Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodJönköpings länTranås
ADELÖVS KYRKA
StommeExteriörbeskrivningAdelövs kyrka hör till de nyklassiska kyrkorna som i stort antal uppfördes på den svenska landsbygden, oftast istället för en medeltida föregångare som för det mesta revs i samband med kyrkobygget. Ritningarna gjordes av Överintendentsämbetet i Stockholm och många kyrkor fick därför mer eller mindre samma utseende över hela landet. Adelövs kyrka skiljer sig dock på några punkter. Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning på sedvanligt sätt med kor i öster och ingång i väster. Däremot är det ovanligt att tornet placerats i öster som i Adelövs fall. Överst kröns tornet av en lanternin med guldförgyllt kors. Mittpartierna av långhusets sidor markeras av framspringande risaliter med rundvälvda portaler. Bygget var tydligen kantat av problem och fördröjningar, om det är det som är anledningen till att murverket består av gråsten upp till fönsterkarmen och sen däröver skiftar till tegel är osäkert. Fasaderna är spritputsade med slätputsade risaliter, fönsteromfattningar och listverk samt tornets övre del. Färgsättningen i ljust gult och vitt är en rekonstruktion av äldre färgsättning, vit kalkavfärgning på de slätputsade partierna och ljusgult på de spritade partierna. Sockeln är också spritputsad, avsatt med en liten hålkälslist upptill och avfärgad i ljusbrunt. Taket är ett sadeltak som är lagt med skivtäckt och svartmålad plåt, ursprungligen spåntäckt. Innifrån tornet syns vid lanterninens bas ursprungliga spån.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442982
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodJönköpings länTranås
ADELÖVS MARKNADSBODAR
Bebyggelse - byggnadHistorikMarknadsbodarna ligger vid korsningen av vägen Adelöv-Hullaryd och vägen Linderås-Gränna. De första marknadsbodarna i Adelöv uppfördes under perioden 1740-1755. Skifteskartor från 1811 respektive 1853 redovisar flera byggnader/bodar på båda sidor om vägen, dock inte på nuvarande bodars plats. När man under 1900-talet breddat vägen flyttades marknadsbodarna ett par meter norrut. Det är sannolikt att omflyttningar av bodarna skett även tidigare. Den bevarade bodlängan består av två sammanbyggda delar som tillsammans är omkring trettio meter långa. Tidigare fanns en öppning mellan bodarna vilken senare blivit igensatt och inredd till marknadsbod. Den västra bodlängan inrymmer fem stånd. Denna del är uppförd i rödfärgat timmer med laxade knutar. Den östra delen inrymmer sex stånd och är uppförd i en blandning av knuttimmer, skiftesverk och regelverk. De två östligaste bodarna utgör en senare tillbyggnad till de övriga. På framsidan av bodarna kragar timret ut och bär upp taket som ger ett regnskydd framför bodluckan. Taket är ett tjärat brädtak med hyvlade rillor som ersatt ett äldre sticketak. Bodarna vilar på upplägg av fältsten. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1998-09-16, Dnr 221-5695-92
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000689820
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodJönköpings länTranås
BÅrhus
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivningBårhuset är ritat av arkitekt Johannes Dahl, Tranås, 1921 i tidstypisk klassicism. Den slätputsade byggnaden har en kvadratisk plan och är avfärgad med en gulbruten vit färg. En sockel har målats med grå färg. Åt norr är en port med rusticerad omfattning. Dess ursprungliga pardörrar är klädda med brun rombisk panel. På ömse sidor om porten sitter stora sentida smidesarmaturer. I söder är ett rundfönster samt i öster och väster en lunett. De ursprungliga bågarna med spröjs är av brunmålat trä. Byggnaden bär ett tälttak med kluven spån, smideskors samt hängrännor och stuprör av kopparplåt.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029642
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodJönköpings länTranås
GRIPENBERGS SLOTT
Bebyggelse - byggnadHistorikGripenberg, ett av landets största och mäktigaste träslott, uppfördes åren 1663-1666 av fältmarskalken och riksrådet Carl Gustaf Wrangel. En samtida modell i trä till slottet förvaras på Skokloster. Slottet stod ursprungligen med timret synligt men försågs med den nuvarande slätpanelen på 1770-talet. Vid omfattande reparation på 1820-talet försvann betydande delar av den ursprungliga inredningen. Betydande reparationer har utförts under 1960-talet, då bl.a. spåntaket ersattes med koppar. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000579946
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodJönköpings länTranås
GÖBERGA GÅRD
HistorikHistorikGöberga är känt sedan 1411. Den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes sannolikt omkring 1660 av Erik Drake, sedermera generalmajor och vice guvernör över Pommern. Troligen byggdes huset av hantverkare från det närbelägna Gripenberg, där Erik Drake var tillsyningsman. Efter en ombyggnad under 1700-talets senare hälft fick huvudbyggnaden i stort sett det utseende den har idag. Huvudbyggnaden är uppförd av timmer i en våning och klädd med stående panel. Mittpartiet accentueras av en svängd frontespis på entrésidan. På taket reser sig en åttakantig lanternin i två våningar. Den har karnissvängda, spånklädda huvar och en vindflöjel med årtalet 1658 samt fyra urtavlor och fyra målade vapen: ätterna Drakes, Holmers, Rehnskiölds och Bogemans jämte deviser: "Akta tiden; Värna friden; Svensk Tro; Ingons tyrann; Ingons träl". Interiören fick i huvudsak sin prägel vid 1900-talets början. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000049210
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodJönköpings länTranås
HOLAVEDSKAPELLET (HÅLAVEDSKAPELLET)
Bebyggelse - byggnadTakformEj utrett, Sadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442983
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodJönköpings länTranås
hummelhielmska gravkoret
LagskyddExteriörbeskrivningDet Hummelhielmska gravkoret uppfördes 1762 av ägarna till Näs säteri. Det är en kvadratisk byggnad med slätputsade vitkalkade murar. I öster är en ursprunglig stickbågig port med svartmålad rombisk träpanel. Byggnaden bär ett brutet tälttak med sentida täckning av svart plåt med förskjutna hakfals. Ännu 1911 utgjordes taktäckningen av kluven och tjärad spån. Den profilerade takfoten av svartmålat trä är ursprunglig. Taket är försett med hängrännor och stuprör av svart plåt. Vid den sista gravsättningen slängdes nyckeln in under porten.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001616880
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodJönköpings länTranås
Klockstapel
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivningStapeln från 1965 vilar via fyra syllbjälkar på elva betongplintar. Konstruktionen utgörs av tre hjärtstolpar och åtta stödben, alla av runda bjälkar klädda med kluven och tjärad furuspån. Taket är av sadelform med karnisprofilerade fall. Från mitten reser sig en åttkantig lanternin med spira, allt klätt med spån lika benen. Spiran kröns av en smidd tupp. I stapeln hänger två klockor gjutna vid Bergholtz i Sigtuna. Båda har elektrisk ringning.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000014886
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodJönköpings länTranås
LINDERÅS KYRKA
Historiska/ursprungliga kategorierInteriörbeskrivningLinderås kyrka är en enskeppig salkyrka med tunnvalv, västtorn och rakslutet kor i öster. Kyrkan är långsträckt, med korläktare i öster bakom altarväggen, och därunder sakristia. Kyrkan har en separat ingång i öster till korläktaren vilket är ovanligt och av samtiden ansågs som "dålig nymodig arkitektur" - troligen användes denna av drängar och pigor och andra som kom för sent till gudstjänsten. Kyrkan har genomgått få förändringar sedan den stod färdig 1795. Inredningen var dock inte färdig från början utan kompletterades efter hand som församlingen fick råd och möjlighet. De första åren var läktarna öppna mot kyrkorummet och kyrkbänkarna stod direkt på ett stampat jordgolv. 1803 uppförde man den nuvarande läktarbröstningen och året därpå lade man in stengolv i vapenhuset och brädgolv i långhuset. Det nuvarande brädgolvet är kilsågat och troligen ursprungligt. 1844 tillkom altartavlan, målad av Kilian Zoll som då var på genomresa i trakten och tecknade folklivsskildringar under sin studietid. Oljemålningen skildrar Jesus törnekröning och är en kopia av Pehr Hörbergs altartavla för Sunds kyrka i Östergötland. Altaruppsatsen ritades också av Zoll men bearbetades på Överintendentsämbetet av arkitekten C G Blom Carlsson. 1864 byggdes orgeln av Erik Nordström, yngre broder till den mer kände bygdeorgelbyggaren Sven Nordström. Möjligen kan den ha byggt av dem båda tillsammans då de sedan 1850 i flera fall arbetade gemensamt. Orgeln är bevarad i nära ursprungligt skick, bortsett från fasaden som ursprungligen målades i pärlgrått med förgyllningar men som sedan 1931 är marmorerad i grönt. Den ursprungliga färgskalan i kyrkan gick i vitt och ljusblått med förgyllda lister och för måleriet svarade häradsmålaren Gabriel Lindvall. Senare ändrades färgsättningen till pärlgrått med förgyllda lister. Den nuvarande färgsättningen med grönmarmorerade ytor återgår till en större renovering som genomfördes 1931. Vid denna renovering inreddes även ett arkiv och ett förråd under läktaren samtidigt som denna utvidgades. Därefter har huvudsakligen endast mindre renoveringar och underhåll skett. I början på 1960-talet satte man in innerfönster, ny elbelysning, interiören målades om och på 1990-talet lades plåttaket om. De ursprungliga fönstren med delvis bevarade ursprungliga glasrutor och blyspröjs restaureras under 1999-2004.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442985
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodJönköpings länTranås
NORRA VEDBO HÄRADS TINGSHUS
ByggnadsbeteckningHistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Norra Vedbo härads forna tingshus är beläget vid Svartåns östra strand, strax utanför Tranås centrum . Det är en slottslik, spritputsad och gulmålad tegelbyggnad med sockel av granit. Listverk och fönsteromfattningar är slätputsade i vitt. Tingshuset, vars formspråk närmast beskrives som jugend-barock, har ett högrest mittparti med kupoltak som kröns av en öppen takryttare med tingsklocka. De två lägre sidorisaliterna har också plåttäckta kupoltak. Frontfasaden vetter mot Svartån i väster och ovanför den centralt placerade huvudentrén höjer sig taklisten i en rundad frontespis med ett urverk. Till porten leder en ståtlig dubbeltrappa, portalen är av sandsten och massiva trädörrar leder in i tingshusets entréhall. I portalens överstycke finns idag (1998) texten "MUSIKSKOLA". På baksidan i öster syns tingssalen skjuta ut i en tvåvåningsbyggnad som avslutas av en rund absidform. Väl i entréhallen leder ett par trappsteg upp mot tingssalen. Ovan trappan höjer sig en valvbåge som bärs upp av stenkolonner. Motivet återfinns i arkitekten Lars Kellmans tingshus i Jönköping, Lidköping, Skara och Hallsberg. Tingssalen används som konsertsal för musikskolan, men har kvar sin form, väggbeklädnad och podium från tingshustiden. Rummet är högt och ljust med fönster både i absiden och i långsidorna. Några möbler från tingstiden finns inte bevarade. Podiet är på sedvanligt sätt placerat framför fönstren och nedanför detta finns två dörrar mot var långsida vilka leder ut till de lägre "sidoskeppen". Väggarna i salen är klädda med bröstningspanel i trä med speglar. Arkivet låg på entréplanet och i källaren fanns häktesceller. Enligt Riksantikvarieämbetets inventering tillkom ny inredning i tingssalen 1957. Tidigare rymde huset på bottenvåningen förutom tingssal med förhall även särskilda dag- och sovrum för häradshövdingen och tingsnotarien, arkiv och kanslilokaler, rum för åklagare, vittnena parterna och allmänheten. På övre våningen fanns två sovrum och samlingsrum för nämndemännen, två rum för åklagarna samt bostad för tingshusvaktmästaren om två rum med kök. I källarvåningen fanns förvaringsrum och anordningar för centraluppvärmning av hela byggnaden samt häradshäktet med tre celler, vaktrum och fånggård utanför. I det lilla tornet hängde en klocka. Ovanför ingången uppsattes i fasaden ett ur, som en av åklagarna hade skänkt till tingshuset 1941. Valvet finns kvar, likaså tingsklockan som är placerad i husets mellersta torn. I Riksantikvarieämbetets arkiv, ATA, finns åtta foton av exteriören arkiverade från inventeringen 1971 KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-03-27
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000696614
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodJönköpings länTranås
SIONSKAPELLET
ByggnadsbeteckningHistorikSionskapellet i Sommen är en laestadiansk kyrkobyggnad. Den laestadianska väckelserörelsen spreds till Sommen av hemvändande emigranter som kommit i kontakt med rörelsen i Amerika. Efter att rörelsen i flera år använt olika lokaler började den 1916 att planera för uppförandet av ett eget kapell. Sionskapellet uppfördes 1918 och byggmästare var Petter Lindqvist från Sommen. Måleriarbetet utfördes av målare Hörberg från Sommen. Hembygdsföreningen övertog fastigheten 1998. Kapellet ligger på en högt belägen tomt, centralt i samhället. Kapellet är uppfört i resvirkeskonstruktion. Den västra delen rymmer samlingssal och är uppförd i en våning. Den östra delen är uppförd i en och en halv våning med frontespis åt söder. Fasaden är klädd med liggande fasspontpanel målad i ljust blå oljefärg. Knutbrädorna är vitmålade. På byggnadens baksida finns en grönmålad pardörr av spegeltyp. Byggnaden vilar på en kilstenssockel av röd granit. På den västra gaveln finns en förstuga med sadeltak. Entrédörren är en grönmålad pardörr av spegeltyp. Över dörren kröns taket av en mindre frontespis. Till byggnadsminnet hör också ett uthus, inbyggt i sluttningen, med sadeltak. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1999-01-18, Dnr 221-3569-1998
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000580532
- Objekttyp
- BUILDING
Runstenar och runinskrifterPublicerad kunskapsnodJönköpings länTranås
Sm 128, Göberga
Signum1MaterialbeskrivningOlivindiabas
- Källa
- KSAMSOK_SRDB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/eee0a8c3-c0f7-4e1a-9788-34607a5df82d
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Runstenar och runinskrifterPublicerad kunskapsnodJönköpings länTranås
Sm 129, Säby kyrka
FöremålsbeskrivningFöremålsbeskrivningRunsten
- Källa
- KSAMSOK_SRDB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/30e32cb3-6b45-494e-bd3b-582528cf6401
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodJönköpings länTranås
SÄBY KYRKA
Nuvarande kategorierExteriörbeskrivningSäby kyrka är en medeltida långhuskyrka som under 1700-talet utökades till en korskyrka, med korsarmar i norr och söder. Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning med kor i öster och torn med vapenhus i väster. I söder finns även två gravkor, tillbyggt i vinkeln mellan långhus och korsarm respektive på korets södra sida. Kyrkan är putsad och vitkalkad och vilar på en svart putsad och avsatt sockel. Taket är ett brant sadeltak lagt med tjärat kyrkspån, det östra koret undantaget som är lagt med skivtäckt kopparplåt. Tornet är säreget utformat efter förebild från Erik Dahlbergs torn på Kristine kyrka i Jönköping med fyra stycken hörnspiror med balustrader emellan. Samma torn tjänade även som modell till kyrkotornen i Lommaryd, Gränna, Öggestorp och Svarttorp, en lokal prägel alltså där Säby kyrka idag är den enda som har tornet bevarat i ursprungligt skick. I tornfasaden syns smidda ankarslut till bjälklagen. Fönstren som sattes in 1887 är rundbågiga med järnbågar som upptill är utformade med masverksspröjsar. I dessa finns även rester kvar från små, äldre färgade glasbitar som vittnar om att de varit försedda med dekorativt färgade glas.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442986
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodJönköpings länTranås
TRANÅS KYRKA
Nuvarande kategorierExteriörbeskrivningTranås kyrka är en kyrka av basilikatyp med högt mittskepp och lägre sidoskepp. Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning med torn i öster över koret, och med två huvudingångar i väster placerade i sidoskeppens förläng-ning. Kyrkan är uppförd i tegel, med putsade fasader i en oxidröd nyans. Långsidorna delas upp med trekantiga pilastrar med två fönster mellan varje. Fönstren är parabelbågiga och på sidoskeppen försedda med brunmålade fönsterluckor. Takytor är täckta med tegel. Kyrkan vilar på en diskret sockel av grå granit.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442984
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodJönköpings länTranås
TRANÅS STADSHUS
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikTranås stadshus uppfördes 1952-1953 efter ritningar av arkitekterna Ivar Stål och Adrian Langendal. Byggnaden som har en kvadratisk grundplan är uppförd i rött tegel i "munkförband med springande kropp" på en sockel av granit och ett tak täckt av kopparplåt. Hela grundplanen i Tranås stadshus med en överbyggd ljusgård omgärdad av tjänstelokaler, liksom läget vid vattnet, är inspirerad av Stockholms stadshus. Tranås stadshus exteriör är i allt väsentligt oförändrad sedan uppförandet. Detta gäller även de viktigaste interiörerna. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1996-09-17, Dnr 221-7437-96.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000691646
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodJönköpings länTranås
Uthus
Historiska/ursprungliga kategorierTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050599
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodJönköpings länTranås
VÄSTRA FLYGELBYGGNADEN
ByggnadsbeteckningHistorikGårdsplanen flankeras av två kvadratiska flyglar under pyramidtak. De är sannolikt samtida med huvudbyggnaden. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000049211
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodJönköpings länTranås
VÄSTRA FLYGELBYGGNADEN
Historiska/ursprungliga kategorierHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000580864
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodJönköpings länTranås
ÄNGARYDSKAPELLET
LagskyddAntal våningar01
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000014891
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodJönköpings länTranås
ÖSTRA FLYGELBYGGNADEN
Bebyggelse - byggnadHistorikGårdsplanen flankeras av två kvadratiska flyglar under pyramidtak. De är sannolikt samtida med huvudbyggnaden. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000049212
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodJönköpings länTranås
ÖSTRA FLYGELBYGGNADEN
Historiska/ursprungliga kategorierHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000581057
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodJönköpings länTranås
ÖSTRA PORTHUSET
HistorikHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000689828
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Gruvor, brott och utvinningslandskapRegisterpostJönköpings länTranås
Adelöv-Nostorp
primary aggregate; felsic metavolcanite;SGU registrerar platsen som aktivt bergtäkt. Huvudsaklig råvara/mineralisering: primary aggregate; felsic metavolcanite;. Aktivt industriområde. Uppgiften är registerkontext och innebär inte tillträde. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked.
- Källa
- SGU_MINERAL_RESOURCES
- Extern identitet
- ORED04619
- Objekttyp
- Aktivt bergtäkt
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostJönköpings länTranås
Adelövs gamla bytomt
LämningstypUndersökningsstatusEj undersökt
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/5d7f6075-52e7-4fc2-b605-fd9c1496b66b
- Objekttyp
- PLACE
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostJönköpings länTranås
Adolfslund
LämningsnummerPlaceringSynlig ovan mark
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/db5b2388-44f1-4df2-8c9a-2e7797f26f64
- Objekttyp
- PLACE
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostJönköpings länTranås
Andersbo
PlaceringPlaceringSynlig ovan mark
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/12d3a858-634d-42e5-b0d2-64e7df0474c0
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostJönköpings länTranås
Andersbo
RAÄ-nummerVegetationBärträd och syrén.
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/90c3b90e-623a-4f06-8480-8755333ad53c
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostJönköpings länTranås
Annelund
Referens: skriftlig källaReferens: skriftlig källaFrån Aggas till Öknen. Bygd och boende i gamla Säby. Tranås 1978.
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/92e64546-9310-469a-a1d3-03f3b3092c8c
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostJönköpings länTranås
Avrättningsplats
AktualitetsstatusUndersökningsstatusEj undersökt
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/56793493-7d80-41d3-8f2a-780f4277f9b6
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostJönköpings länTranås
Avrättningsplats
AktualitetsstatusUndersökningsstatusEj undersökt
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/ed87ac39-95aa-4251-8e72-a3e71c0fe8d6
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostJönköpings länTranås
Begravningsplats
LämningstypSkadestatusEj skadad
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/41f77789-1736-4a1f-b83a-badaa7cffc93
- Objekttyp
- PLACE
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostJönköpings länTranås
Berget
KulturlämningOrientering14 m NÖ om brukningsväg (NV-SÖ).
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/f253bcc8-7bbe-4028-a932-d14b6ab41e56
- Objekttyp
- PLACE
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostJönköpings länTranås
Berghem
UndersökningsstatusUndersökningsstatusOkänd
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/95416450-c4ca-46a3-89ee-5c6efacc8bdd
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostJönköpings länTranås
Bisphem
LämningstypTerrängFlack moränmark. Skogsmark, björksly.
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/f7f2293b-742c-4e7a-81df-59f40493da7f
- Objekttyp
- PLACE
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostJönköpings länTranås
Bjurstorp
Referens: skriftlig källaReferens: skriftlig källaAlmquist, Joh. Ax. 1978. Frälsegodsen i Sverige under stormaktstiden med särskild hänsyn till proveniens och säteribildning. Fjärde delen Småland. Stockholm
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/d73c69a5-b2f6-4588-9206-a7a62726663f
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostJönköpings länTranås
Björkelund
LämningstypTerrängHögt läge i moränmark. Skogsmark (blandskog).
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/fb950d08-1579-470c-9e8f-c723eb3f6de7
- Objekttyp
- PLACE
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostJönköpings länTranås
Bladers
RAÄ-nummerSkadestatusOkänd
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/9a2d90e4-581b-47ad-9f54-423aaed783c3
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostJönköpings länTranås
Blankhem
RAÄ-nummerOrientering10 m NV om korsning mellan mindre landsväg och brukningsväg.
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/fbeec811-883e-4d83-a24e-d14d3c682e0b
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostJönköpings länTranås
Blästbrukslämning
Antikvarisk bedömningSkadestatusOkänd
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/9a59bcf4-b624-471f-91ff-f2a08bbd576e
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT