Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länMjölby
Arkiv
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Vid Sya tingshus ena gavel ligger den byggnad som tidigare fungerade som arkiv och häkte. Det är ett envåningshus med fasader av rött tegel som vilar på en granitsockel. Sadeltaket är tegeltäckt. Byggnaden är omsorgsfullt mönstermurad med tandsnittsmotiv i takgesimsen och trappgavelmotiv. Arkivbyggnaden med tre brandfria valv uppfördes 1879. Häradets sparbank ägde också rätt att begagna ett av valven. KÄLLA: Tingshusinventeringen 1998-05-29
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041303
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länMjölby
BJÄLBO KYRKA
TakformTakformSadeltak - Valmat, Sadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000026839
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länMjölby
BOSTADSHUS
HistorikHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000030811
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länMjölby
BOSTADSHUS
Bebyggelse - byggnadHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000692515
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länMjölby
BOSTADSHUS
HistorikHistorikBostadshuset, som ligger med långsidan mot torget, är två våningar högt med reveterade och vitkalkade väggar samt tegeltäckt. Huset är ett s k trinnehus med samma typ av konstruktion som korsvirke. Byggnaden torde kunna dateras till 1700-talet och kan möjligen ha varit ett av de hus som undgick stadsbranden 1760. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000581691
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länMjölby
BOSTADSHUS
Bebyggelse - byggnad21400000027154http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000027154Bebyggelse - byggnadMJÖLBY BRÖDRAKLOSTRET 7 - husnr 1BOSTADSHUSLän: Östergötland, Kommun: Mjölby, Landskap: Östergötland, Socken: Skänninge , Stift: Linköpings stift, Församling: Skänninge församlingNybyggnadsår: 1690 - 170915.08630335145872,58.39701045341427http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000027154http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000027154http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000027154RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000027154
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länMjölby
BOSTADSHUS
Bebyggelse - byggnadHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000027162
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länMjölby
BRYGGHUS
ByggnadsbeteckningHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050074
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länMjölby
Bårhus
TaktäckningsmaterialTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044101
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länMjölby
Bårhus
StommeTakformHjälmtak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044102
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länMjölby
Bårhus
Historiska/ursprungliga kategorierTakformPlantak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000043490
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länMjölby
Bårhus
Bebyggelse - byggnadTakformPlantak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044104
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länMjölby
EKONOMIBYGGNAD
HistorikHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050072
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länMjölby
FLYGELBYGGNAD
Historiska/ursprungliga kategorierHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000032528
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länMjölby
Gravkapell
StommeHistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: I nordöstra hörnet finns gravkapellet uppfört 1962 efter ritningar av byggnadsingenjör Ture Jangvik.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044103
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länMjölby
Gravkor / mausoleum
TaktäckningsmaterialHistorikPå kyrkogården finns ett gravkor för ätten Ehrenkrona på Hulterstad. Det är uppfört i början av 1800-talet i en för tiden typisk nyklassicistisk utformning.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041180
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länMjölby
HERRBERGA KYRKA (FREDRIKA KYRKA)
TaktäckningsmaterialExteriörbeskrivningExteriör beskrivning Kyrkan är orienterad i västöstlig riktning och har tresidigt avslutat kor i samma bredd. Sakristian ligger mitt på norra långsidan och i väster står tornet, som avslutas med en klockformad huv med fyrsidig lanternin. Kyrkan är byggd i gråsten. Fasaderna är spritputsade med en delvis mycket finkornig spritputs med slätputsade hörn och omfattningar och avfärgade i brutet vitt. Sockeln är gråmålad och spritputsad med vass spritsten. Långhuset och sakristian är täckt med valmat sadeltak. Taktäckningen består av kopparplåt med förskjutna hakfalsar. Den klockformade tornhuven, liksom lanterninens svängda topptak, är täckt med stavspån. Fönsteröppningarna och tornets ljudöppningar är stickbågiga. Fönstren är rundbågiga och har träspröjs med färgat antikglas. Det saknas uppgifter om fönstrens ålder, men de är troligen från 1900-talets början. På var långsida finns tre fönsteraxlar varav en i koret. Under fönsterblecket finns det breda, profilerade trälister. Sakristian har stickbågig fönsteröppning och blyspröjsat fönster från 1950-talets restaurering. Över sydportalen sitter ett lunettfönster. Över taklisten på västfasaden finns det ett oxögefönster på var sida om tornet. Det är ljusinsläpp till orgelläktaren. Det finns två ingångar till kyrkan: en genom tornet i väster och en i söder. Båda portalerna är stickbågiga och markeras av en portik med rusticerade lisener med profilerad, rak överliggare. Dubbelportarna är ursprungliga och har profilerad panel i fiskbensmönster och liggande spegel i nedre delen. Västra porten har en mindre öppningsbar del och det har tidigare även varit fallet med södra porten. I tornet finns, förutom två fönster i vapenhuset, två mindre öppningar en trappa upp med tjärade luckor av brädor inne i smygen samt panelklädda tornluckor. Den fyrkantiga lanterninen är av trä och har fyra luckor med påspikat, vitt gallerverk. Lanterninen kröns med en kula och en flöjel med årtalet 1797.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044100
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länMjölby
HOGSTADS KYRKA
TaktäckningsmaterialHistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005 KYRKOBYGGNADEN Murverksdokumentation och dendrokronologisk provtagning, d v s datering genom analys av träets årsringar, i samband med senaste restaureringen i början av 2000-talet gav en hel del information om kyrkans tidiga historia. Man kunde också visa på att de tidigare uppgifterna om att kyrkan byggts till i väster på 1700-talet inte stämde. De äldsta dateringarna har man fått från en hanbjälke på långhusvinden daterad till efter 1099 och en vindskiva daterad till efter 1107. Det kan röra sig om delar till en äldre kyrka, som har återanvänts. Nuvarande kyrkan uppfördes enligt dendrokronologisk datering 1169-70. Det gäller långhuset i kalksten och troligen även det smalare koret med sin absid. Man känner inte till att det ska ha funnits något torn. Till långhuset kom man genom en sydportal och det fanns även en korportal. Utvändigt hade murverket brett utstrukna fogar med kvaderritsar. Det är en form av ytbehandling som man även kan se i en del medeltida torntrappor och påkostade tornrum. Under första halva av 1200-talet blev kyrkan dekorerad med kalkmålningar. Fragment har påträffats på långhusväggarnas krön, i dag i vecket mellan murkrönen och 1800-talets tunnvalv. Målningarna tecknades av på 1800-talet. Troligen lade man ner stora resurser på kyrkans utsmyckning vid den här tiden eftersom även dopfunten i sandsten är daterad till 1200-talets första hälft. Den tillskrivs en stenhuggare som brukar kallas mäster Arcadius. Under senare delen av 1200-talet tillkom den ännu bevarade lillklockan. Redan 1336-37 byggdes kyrkan till åt väster i kalksten. Iakttagelser vid den senaste arkeologiska undersökningen tyder på att man kan ha planerat för ett tornbygge. Under 1400-talet byggdes sakristian och troligen valvslogs kyrkan. År 1445 tillkom kyrkans storklocka. Det innebär att Hogstad kyrka har två medeltida kyrkklockor i bruk, vilket torde vara tämligen ovanligt. En teckning från 1669 av fornforskaren Elias Brenner visar att kyrkan hade ett vapenhus i söder och en takryttare över kyrkans västra del. Takryttare, liksom övriga takfall var täckta med spån. Korportalen är fortfarande utsatt. Kyrkan är avritad från söder och på långhus- respektive korväggen syns ett litet högt placerat fönster. 1660 skaffade man en ny dopfunt, tillverkad av Michael Hacke i Skänninge. Dopfunten är signerad med årtal och initialerna MH. År 1717 skaffades den nuvarande predikstolen. Den tillverkades i barockstil av mäster Wiström i Vadstena och skänktes av rusthållaren Måns Jönsson i Bocketorp. Predikstolen ersatte en äldre predikstol från 1500-talet. Den gamla predikstolen bevarades och finns i dag på Statens Historiska Museum. Den räknas som en av Sveriges två äldsta predikstolar. Den andra finns i Normlösa kyrka. Runt 1760 skaffade man en orgel tillverkad av den kände orgelbyggaren Jonas Wistenius. Han startade en orgeltillverkning i Linköping, som senare övertogs av Pehr Schiörlin. Under andra delen av 1700-talet skedde en del förändringar av kyrkan. Man lät uppföra det nuvarande tornet 1787. Det ersatte en knappt 100 år gammal klockstapel och man rev även kyrkans takryttare. Tidens mest verksamme byggmästare i Östergötland, Casper Seurling ansvarade för arbetet. Kyrkans ingång förlades nu genom tornet i väster. Vapenhuset revs och sydportalen sattes igen. Nya, rundbågiga fönsteröppningar togs upp. Ett par år tidigare hade man även gjort förändringar i interiören. De murade valven hade tagits ner och väggpilastrarna revs. Valven ersattes med ett brädvalv och triumfbågen vidgades. År 1875 skedde nästa större förändring. Troligen hade man planerat en större ombyggnad. I länsmuseets arkiv finns nämligen ett ritningsförslag bevarat som visar en ansenlig utbyggnad av koret. Förslaget är upprättat av någon av byggmästarna Nyström, troligen August som var den som ritade av fragmenten av 1200-talets kalkmåleri på vinden. Det finns även ritningar på fönster och bänkar. De omfattande ombyggnadsplanerna genomfördes inte, men vissa ändringar gjordes. 1700-talets brädvalv ersattes av det nuvarande putsade valvet. Predikstolen förändrades genom att skulpturerna togs bort och ersattes av symboler, t ex kalken. Bänkinredningen förändrades till tidens moderna öppna bänkar. Eventuellt var det nu som absiden dekorerades med en blå stjärnhimmel. Året efter installerades en ny orgel, tillverkad av P Åkerman. År 1923 gjordes smärre förändringar. Bänkarna förkortades, så att gången blev bredare. Väggarna målades vita. I samband med golvarbeten gjordes en dokumentation av marken under kyrkgolvet och några gravar påträffades. 1964 fick man ett nytt orgelverk, tillverkat av Reinhard Kohlus. Man behöll dock den äldre orgelfasaden. Ett par år senare gjorde smärre restaureringsarbeten under ledning av arkitekt Kurt von Schmalensee. 1968 putsades kyrkan om utvändigt och den gustavianska karaktären betonades. Vid den senaste restaureringen av exteriören, år 2001, putsades kyrkan återigen om, denna gång m
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000028577
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länMjölby
Häkte / arrest
ByggnadsbeteckningHistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - En separat arrestbyggnad ligger intill tingshuset. Det är en envåningsbyggnad av reveterat timmer med tegelklätt sadeltak. Enligt uppgifter från en inventering 1948 finns en källare under byggnaden. Häktet består av två celler som värms upp av en rörspis. Järnbalkar i golv och tak skulle förhindra rymning. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-05-29
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041304
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länMjölby
HÖNSHUS
HistorikHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050067
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länMjölby
JÄRSTADS KYRKA
ByggnadsdelByggnadsdelKor - Rakt, Vapenhus - Söder, Sakristia - Norr, Kor - Öster, Kor - Smalare
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000029267
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länMjölby
Klockstapel
Nuvarande kategorierTakformTorntak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041183
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länMjölby
Klockstapel
TakformTakformHuv
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041181
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länMjölby
KUMLA KYRKA
ByggnadsdelByggnadsdelTorn - Väster, Kor - Öster, Absid - Öster, Sakristia - Norr, Kor - Smalare, Torn - Västtorn
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000029750
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länMjölby
Kyrka
Historiska/ursprungliga kategorierExteriörbeskrivningSöder om kyrkogården ligger gravkapellet. Det invigdes 1939 och ritades av stadsarkitekten i Norrköping Kurt von Schmalensee, som svarade för majoriteten av kyrkorestaureringarna i Östergötland vid mitten av 1900-talet. Kapellets fasader är klädda med tjärat spån. Det toppiga taket är skivtäckt med kopparplåt i småplåtsformat. Även portarna är kopparklädda. Över ingången finns en ängel som håller i ett kors och taket kröns av ett förgyllt kors. Till porten leder en trappa av kalksten. En nergång till källaren finns på baksidan. Blyinfattade fönster. Gången fram till gravkapellet markeras av höga tujor.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044105
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länMjölby
Kyrka
Historiska/ursprungliga kategorierTakformTälttak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041182
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länMjölby
Kyrka
Nuvarande kategorierExteriörbeskrivningPå kyrkogårdens norsvästra del står ett gravkapell. Det har putsade fasader, avfärgade i vitt och sadeltak täckt med falsad kopparplåt.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041185
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länMjölby
MANGÅRDSBYGGNAD
Historiska/ursprungliga kategorierHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000032525
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länMjölby
MISSIONSHUSET
Historiska/ursprungliga kategorierHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000029074
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länMjölby
Mjölby gravkapell
Nuvarande kategorierExteriörbeskrivningGravkapellets exteriör Beskrivning och fotografier hör huvudsakligen till dokumentationen från 2007. Det åttkantiga kapellet är uppfört i nygotisk stil av rött tegel i koppförband. Byggnaden vilar på en sockel av kvaderhuggen gråsten med finhuggen övre del. Väggarna kröns av gavelfrontoner. Entrén i sydöst har utbyggt entréparti med hög gavel med tre rundbågiga och en rund nisch i gavelfältet, som kröns av en profilerad list, troligen av kalksten. I nordväst finns lägre tillbyggnader: dels ett tillbyggt kor med två sidorum från början av 1960-talet och dels ett s k inlastningsrum som är en fortsättning på koret. Den första tillbyggnaden gjordes efter ritningar av Johannes Dahl arkitektfirma och den andra efter ritningar av Börje Mathiasson Arkitektkontor AB, Linköping. Båda tillbyggnaderna har fasader lika gravkapellets äldre del. Själva kapellet har ett topptak och tillbyggnaderna har låga valmade tak. Samtliga takfall är täckta med svartmålad plåt. I sydväst och nordöst finns ett spetsbågigt fönster till samlingsrummet med bågar och diagonal spröjsning av vitmålat gjutjärn. I bågarna sitter antikglas. Själva glaset kan ha satts in i samband med ombyggnaden på 1960-talet. I källaren förvaras idag en gjutjärnsbåge med originalglaset: matt mönstrat glas som en bård i ytterkant och en rad med rött glas mitt i fönstret. Här finns även ett innanfönster med brunmålad träram. De har troligen suttit i den nordvästra väggen, innan det nuvarande koret tillkom. Till officiantens rum och ett förråd i 1960-talets tillbyggnad i nordväst, hör spetsbågiga kopplade fönster med träbåge och enkel träspröjsning. Gravkapellets huvudingång är i sydöst. I en spetsbågig portal sitter en raksluten pardörr klädd med vitmålade plåtar med dekorativa gångjärn i svartmålat smide. Dörren flankeras av två kolonner med enkla korintiska kapitäl, troligen av målad kalksten. Över dörren sitter en fönsterkomposition med den övre delen av två spetsbågiga fönster och över dessa ett runt fönster. Samtliga har diagonal spröjsning och katedralglas. De sitter i en gemensam spetsbågig omfattning. Eventuellt flyttades denna ursprungliga fasad ut vid en ombyggnad 1937-38 då entrérum och orgelläktare tillkom. I nordväst leder en raksluten grönmålad pardörr med spegelindelning till inlastningsrummet och två enkla trädörrar, även de grönmålade, till officiantens rum respektive förråd 293.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044840
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länMjölby
MJÖLBY KYRKA
FasadmaterialTakformSadeltak, Sadeltak - Med valmad spets
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000031445
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länMjölby
NORMLÖSA KYRKA
HistorikHistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN Det saknas en närmare datering av när den medeltida kyrkan uppfördes i Normlösa. Troligen är den byggd under 1100-talet eller tidigt 1200-tal. Den kan ha föregåtts av en träkyrka. I vapenhuset förvaras nämligen fragment av tidigkristna gravmonument, s k Eskilstunakistor. De brukar förknippas med de tidiga kyrkor, som byggdes i trä. Inga spår av en sådan kyrka har dock hittats i Normlösa. Stenkyrkan uppfördes i kalksten, men det är inte känt hur planlösningen såg ut. Vid en arkeologisk undersökning hittade man delar av långhusmurarna, men det gick inte att avgöra korets utseende. Senare under medeltiden byggdes ett torn vars södra fasad ligger i liv med kyrkans sydvägg men norra tornväggen är något indragen. Den medeltida sockeln syns under delar av nuvarande kyrkans sydfasad i dag, men inte under tornet. Tornets bottenvåning var länge del av kyrkorummet, men används idag som sakristia och tornets övriga delar har byggts till och om vid olika tillfällen. Kyrkorummet var välvt och den igensatta valvöppningen mellan tornet och långhuset kan anas i putsen. Man har även hittat formtegel, som tyder på att kyrkan haft slagna valv. Flera medeltida inventarier är bevarade, bl a en dopfunt och triumfkrucifix. Båda är från 1200-talet och det tyder på att kyrkan då var väl etablerad. Dopfunten tillhör en relativt stor grupp av oornerade funtar från mitten av 1200-talet. Den är huggen i sandsten. Under 1400- eller 1500-talet försågs kyrkan med kalkmålningar. Endast delar av detta måleri är bevarat och framtaget under 1900-talet. Det visar på ett måleri med figurrika scener. Under 1600-talet tillkom ytterligare inventarier så som predikstol, orgel och dopfunt. Predikstolen skänktes av änkeprostinnan Anna Grubb, som var gift med tre kyrkoherdar. Det är inte känt vem som tillverkat predikstolen. I Normlösa finns även en av landets äldsta predikstolar. Den är av pulpetmodell och restaurerades på 1940-talet. I dag står den med andra föremål i en liten museidel under orgelläktaren. Dopfunten i trä är troligen tillverkad av bildhuggaren Henrik Werner och den har årtalet 1663 målat på cuppan. Funten är av en säregen modell och visar en gestalt som bär upp cuppan. Denna typ av funt finns dock även i andra kyrkor, bl a i Nykil. Henrik Werner ingick i vad som ibland kallas "den Wernerska verkstaden" i Östra Tollstad socken. Verksamma var Henriks far Johan d ä, broderna Johan d y och svågrarna Petter och Erik Bengtsson Holm. De två förstnämnda arbetade åt greve Per Brahe d y på Visingsö och var troligen verksamma inom ett större område än de tre övriga. Avskrivna sockenhandlingar kan ge en idé om hur kyrkan såg ut under 1600-talet och åren innan om- och nybyggnaden 1766-67. På en arealavmätningskarta från 1691 finns kyrkan utritad. Det kan vara en allmän kyrksymbol, men den är rätt detaljerad. Visar den kyrkan i Normlösa hade den ett lågt och kraftigt torn, som avslutades med en smal spira. Koret hade en rak östvägg. Inget vapenhus är inritat. 1633 byggdes tornet. Enligt vissa uppgifter byggdes tornet nytt, men det stämmer inte med de äldre målningarna i tornets bottenvåning. Det är mer troligt att tornet byggdes på, något som även skedde senare under 1600-talet. I sockenhandlingarna finns en anteckning år 1639 om en altarduk på Mariaaltaret. Det innebär att man hade kvar det s k Mariaaltaret, som fanns i så gott som alla kyrkor under medeltiden. 1654 byggdes en läktare och 1713 skars läktaren av över gången, då den skymde västfönstret. Troligen rör det sig om en västläktare som satt framför valvet till tornets bottenvåning. Det fanns fler läktare, bl a en på södra sidan. Det förekom att man byggde fler än en läktare i kyrkorna under 1600- och 1700-talen. Det var ett sätt att kunna bereda plats för den ökande befolkningen. Predikstolen satt på södra väggen. I Enskilt arkiv nr 316, Östergötlands länsmuseum, finns en grundritning till Normlösa kyrka från 1763 med angivande av mått och de olika delarnas funktion. Det finns även brev om kyrkans ombyggnad till biskopen och konsistoriet från Lars Magnus Ekman i Veta och Lars Linzander i Normlösa. Ritningen visar ett långhus med samma bredd som tornet, vapenhus i söder och ett kor, som är något indraget i söder. En sakristia ligger norr om koret och en bred korsarm är ritad norr om långhuset. Mellan korsarmen och sakristian är det ett smalt mellanrum. Ingångar finns via vapenhuset och en korportal i söder. Ett bänkkvarter på norra sidan för kvinnorna och två kortare bänkkvarter för männen på södra sidan. På båda sidor går bänkarna ända fram till tornets västvägg. Predikstolen med trappa är markerad i långhusets sydöstra hörn. I ett av breven står att det är tänkt att man ska 1. underbryta och utslå mest hela gamla stenkyrkan, dess fasta (?) valv, pelare, tak och rappning, jämväl den gamla sakristian och 2. uppbygga på ny grund en stenkyrka, i så måtto att långmuren på norra sidan utflyttas efter planen, &.. 5½ aln vid
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000031058
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länMjölby
RUNDLOGE MED LADUGÅRD
Historiska/ursprungliga kategorierHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000030586
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länMjölby
SKEPPSÅS KYRKA
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivningExteriör beskrivning Skeppsås kyrka består av ett rektangulärt långhus med ett smalare rakslutet kor i öster, sakristia i norr, en rymlig korsarm i söder samt en takryttare över långhusets västra del. Kyrkan är uppförd av kalksten och gråsten och de vita fasaderna är spritputsade med omfattningar i slätputs. Koret är försett med korta och kraftiga strävpelare i öster, söder och norr. På den östra muren finns ett kors i slätputs. Långhuset har en utskjutande gråmålad grund. Samtliga tak är spåntäckta sadeltak, vilket är valmat över korsarmens södra del. Takryttaren är sexkantig och helt spåntäckt. Fönsteröppningarna är stickbågiga med vitmålade småspröjsade träbågar utan karm med en dekorativ avslutning uppåt. Fönsterbleck av gråmålad galvaniserad skivtäckt plåt. Ingångar finns i väster och på korsarmens södra sida. Koret har en igenmurad rundbågig korportal. En äldre järnbeslagen dörr, som sannolikt suttit i portalen förvaras i koret. Den västra porten är förskjuten något åt söder och dörrbladet är försett med en äldre profilerad svartmålad fiskbenspanel. Porten i korsarmen är en äldre dubbeldörr med kvadratiska speglar med en dekorativ utformning omgiven av en slätputsad omfattning. Sakristian har en dörr på västra sidan med svartmålad liggande panel.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000032097
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länMjölby
Skänninge gravkapell
Bebyggelse - byggnadExteriörbeskrivningGravkapellets exteriör Gravkapellet ligger i nordöst/sydväst, med huvudingången i nordöst. Det är en rektangulär byggnad med en lägre tillbyggnad i sydväst. Tillbyggnadens formspråk stämmer till stora delar med kapellet i övrigt, om än något enklare. Gravkapellet vilar på en grund av rektangulära granitblock med finhuggna kanter. Fasaden är murad av tegel i koppförband med rundade åsfogar. På kapelldelen står strävpelare mellan fönstren och i hörnen. De är avtäckta med en kalkstensskiva och pelarna mellan fönsteraxlarna har ankarslutar utformade som treklöverblad i järnsmide. Kapelldelen har ett brant sadeltak, skivtäckt med kopparplåt med förskjutna hakfalsar. Taket kröns i sydväst med ett plåtklätt kors och i nordöst med ett kors i kalksten. Sadeltaket över tillbyggnaden har en flackare lutning med samma typ av taktäckning. Fotränna och vattkupor av koppar. Troligen är själva stuprören bytta. Fasaden avslutas upptill av en profilerad kalkstenslist på kapellet och en avtrappad taklist i tegel på tillbyggnaden från 1970-talet. Spetsbågiga fönster med gjutjärnsbågar och gultonat katedralglas. I källaren finns det små liggande fönster med träbågar. Huvudingången är i nordöst med en spetsbågig profilerad portal. Pardörr klädd med brunmålad stående slät panel och svartmålade dekorativa gångjärnsbeslag. Själva dörrbladen kapades av på höjden på 1970-talet och är nu rakslutna. Den spetsbågiga överdelen är fast monterad. I fasaden över portalen finns slätputsade dekorationer i form av ett kors och två rundlar. I tillbyggnaden finns två sentida villadörrar, en i sydöst till officiantens förrum och en i sydväst till källarnedgången. På sydvästra fasaden finns två rakslutna grunda nischer.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044841
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länMjölby
SKÄNNINGE RÅDHUS
Historiska/ursprungliga kategorierTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Rådhuset är en klassiserande tvåvåningsbyggnad med inredd vind, uppförd i gulputsat tegel med listverk och hörnkedjor i vit puts. Mansardtaket är täckt med svart plåt. Entrén är centralt placerad och nås via en naturstenstrappa. I frontonen ovan entrén syns ett urverk och mittpartiet kröns av en plåtbeklädd takryttare med klocka. Vid besöket 1998 pågick en restaurering av rådhuset som då till stora delar doldes av byggnadsställningar. Rådhusrättens sal finns bevarad och ligger en trappa upp i den östra delen av huset. En bred kalkstenstrappa förbinder våningsplanen. Salen restaurerades nyligen (1998). På 1860-talet fanns på andra våningen förutom rättssal även arrest, arkiv och förvaringsrum. På entréplanet fanns två rum för stadskällaren samt ett rum där grova brottslingar förvarades. Här låg även stadsskolan, vars lokaler var avskilda från de andra. Från 1880-talet fanns i rådhuset även telegrafexpedition, bank och rum för ångspruta. Från 1880-talet användes byggnaden också till baler och utskänkning och under perioden 1895-1907 höll Göstrings härad ting i huset (Aschan, 1918, s 12-13). Byggnadens nuvarande utseende tillkom vid en restaurering 1916-1917. Arkitekt var Carl Westman, Stockholm men ritningarna modifierades av byggmästare Edvin Egier (Aschan, 1918). Efter restaureringen fanns i rådhuset magistrat, stadsfullmäktige, drätselkammare och kronokassör samt ordentliga arkiv. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-05-29, Gottlieb, Björn. Från det gamla Husbyfjöl och trakten däromkring Borensberg : Kommunalkontoret 1967 s. 220
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000030255
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länMjölby
STALL
ByggnadsbeteckningHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050071
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länMjölby
SYA KYRKA
StommeByggnadsdelTorn - Väster, Kor - Öster, Kor - Rakt, Kor - Fullbrett, Sakristia - Norr
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000033166
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länMjölby
TINGSHUSET, HOGSTAD
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är en timrad tvåvåningsbyggnad klädd med locklistpanel. Det valmade sadeltaket täcks av enkupigt tegel. Entrén är centralt placerad på långsidan mot vägen. Mittpartiet markeras av en fronton och en balkong som vilar på släta träkolonner. I bottenvåningen finns en affärslokal som nås från ena gaveln och i övervåningen en bostad. Invändigt har huset genomgått stora förändringar sedan det slutade användas som tingshus. Tingssalen låg ursprungligen i västra delen av bottenvåningen och rätten satt med ryggen mot fönstret längs ena långsidan (Berggvist, 1948). På den övre våningen fanns en sal, belägen ovanför tingssalen, där nämndemännen samlades och åt middag. Där fanns också rum för nämndemännen. Caspar Seurling var en anlitad byggmästare från Linköping som bland annat byggde Hogstads kyrka. Det finns vissa likheter i byggnadsstil mellan tingshuset och kyrkan. Seurling byggde också Fillinge tingshus utanför Linköping. På tomten finns en minnessten med karta, Göstrings härads vapen och texten "Gissingsvall Rätt tingsstad för Göstrings härad från urgammal tid till 1895. Det går väl när lag följes". De gamla tortyrredskapen finns i kyrkan. Tingshuset renoverades 1970. I Nya Lagberedningens betänkande 1884 kommenterades tingshuset på följande vis: Tingshuset, som var "gammalt men i någorlunda hjelpligt skick", var uppfört i två våningar, av vilka den nedre innehöll förstuga, sal, fyra rum och kök samt den övre förstuga och fem rum. Tingshusets inredning ansågs olämplig och tingssalen för låg. KÄLLA: Tingshusinventeringen 1998-05-29, Berggvist Hans, Tingsställen och tingshus i folkungabygdens domsaga, 1948
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000027767
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länMjölby
TRÄDGÅRDSMÄSTARBOSTADEN
Historiska/ursprungliga kategorierHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000032526
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT