Ansgarsgården
Nuvarande kategorierExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000014713
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING
Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.
Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.
REGISTERRESULTAT
40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.
Exteriörbeskrivning
HistorikNära tomtens sydöstra hörn står en ateljébyggnad med invidliggande förråd. Det är inte känt när byggnaden uppfördes men vid reparationer påträffades en hönslucka, vilket tyder på att byggnaden ursprungligen uppfördes som hönshus. I en skrivelse från byggnadsnämnden 1926 påpekades att det uppförts uthusbyggnader inom kvarteret utan tillstånd. Det är troligt att delar av ateljébyggnaden alltså existerade 1926. I ett tidigt skede har den byggts om för att fungera som ritateljé åt Bruno Mathsson.
ByggnadsdelKor - Smalare, Kor - Norr, Kor - Öster, Kor - Öster, Kor - Rakt
TakformSadeltak - Valmat
ByggnadsdelTorn - Väster, Sakristia - Norr, Kor - Öster, Sakristia - Norr, Kor - Smalare, Kor - Öster, Torn - Väster, Kor - Rundat
TakformSadeltak
HistorikNär Bruno Mathsson slutat rita hus till olika beställare fick han tid att tänka på en egen åretruntbostad. Åren 1954-65 byggde han sin egen villa i Tånnö vid Vidösterns strand. KÄLLA: Beslut Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2008-09-16, Dnr 432-3590-01
HistorikBåthuset är uppfört i regelverk med väggar av jalusityp. Gavelröstena har spjälor i solfjädersform. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1992-08-03, Dnr 221-1162-89
HistorikByggnadsminnet utgörs av Eds herrgård och består av huvudbyggnaden, norra flygeln, brobyggnaderna, båthuset, stenmagasinet och smedjan. Huvudbyggnaden, vars äldsta delar kan vara från 1790 är starkt präglad av en om- och tillbyggnad 1848. Den är uppförd av timmer i två våningar och en mezzaninvåning. Fasaden är klädd med liggande fasspontpanel och horisontellt indelad av flera gesimser. Östfasadens mittparti är markerat med en frontespis, två pilastrar och en stor veranda med balkong ovanpå. Västfasaden har två sidorisaliter och fyra inbyggda balkonger. Sadeltaket är helvalmat och sockeln är av sten. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1992-08-03, Dnr 221-1162-89
ExteriörbeskrivningKyrkan är en enskeppig salskyrka med östvästlig orientering. Arkitekturen är hållen i en konsekvent genomförd nyklassicism både till dess exteriör som interiör. I väster finns ett lanterninkrönt stentorn och i öster är ett rundavslutat kor i kyrkans hela bredd, i norr är en sakristia vidbyggd. Kyrkans har en murad stomme med spritputsade och vitkalkade fasader. Långhuset, koret och sakristans takytor är klädda med tjärade takspån och tornet och lanterninen är belagda med kopparplåt. Tornet avslutas med ett förgyllt kors. Anslutningen mellan fasad och taket utgörs av en gråmålad, profilerad taklist. Tornkroppen avslutas med ett profilerat listverk med tandsnitt, lanterningen är helt utförd i trä och har en rik profilering och fasadornering som är målade i gråa nyanser. Fönsteröppningarna är rundbågformiga med tätspröjsad glasning. Fönstersnickerierna är gråmålade. Kyrkans ljudluckor är klädda med diagonallagd panel och målade i en brun kulör. Kyrkportarna utgörs av ursprungliga fyllningsdörrar, till sakristian sitter en enkeldörr med utanpåliggande kvadratiska fyllningar.
HistorikDen nuvarande kyrkan från 1788 har föregåtts av åtminstone en äldre kyrka som revs i samband med byggandet av den nya. 1201 finns uppgift om en kyrka i Fryele och 1299 skrev sockenprästen Geniutus ett testamente där han efterskänkte en äng med omgivande marker för uppförande av en kyrka. När danskarna passerade 1563 brände man kyrkan, som dock återuppfördes några år senare. Enligt bevarade anteckningar från tiden innan man rev den gamla kyrkan inför byggandet av den nya, beskrevs kyrkan vara uppförd av sten, med ett ovanligt högt torn på nära 35 meters höjd. Efter flera års klagomål och behov av ständiga reparationer, inte minst vad gäller kyrktornet, tog man 1782 fram ritningar för en betydande om- och tillbyggnad av kyrkan. Dessa ritningar övergavs och istället beställde församlingen 1786 ritningar till en helt ny kyrka, ritade av Thure Wennberg (1759-1818) på Överintendentsämbetet. 1788 revs den gamla kyrkan och påbörjades bygget med den nya, delvis med sten från den gamla. Den gamla kyrkan norra mur lär också ingå i den nuvarande kyrkobyggnaden. Vid en golvomläggning 1931 i den nuvarande kyrkan upptäcktes några av den gamla kyrkans stenar, samt kalkbruksbitar med färgfragment. Denna kyrka stod troligen alldeles söder om dagens kyrka. Från den äldre kyrkan finns idag annars inga synliga spår, men dopfunten och ett iordningställt triumfkrucifix med jesusfigur kommer båda från 1200-talet, och därmed troligen den första kyrkobyggnaden i Fryele.
21420000050600http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050600Bebyggelse - byggnadVÄRNAMO ROLSTORP 5:4 - husnr 2GarageLän: Jönköping, Kommun: Värnamo, Landskap: Småland, Socken: Tånnö , Stift: Växjö stift, Församling: Tånnö församlingNybyggnadsår: 1954 - 196514.040126864557845,57.06510274529843http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000050600http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000050600http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000050600RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
HistorikMasugnen på Nya Åminne Bruk eller Ferrum som det också kallades uppfördes 1899/1900. KÄLLA: Byggnadsminnesförklaring av Åminne Bruk på fastigheterna Helmershus 6:52 och 6:53 i Värnamo socken och kommun, Jönköpings län. 2006-09-11. Dnr: 432-9239-97.
TakformSadeltak
HistorikHerrgårdsbyggnaden på Hörle bruk stod klar år 1746 och är uppförd av tegel i en våning med suterrängvåning och vindsvåning. Planen är rektangulär med två utskjutande flyglar mot söder och ett utskjutande mittparti mot norr. Mot söder, där huvudentrén är belägen, finns en mittrisalit avslutad med en fronton med en urtavla. Fasaden är putsad och försedd med pilastrar och hörnkedjor av sandsten. Till entrén leder en dubbelarmad granittrappa. Det valmade mansardtaket är täckt med falsplåt av koppar. Källarvåningen har invändigt kraftiga stenmurar samt kryss- och tunnvalv. Byggnaden förföll delvis under 1800-talet, men renoverades år 1897. År 1951 genomfördes återigen en restaurering av byggnaden. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1992-02-18, Dnr 221-1166-89
Historiknull
ByggnadsdelKor - Polygonalt, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Kor - Smalare, Kor - Öster
ByggnadsdelTorn - Väster, Kor - Öster, Kor - Polygonalt, Sakristia - Norr
HistorikLadugården uppfördes 1921 i timmer och regelverk. Från norr leder en träbrygga upp på höskullen. Fasaden är klädd med omålad locklistpanel. Fönstren är av enluftstyp. Flertalet av fönsterbågarna är kopior av de ursprungliga. Portar och dörrar är klädda med omålad liggande panel. Sockeln är av huggen sten och har varierande höjd. Taket blev vid restaureringen belagt med tvåkupigt rött lertegel. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Jönköping, 1999-09-27, Dnr 221-7582-91
HistorikLinbastan är uppförd i timmer med en utanpåliggande svale. Linbastan ligger öster om gårdstunet. Taket är belagt med torv. I samband med restaureringen under 1980-talet byttes delar av timret ut och torvtaket lades om. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Jönköping, 1999-09-27, Dnr 221-7582-91
TakformEj utrett
Historiknull
HistorikEn äldre mangårdsbyggnad låg söder om den nuvarande, men revs när denna uppfördes 1884. Mangårdsbyggnaden är uppförd av timmer i två våningar med fasad av obehandlad locklistpanel, som ersatt en äldre panel. Gavelrösterna har lunettfönster vilka är ursprungliga. Huvudentrén har pardörrar med spröjsad överdel. Taket är belagt med torv och byggnaden vilar på en sockel av natursten. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Jönköping, 1999-09-27, Dnr 221-7582-91
HistorikDen norra flygeln är en magasinsbyggnad uppförd omkring 1850. Fasaden är klädd med locklistpanel och vissa snickerier. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1992-08-03, Dnr 221-1162-89
Historiknull
ByggnadsdelSidokapell - Norr, Kor - Öster, Torn - Väster, Kor - Rakt, Kor - Fullbrett, Torn - Väster, Korsarm, Sakristia - Norr, Korsarm
21420000050601http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050601Bebyggelse - byggnadVÄRNAMO HELMERSHUS 6:52 - husnr 9002OmlastningskranLän: Jönköping, Kommun: Värnamo, Landskap: Småland, Socken: Värnamo , Stift: Växjö stift, Församling: Värnamo församling14.009819891171183,57.124732024514856http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000050601http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000050601http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000050601RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
ExteriörbeskrivningRydaholm socken är en bygd som tidigt blev kristnad och som enligt uppgifter redan under 1000-talet hade en träkyrka. Nuvarande kyrkobyggnad uppfördes i sin första form i början av 1100-talet. Vid denna tid tillkom de starkt karaktärsskapande utsmyckningarna kring dörromfattningarna vid kyrkans södra port. Rydaholms kyrkobygge skiljer sig från länets övriga medeltidskyrkor i sten. De uppfördes tillika av sten men vanligtvis av natursten, vars murar sedan putsades och avfärgades med vit kalk. Rydaholms kyrkas torn fick genom de kvaderhuggna stenarna en helt annan omsorg. Stommen och fasadens material blev ett med varandra. Kyrkans nuvarande plan tillkom till stor del i samband med den ombyggnad som färdigställdes 1793. Då hade man dessförinnan rivit merparten av kyrkorummet samt kryptan. Detta gjordes med anledning av att församlingen hade funnit kyrkan alltför liten och med en ombyggnad ville möta den växande befolkningen. Kyrkan kom efter ombyggnaden att förutom det ursprungliga tornet med vapenhus omfatta långhus, sakristia, kor och förrum i anslutning till den södra ingången. Senare invändiga ombyggnader i form av en läktarunderbyggnad har tillfört såväl samtalsrum som kapprum och toalett. Kännetecknande för Rydaholms kyrka är dess dubbeltorn, vilket genom sin unicitet fångar besökarens uppmärksamhet både på håll och vid en närmare anblick. Jämförbara kyrkor i Rydaholms förhållandevis ringa storlek saknas. Dock finns flera likheter med Lunds domskyrka och dess dubbeltorn. Kyrkans exteriör Rydaholms kyrka skiljer sig markant från flertalet andra kyrkor i omgivningen , både beträffande val av byggmaterial, bearbetning av detsamma och utsmyckningarnas art. Rydaholms kyrka vilar på en grund av kvaderhuggen granit. Därpå möter i tornet väggar av murad, kvaderhuggen granit och i omfattningar runt fönster och dörrar finns också bearbetad granit. Långhusets, sakristians och korets vägger är också av sten dock ej kvaderhuggen och därför sedan putsad. Putsen har avfärgats i ton med stenen, vilket går igen i den intilliggande ekonomibyggnaden. På takfallen till kyrkan ligger idag bandfalsad plåt som är svartmålad. Kyrkobyggnadens mesta särdrag är som tidigare nämnts det dubbla tornet. På dess norra sida finns ett senare tillägg en utanpåliggande skorsten till värmeanläggningen men i övrigt har kyrkobyggnaden kvar den volymmässiga disposition den fick i samband med ombyggnaden 1793. I samband med att man rev delar av den ursprungliga kyrkan återvann man stenen, vilket innebar att delar av den nya muren har sitt ursprung i det tidiga 1100-talet.
Historiknull
HäradVästbo härad
FöremålsbeskrivningRunsten
HäradVästbo härad
FöremålsbeskrivningMursten
HäradÖstbo härad
MaterialbeskrivningSten
Ursprunglig platsNej
Ursprunglig platsJa
HäradÖstbo härad
Ursprunglig platsOsäker
HäradÖstbo härad