övre takfall. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Blekinge län, 1998-05-06, Dnr 221-2454-98.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000691745
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKronobergs länÄlmhult

Göteryds kyrka

Historiska/ursprungliga kategorier

ByggnadsdelTorn - Söder, Sakristia - Norr, Kor - Rakt, Torn - Söder, Absid - Norr, Kor - Norr

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042140
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKronobergs länÄlmhult

Hallryds kyrka

Takform

TakformSadeltak, Sadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442630
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKronobergs länÄlmhult

HUVUDBYGGNAD

Byggnadsbeteckning

HistorikHuvudbyggnaden uppfördes mellan 1837 och 1849 av timmer i en våning under ett tegeltäckt sadeltak. Över huvudingången sitter en fronton med ett halvrunt fönster. Vid ena gaveln finns en tillbyggnad med köksingång. I bottenvåningen har tidigare en arrestlokal varit inrymd. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Blekinge län, 1998-05-06, Dnr 221-2454-98.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000691744
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKronobergs länÄlmhult

Härlunda kyrka

Takform

TakformSadeltak, Sadeltak - Valmat, Sadeltak - Valmat

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442632
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKronobergs länÄlmhult

LINNÉSTUGAN

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikRåshults Södergård anslogs av kronan till kaplansboställe 1692, men först 1706 flyttade den första komministern in i en nyuppförd stuga. Här föddes Carl Linnaeus 1707. I slutet av 1720-talet eldhärjades detta bostadshus. 1731 uppfördes den nuvarande byggnaden, som på 1840-talet utökades med ett par vindsrum och frontespis. Den användes som prästbostad till 1905 och sedan som arrendatorsbostad till 1928, då huset restaurerades och återställdes i sitt ursprungliga skick. 1935 invigdes byggnaden till minnesgård och museum och disponeras av Hembygdsföreningen Linné. Huset är uppfört av timmer i en våning samt vind och har lågt, torvtäckt sadeltak. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-0636 Vintern 1705-06 lät Linnaeus bygga en bostad med bland annat virke från den tidigare rivna stugan. Den nya bostaden bestod av "en sahl, kammar och kiök sampt loft öffwer och kiäller under, men efter en för vatn skoll måste den igenkastas, item lagade de andra huus efter nödvändigheten, med täckande och botande". I mars 1706 flyttade Nicolaus och Christina Linnaeus in i den nya komministerbostaden, som nu åter bestod av två bostadshus: den gamla stugan och den nyuppförda, i vilken Carl föddes. När Carl var två år flyttade familjen till prästgården i Stenbrohult. Det boningshus som Nicolaus Linnaeus lät uppföra 1706 och som sonen Carl föddes i, förstördes vid en brand omkring 1730. Dagens Råshultsstuga, som tjänstgör som museum, uppfördes 1780 helt nära den plats där Carls födelsehem stått. I några berömda skildringar har Linné kärleksfullt beskrivit bebyggelsen och naturen i sina hemtrakter i södra Småland, till exempel i följande citat från hans resa till Öland och Gotland 1741: "Gårdar och Byar lågo här neder i Smoland långt härligare och skönare, än man gierna ser dem på andra ställen, fast de ej äro så store och widlyfftige. Emellan de torre bergen, emellan de tiocke Tall- och Gran-skogar finner man här flere siöar än allmänt på andra orter; wid dem äro gårdarne byggde mitt ut i ängarne, och mitt emellan åkerne. Åkerne sås årligen med wårsäd, utan at några trädes åkrar här giöra ett bedröfweligt öde, och i ängarne tolas inga andra trä än löfträ, måste altså Tall, Gran och En altid uthuggas; där emot giöra löfträden ängen behagelig, besynnerligen där som skiöna bokträden med Ekar wäxla om. De ligga altså såsom i Lundar, utan att wara utsatte för serdeles stormwäder, hwilket altid oroar dem, som på slättbygden bo. Af det ängarne alrig utläggas till boskapen äro de mera blomsterfulle Gårdarne ligga mitt ibland åkrarne, och ej på sides wid skogen." KÄLLA: Borglid, Lars-Ola. Linnés landskap. Bokförlaget Prisma, (Fälth & Hässler, Smedlebacken) 1999. ISBN: 91-518-3637-8.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000672585
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKronobergs länÄlmhult

Pjätteryds kyrka

Nuvarande kategorier

TakformSadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442634
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Runstenar och runinskrifterPublicerad kunskapsnodKronobergs länÄlmhult

Sm 38, Pjätteryds kyrka

Material

FöremålsbeskrivningDopfunt

Källa: KSAMSOK_SRDB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/3a438a2e-dfb2-4a4f-8b5e-a89976fafc80
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Runstenar och runinskrifterPublicerad kunskapsnodKronobergs länÄlmhult

Sm IVOS1990;19

Signum1

HäradSunnerbo härad

Källa: KSAMSOK_SRDB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/42fcea69-068c-4c52-8722-d767ff2d2293
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKronobergs länÄlmhult

Stenbrohults kyrka

Lagskydd

ByggnadsdelTorn - Öster, Kor - Rakt, Kor - Väster, Torn - Öster, Sakristia - Väster, Kor - Väster, Sakristia - Väster, Kor - Fullbrett

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442635
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKronobergs länÄlmhult

SÄDESMAGASINET

Byggnadsbeteckning

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000692373
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKronobergs länÄlmhult

UTHUS

Byggnadsbeteckning

HistorikUthuset, byggt på 1800-talet, är också locklistpanelat och rödfärgat. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Blekinge län, 1998-05-06, Dnr 221-2454-98.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000692032
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKronobergs länÄlmhult

Virestads kyrka

Stomme

HistorikVirestad nämns första gången i de skriftliga källorna år 1339 som Wigherstadh. Den gamla kyrkan i Virestad ansågs i slutet av 1700-talet som för trång för församlingen. Man planerade att riva delar av den och utöka den och bygga till ett västtorn istället för den fristående klockstapeln. År 1787 gjordes ritningar upp för detta, men församlingens goda ekonomi gav möjlighet att istället satsa på en nybyggnation, vilket beslutades om något år senare. Nya ritningar anlände 1797 och två år senare sattes arbetet igång. Delar av den gamla kyrkans murverk användes dock som utgångspunkt. Den nya kyrkan stod klar att användas redan under år 1800, men det dröjde ända till 1830 innan den invigdes av biskop Esaias Tegnér. Exteriöra förändringar Virestads kyrka har en mycket välbevarad exteriör där endast mindre ändringar gjorts. Taken var från början klädda med spån och enligt uppgift rödtjärade. De kläddes 1907 om med takpapp, för att år 1924 täckas om med kopparplåt. Denna förändring utgör ett vanligt underhållsförfarande för tiden och föranleder inga reverserande åtgärder i framtiden. Redan år 1810 togs runda kupor upp på torntaket och ett tornur installerades. 1887 byttes fönterbågarna ut mot de nuvarande i gjutjärn med färgat glas i överdelen. Kyrkan hade så sent som 1953 en mycket låg liten utbyggnad mitt på den norra långhussidan. Denna användes som vedförråd och pannrum och uppfördes troligen vid restaureringen 1887 då enligt uppgift värmeugnar sattes in. Det framgår inte när den revs, men detta skedde troligen i samband med den omfattande restaureringen 1954-56. Interiöra förändringar I ett protokoll från 1803 anges att interiören skulle som brukligt målas i pärlfärg med lister i guld eller gult. Det är inte klarlagt om så skedde, eller om det nu framtagna mörkare dekorationsmåleriet i bänkdörrarna tillkom då. Det sägs i alla fall vara utfört av Pehr Hörberg, som målade altartavlan till kyrkan. Inredningen präglas av nyklassicism, men i slutet av 1800-talet försågs kyrkan med en ny altarring och predikstol, båda i en klart nygotisk stil. Likaså byttes de tidigare fönstren ut mot tidstypiska gjutjärnsbågar med färgade glas i överdelen. Vid restaurering under ledning av arkitekt Paul Boberg 1928 gjordes bänkarna bekvämare med nya sitsar och lutande ryggstöd. Deras fasader målades i en mörkare marmorering och bänkdörrarnas äldre måleri togs fram. I kyrkorummet lades golvet om med ny isolerande trossbotten. Predikstolen flyttades närmare koret. 1954-56 skedde en interiör restaurering under ledning av arkitekt Hans Lindén. Då revs de gamla spisarna ut och ett elektriskt värmesystem intallerades. Innertaket målades mörkblått, takrosetter sattes upp och två nya ljuskronor hängdes därifrån. Taklisten gjordes kraftigare och den övermålade listen kring altartavlan togs fram. Läktartrapporna byggdes in och ett nytt orgelverk installerades av firma Mårtensson, Lund. Innanfönster sattes in. I sakristian tillverkades en ny skåpinredning och innertaket målades rött. Den äldre predikstolen togs fram och konserverades. 1964 fick kyrkan en ny dopfunt. Altartavlan genomgick en grundlig rengöring och konservering 1994, under ledning av konservator Herman Andersson. Den hade restaurerats flera gånger på 1860-talet, 1900, 1928, 1956 men befriades då från gammal fernissa och smuts som gjort den mycket mörk. Samtidigt målades innertaket ljusblått. Det hade tidigare målats vitt, vilket gjorde att de ljusa molntapparna knappast framträdde.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442638
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodKronobergs länÄlmhult

Älmhult kyrka

Fasadmaterial

HistorikÄlmhult har Kronobergs enda kyrka som är uppförd enligt 1920-talets klassicistiska stilideal. Allt sedan Älmhult fick köpingsrättigheter år 1900 har behovet av en kyrka gjort sig gällande, vid denna tid ingick orten i Stenbrohults socken Omfattande insamlingar hölls och 1929 kunde byggnationerna inledas efter ritningar av arkitekten Knut Nordenskjöld. Först 1933 blev orten egen församling och 1941 bildades ett eget pastorat. En stor skara människor samlades vid invigningen 1930 då biskop Edgar Reuterskiöld utförde ceremonin, efter lång väntan hade man erhållit sin egna kyrka. Byggnaden ger ett kraftfullt intryck med massiva murverk där det treskeppiga långhuset har tydliga anspelningar på senmedeltida kyrkoarkitektur. Funktionalistiska stilprinciper som florerade i Sverige vid kyrkans tillblivelse 1930 hann inte sätta sin prägel på arkitektens intensioner utan traditionella värden och genuina materialval karakteriserar utformningen. Kyrkan anlades inte direkt i centrumkärnan, troligtvis på grund av platsbrist, men efter IKEA:s uppbyggnad i dess närhet så inlemmas kyrkan numera i den direkta samhällsbilden. I Smålandsposten från den 23 november 1930 kan följande läsas: Kyrkans arkitekt har varit medlem av K. Byggnadsstyrelsen, Knut Nordenskjöld, som med ett aldrig svikande personligt intresse, som förut nämnts, vakat över varje detalj i det sköna templet, vilket utan överdrift kan räknas till en av vårt lands vackraste kyrkor. Exteriöra förändringar Tidigt klagade församlingen på tornets koppartäckning som ansågs dåligt utförd vilket föranledde läckage. Ett klagobrev författas 1945 som sänds till Kungliga byggnadsstyrelsen där problemen konkretiseras. Koppararbetet undersöktes och underkändes varvid en ny koppartäckning lades av Malte Johansson från Älmhult under 1945/46. Samtidigt utfördes trälagningsarbeten då rötskador uppstått p.g.a. läckaget. Den mest omfattande renovering som hittills utförts i kyrkans historia genomfördes under 1979, åtgärderna berörde främst interiören men även exteriöra arbeten av större dignitet realiserades. De två mest genomgripande förändringarna som inverkade på den exteriöra karaktären utgjordes av sakristians förlängning söderut samt tillkomsten av en handikappramp. För rampen göts ett fundament som belades med kalkstenplattor. Förlängningen av sakristian innebar att väggen flyttades närmre två meter söderut. Taklutningen förblev densamma och utformningen av det södra fasadavsnittet bibehölls. För att uppnå symmetri på sakristians västgavel höggs även två nya kors in i putsen, tidigare fanns enbart ett. Bägge dessa åtgärder inlemmades på ett naturligt sätt och bör ses goda exempel på varsamhet vid ombyggnationer. I samband med beskrivna renovering beslutades även att lägga om taket och ersätta befintligt tegel. Åtgärden utfördes men orsakade vissa problem då en annan tegeldimension valdes. Följande citat hämtat från byggmötesprotokoll 10 (790816) belyser detta faktum: Meddelas, att omläggning av tegeltaket också medför ganska omfattande kopparplåtsarbeten, eftersom gamla och nya pannors mått ej är desamma. Takets nuvarande utseende är därmed inte helt autentiskt. Större underhålls- och renoveringsarbeten har utförts som dock inte inneburit nämnvärda exteriöra förändringar. Mindre putslagningar och avfärgning samt målning av fönstren utfördes 1967 och en större fönster- och fasadöversyn skedde 1995/96 då bl.a. blyspröjsen stadgades. Interiöra förändringar Den utan jämförelse största interiöra renoveringen utfördes 1979-80 då vissa radikala ingrepp utfördes. Församlingen hade framfört önskemål om att byta ut kyrkbänkarna och omdisponera sittplatserna, bänkarna ansågs obekväma och små. Vid renoveringen ersattes sidoskeppens fasta väggbänkar med stolar där en profilerad panel i furu uppsattes på väggen. Även läktaren förlorade sina bänkar medan mittskeppets bänkkvarter erhöll helt nya bänkar där gavelpartierna utformades efter originalet. Antalet sittplatser i kyrkan minskades ungefär med 1/3 del. I bänkkvarteren lades ett nytt trägolv och på läktaren höjdes golvet. Sakristians utbyggnad innebar att det nedre planet, det tidigare bårhuset, omgestaltades där skåp avsedda för mässhakar, antependier etc. tillkom. Prästens arbetsrum moderniserades och en trappa mellan detta rum och det undre planet skapades. Två nya rum tillkom under läktaren med tillhörande dörrar samt en dubbelport mellan vapenhus och långhus. Som vindfång uppsattes glasdörrar vid huvudentrén samt vid nedre ingången till sakristian, dylika glasdörrar uppsattes även vid de båda läktaringångarna där fallskyddet även kompletterades med glasade skivor. Vapenhuset försågs med moderna klädställ. Altarrundeln erhöll nya balusterdockar som dock utfördes efter originalutseendet. Konserveringsarbeten genomfördes på en rad inventarier, läktarbröstningen fick närmast helt målas om p.g.a. kraftig flagning. Omfattande målningsarbeten på främst bänkar och dörrar utfördes där en mindre anpassning av kulören skedde, främst

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442639
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT