Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länVadstena
ACHARII-BERGENSTRÅHLSKA HUSET
HistorikHistorikHuset var från början sannolikt envånigt, men det påbyggdes till två våningar med inredd vind i slutet av 1790-talet. 1836 köptes fastigheten av kapten C. U. Bergenstråhle. Samma år lät denne utföra en genomgripande ombyggnad som gav huset dess nuvarande karaktär med kolossalpilastrar, målad metopfris, antikiserande reliefplattor och målade blindfönster med motiv från bl.a. Bergenstråhles gård Österskog. Arkitekt och byggmästare var Abraham Nyström. Sedan fastigheten år 1911 förvandlades till fabrik ombyggdes bottenvåningen successivt till kontor. En restaurering inleddes 1973. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000145301
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länVadstena
APOTEK
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikApoteksbyggnaden vid Rådhustorget, en tvåvånings panelad timmerbyggnad under sadeltak med valmade gavelspetsar. Byggnaden uppfördes troligen vid mitten av 1700-talet som bostadshus, och inrymmer sedan 1800-talets senare del även apotekslokaler. Interiören har i flera omgångar ombyggts. Vid 1900-talets början tillbyggdes huset med ett trapphus mot gården. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000147451
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länVadstena
bageribyggnaden
Historiska/ursprungliga kategorier21000001462520http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001462520Bebyggelse - byggnadVADSTENA MUNKTRÄDGÅRDEN 2 - husnr 9001bageribyggnadenLän: Östergötland, Kommun: Vadstena, Landskap: Östergötland, Socken: Vadstena , Stift: Linköpings stift, Församling: Vadstena församling14.892546006434436,58.4499544537032http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001462520http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001462520http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001462520RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001462520
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länVadstena
BISKOP KOLS KÄLLARE
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikKällaren är uppförd i putsad kalksten, halvt nedgrävd i marken och består av ett tunnvälvt rum med en arbetad portalomfattning och rundbågigt fönster. Yttertaket liksom uthuset i källarens förlängning är från 1900-talet. Byggnadstypen brukar kallas för källarstuga eller cellarium och har haft en påbyggnad i en eller två våningar av trä i timrings- eller skiftesverksteknik. Eldstad saknas. Möjligen har huset använts som bod och under sommaren som sovhus. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000145964
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länVadstena
Bod
StommeInteriörbeskrivningBoden rymmer två bodar i bottenvåningen skilda av en plankvägg, den ena med plankgolv, den andra med jordgolv utom där trappan går upp till övervåningen. Trappan täcks uppifrån med en lucka. Dörren mot trappan har haft stocklås. Mot norr rymmer övervåningen en enkel drängkammare med vanligt fönster men annars helt oinredd och utan dörr, mot vägen en magasinsvind med trälucka för lastning av spannmålssäckar (på väggarna minnesstreck från räkningarna). Över dörrarna finns idag en trähängränna, som tidigare satt på bostadshusets framsida.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029791
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länVadstena
BOD
Historiska/ursprungliga kategorierHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050255
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länVadstena
Bod
TakformTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029792
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länVadstena
Bondorlunda Bostadshuset
Nuvarande kategorierAntal våningar02
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029790
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länVadstena
BOSTADSHUS
HistorikHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000147344
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länVadstena
BOSTADSHUS
Bebyggelse - byggnadHistorikByggnaden är troligen byggd på 1820-talet i två etapper. Den är uppförd i timmer, rödfärgad med vita knutar och foder och har sadeltak täckt med tegel. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000147456
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länVadstena
BOSTADSHUS
Bebyggelse - byggnadHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000147933
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länVadstena
BOSTADSHUS, F.D. KOMMENDANTSBOSTAD
ByggnadsbeteckningHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000147935
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länVadstena
BRYGGHUS
HistorikHistorikBrygghuset finns med på laga skifteskartan från 1832. Det är i rödfärgat timmer med avsågade knutskallar och rödtjärade knutbrädor. Sadeltaket är klätt med enkupigt tegel och dess konstruktion är ett åstak med nockås och två sidoåsar. Taket är konstruerat för att bära ett torvtak. Dörrarna är svartmålade i stående brädutförande med smidda bandgångjärn eller liggande fasspontpanel med maskintillverkade bandgångjärn. Även fönstren och dess foder är svartmålade och de är i spröjsat enluftsutförande. Murstocken och eldstaden är rivna. I byggnadens sydöstra hörn är ett dass inrymt. Golvet är belagt med grus. KÄLLA: Beslut Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 2009-06-23, Dnr 432-101-88
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050242
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länVadstena
Bårhus
Historiska/ursprungliga kategorierTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041756
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länVadstena
Bårhus
Historiska/ursprungliga kategorierTakformSadeltak - Valmat
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041754
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länVadstena
Bårhus
TaktäckningsmaterialHistorikPå kyrkogårdens södra del finns en medeltida byggnad av kalksten. Dess ursprungliga funktion är osäker, den har benämnts tiondebod och under senare tid använts som sockenmagasin. Byggnaden har ett sadeltak täckt med enkupigt rött tegel. Den har på norra sidan en rundbågig portal med en medeltida omfattning av finhuggen kalksten. Dörrbladet är av trä med medeltida smide. Byggnaden används som förråd.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041758
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länVadstena
Ekonomibyggnad
Nuvarande kategorierExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000015949
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länVadstena
EMPIREBYGGNADEN
Historiska/ursprungliga kategorierHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000148211
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länVadstena
F.D. FISKEBOD
ByggnadsbeteckningHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050248
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länVadstena
F.D. PORTVAKTARBOSTADEN
Historiska/ursprungliga kategorierHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000148209
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länVadstena
F.D. SMEDJA
Bebyggelse - byggnadHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050251
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länVadstena
F.D. TVÄTTSTUGA
ByggnadsbeteckningHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050249
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länVadstena
GAMLA DÅRHUSET
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikGAMLA DÅRHUSET - I mitten av 1700-talet skedde stora nydaningsarbeten vid hospitalet och 1756-57 uppfördes denna särskilda dårhusbyggnad där "tjänligt rum för tolv usle, svagsinte och rasande personer". Byggnaden hade ritats av C.J. Cronstedt. Den tillbyggdes omkring 1900 och användes fram till 1955 som bageri. Tillbyggnaden är numera riven. KÄLLOR: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X Regeringsbeslut, 1993-04-07, nr 7
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000145192
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länVadstena
GAMLA HOSPITALET
Bebyggelse - byggnadHistorikGamla hospitalsbyggnaden i Vadstena färdigställdes 1861 på platsen för en äldre anläggning av samma slag. Byggnadens yttre form och huvuddelen av rumsinredningen har bevarats oförändrad till våra dagar. Byggnaden består av fem huvuddelar: fondbyggnaden, två stamflyglar och två sidoflyglar. Fondbyggnaden och stamflyglarna är byggda utan källare och i två våningar. Fondbyggnadens övervåning upptas av en kyrksal, Heliga Trefaldighetskyrkan. Sidoflyglarna är byggda i en våning och är försedda med källare. Till den arkitektoniska helhetsbilden hör också den djupa gården med kalkstensgångar, gräsmattor, rabatter och en damm. Gården avgränsas mot gatan av en mur med tre öppningar. Den djupa gården, de sparsamt smyckade fasaderna, den enhetliga och strikta användningen av formelementen, den monumentala kyrkofasaden samt orienteringen mot klosterkyrkan gör Gamla hospitalet till ett byggnadsverk av stor originalitet och av hög konstnärlig kvalitet. Anläggningen karaktäriseras som en av landets bäst bevarade äldre sjukhusbyggnader. Kyrkan är en av de ytterst få anstaltskyrkor av denna typ som bevarats i så autentiskt skick. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 1989-10-27, Dnr 221-2289-88
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000145196
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länVadstena
GAMLA TEATERN
ByggnadsbeteckningHistorikTrädgårdsmuren härstammar från 1440-talet. Munkarnas trädgård sköttes fram till 1700-talet och är i stor utsträckning bevarad. Trädgården avslutas åt öster med en lång byggnadskropp som bland annat rymmer Vadstena gamla teater med interiörer från 1830-talet. Under 1800-talet fungerade munkträdgården som societetspark. 1916 inlöste staten trädgården av kulturhistoriska skäl. Teatern renoverades på 1940-talet. Mot kyrkoparken har anlagts en örtagård. KÄLLA: Statens fastighetsverks hemsida http://www.sfv.se/ Vadstena Gamla teater från 1825 är Sveriges äldsta bevarade privatbyggda landsortsteater. Den byggdes om 1847 och sedan dess är denna lilla teaterpärla intakt! Teatern ligger i en liten ladugårdslänga innanför klostermuren, granne med Vadstena klosterkyrka. Två läktare prydda med på ena sidan gudar och hjältar ur den klassiska mytologin och på den andra de fria konsternas och vetenskapernas beskyddare för blickarna ner mot den lilla scenen på vilken Vadstena-Akademien spelat opera sedan mitten av 1960-talet. KÄLLA: Vadstena- Akademin. http://www.vadstena-akademien.org. 2007
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000146768
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länVadstena
GÅRDSHUS
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000014535
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länVadstena
HAGEBYHÖGA KYRKA
Bebyggelse - byggnadByggnadsdelVidbyggnad, Absid - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Kor - Öster, Kor - Smalare, Torn - Västtorn
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000585737
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länVadstena
HELGEANDSGÅRDEN
ByggnadsbeteckningHistorikHelgeandsgården består av ett vidlyftigt tvåvånings byggnadskomplex, dels av sten och tegel, dels av timmer och resvirke. Den äldsta delen utgörs av resterna av stadens medeltida helgeandshus, möjligen färdigt 1413. Vidare ingår ytterligare två senmedeltida byggnader samt ett flertal senare tillbyggnader, den yngsta från omkring 1920. Den enhetliga, vitkalkade putsfasaden mot Storgatan tillkom 1868. Taken är täckta dels med plåt, dels med tegel. Mot gatan finns två ingångar med gustavianska pardörrar; över en av dem sitter en kalkstensplatta med ätterna Ribbings och Bondes vapen samt årtalet 1622. Vid en brand 1985 förstördes hela taket som därefter återuppförts i delvis förhöjd form. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000145945
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länVadstena
HERRESTADS KYRKA
LagskyddHistorikKYRKOBYGGNADEN Vid Herrestads kyrka har påträffats fragment av tidigkristna gravmonument med runinskrift, s k eskilstunakistor. De påträffade gravmonumenten talar för att kyrkogården har gamla anor och ursprungligen fungerat tillsammans med en träkyrka, kanske redan under 1000-talet. Herrestad var vid den tiden en stormannagård och kungsgård sannolikt tillhörig den Stenkilska ätten. I den befintliga takstolskonstruktionen över långhuset ingår en skulpterad nockås av ek. Det har genom dendrokronologisk analys, d v s årsringsdatering, kunnat konstaterats att eken började växa redan vid mitten av 800-talet. Detta antyder att nockåsen kan ha flyttats över från en äldre träkyrka, vilken sannolikt revs i samband med att en stenkyrka uppfördes. Den nuvarande kyrkan uppfördes under tidigt 1100-tal med långhus samt absidförsett kor och har en välbevarad romansk karaktär. Takstolen, varav stora delar har bevarats, har genom dendrokronologi daterats till 1112 + 5 år. Det gör kyrkan till den äldsta kyrkan i landet som daterats med hjälp av naturvetenskaplig metod. Kyrkan har ursprungligen haft öppen takstol och ovan valven finns fortfarande spår av ritsar i murarnas utdragna fogar samt svaga färgspår efter kalkmålningar. Kyrkan hade under medeltiden tre ingångar, vilka fortfarande är synliga i murverket. Långhuset har haft såväl syd- som nordportal och i koret har funnits en hög och mycket smal portal för prästen. I vapenhuset finns två dörrar med medeltida järnsmide bevarade. Dessa har sannolikt haft sin plats i syd- respektive korportalen. Under andra hälften av 1100-talet tillkom tornet, medan sakristian är senmedeltida. Tornets byggnadshistoria är oklar. Det har eventuellt i ursprungligt utförande bestått av två våningar, som senare blivit påbyggt. Tornets nuvarande avslutning med sadeltak är en rekonstruktion från 1972. Kyrkan valvslogs, som många andra kyrkor i stiftet, i början av 1400-talet. Långhusets kryssvalv dekorerades med kalkmålningar med vegetativa ornament. Kyrkan försågs även i början av 1400-talet med ett altarskåp, som sannolikt tillverkades i den lybeckska ateljén i Vadstena. I slutet av 1600-talet och i början av 1700-talet förändrades kyrkan åter. Fönsteröppningarna förstorades och kalkmåleriet överkalkades med vit färg. En predikstol anskaffades 1688 från Lars Gabrielsson i Vadstena, som även är upphovsman till predikstolarna i Strå, Ekeby och Söderköping. En ny altaruppsats tillverkades av Olof Wiström i Vadstena. Han återanvände mittenpartiet till 1400-talsaltarskåpet och gjorde en barockomfattning. Kyrkan fick en orgel som placerades på en nyuppförd läktare i väster. Läktaren dekorerades 1756 av målaremästaren Sven Gustavsson Stoltz i Vadstena. Orgeln överflyttade 1716 från Västra Tollstad kyrka och var ursprungligen byggd 1683 av mäster Georg Heim i Norrköping. Den äldre orgeln, sannolikt endast verket, ersattes av ett nytt, byggt 1766 av den kände orgelbyggaren Jonas Wistenius i Linköping. Det fanns påtryckningar från domkapitlet i slutet av 1700-talet att Herrestad och Källstads kyrkor skulle rivas och en ny gemensam kyrka uppföras. Sockenborna motsatte sig förslagen och 1797 reparerades kyrkorna istället. Kyrkan finns avbildad 1807 på en teckning utförd av Johan Fredrik Kock. Den visar att större fönster redan är upptagna och att en dörröppning finns på tornets södra sida. Teckningen visar även det senmedeltida vapenhuset, som revs 1829. Vid flera tillfällen under 1800-talet renoveras och förbättrades kyrkan. De mest omfattande renoveringarna utfördes 1829 och 1881. Vid det förra revs, som tidigare nämnts, vapenhuset, södra ingången murades igen och en ny huvudingång togs upp, som brukligt, på tornets västra sida. Innan ombyggnaden fungerade tornets bottenvåning som sockenmagasin. I Östergötlands länsmuseums arkiv finns ritningar av byggmästarefamiljen Nyström. Abraham Nyström (1789-1849) var tillsammans med sönerna August (1814-1886) och Johan Robert (1817-1890) storbyggmästarna i Östergötland under 1800-talet. Mellan åren 1836 och 1851 stod de för sju nybyggen av kyrkor och nio kyrkoombyggnader samt talrika uppdrag gällande profan bebyggelse. Sönerna ansvarade dock bara för en total kyrkoentreprenad, Högby kyrka. Troligen berodde det på att de redan var fullt uppbokade med profan bebyggelse och den omfattande restaureringen av Linköpings domkyrka. I deras bevarade ritningsarkiv finns detaljritningar från Herrestads kyrka på bl a en vindflöjel med årtalet 1881 och ett kors, som tidigare prydde altaret och som nu förvaras på tornvinden. Ett utkast visar även fasaden med ett förslag till en spetsig spira. Sannolikt var det någon av bröderna som var ansvarig för ombyggnaden 1881 och det har blivit en sammanblandning med arkitekt Axel Fredrik Nyström i Stockholm, som på flera ställen uppges som arkitekt till ombyggnaden. Kyrkans exteriör försågs med spritputs med slätputsade omfattningar, tornets avslutning höjdes något och försågs med trappstegsgavlar, takfallen försågs med plåt och
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000145993
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länVadstena
HJERTSTEDSKA HUSET
ByggnadsbeteckningHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000146449
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länVadstena
HOVS KYRKA
StommeTakformSadeltak, Sadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000146103
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länVadstena
HÖNSHUS
ByggnadsbeteckningHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050252
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länVadstena
ISBERGSKA HUSET
HistorikHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000146766
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länVadstena
JORDKÄLLARE
HistorikHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050253
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länVadstena
JORDKÄLLARE
Bebyggelse - byggnadHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050254
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länVadstena
JORDKÄLLARE
Bebyggelse - byggnadHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050250
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länVadstena
JORDKÄLLARE
Historiska/ursprungliga kategorierHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050246
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länVadstena
Jöns Larssons hus
Historiska/ursprungliga kategorierExteriörbeskrivningHuset mot gatan upplevs idag som två olika byggnader. Dels är det de sammanbyggda medeltida husen Jöns Larssons hus med en timrad tillbyggnad i väster och Mårten Ulfssons hus och dels den tillbyggda delen i öster, troligen från 1700-talet och något lägre än övriga huset. Jöns Larssons hus och Mårten Ulfssons hus är byggda i två våningar samt vind. De olika delarna har tillkommit vid olika tidpunkter. och stommarna varierar från kalksten och tegel till liggtimmer. Sockeln utgörs av välhuggen kalksten. Bottenvåningens fasad består av en grov spritputs med äggformad spritsten. Övre våningens puts är en enhetlig slätputs. Färgsättningen är en mörkare guldockra i bottenvåningen och ljusockra i övervåningen. Byggnadens hörn är rusticerade och bottenvåningen avslutas upptill med ett slätputsat rusticerat parti och en tunn gesims. Sentida butiksfönster och dörrar har slätputsade omfattningar. Sadeltaket är täckt med tvåkupigt rött tegel. I bottenvåningen finns stora affärsfönster och delvis glasade dörrar in till de olika butikerna. Den ursprungligen genomgående gången väster om Jöns Larssons hus är inbyggd och ingår i en frisörsalong. Gångens portal i huggen kalksten är bevarad. Övervåningens fönster är kopplade tvåluftsfönster med mitt- och tvärpost och de nedre bågarna är indelade i två rutor. Putsade omfattningar med överliggare som vilar på konsoler. Det andra fönstret från väster är igensatt, eventuellt har det aldrig varit ett fönster, utan är placerat där för symmetrins skull. Samtliga fönster har träbågar och liksom dörrsnickerierna är de målade i brunt. Gårdsfasaden är varierad. De sammanbyggda äldre husen har en indragen del i väster, som motsvaras av Jöns Larssons del med tillbyggnad. Bottenvåningen är djupare och över den finns idag en loftgång. I den spritputsade fasaden finns på övervåningen inputsade knutlådor och följare. De två fönstren är likadana som gatufasadens fönster. På bottenvåningen finns ett delvis igensatt fönster. De två dörrarna som leder in till bottenvåningen, närmast källardörrar, har samma placering men annat utseende på panelen. Sockeln är putsad och gråmålad. De spritputsade fasaderna har en mer vanlig spritputs än gatufasaden. På taket finns plåtklädda lunettformade takkupor. KÄLLA: Kulturhistorisk utredning, Mårten Ulfssons hus, Vadstena, Vadstena kommun, Östergötlands län, Östergötlands museum, Anita Löfgren Ek, 2011
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000014536
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länVadstena
KÄLLSTADS KYRKA
ByggnadsbeteckningByggnadsdelKor - Rakt, Kor - Fullbrett, Torn - Väster, Torn - Sidoställt, Kor - Söder
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000146622
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länVadstena
LOGE
HistorikHistorikByggnaden har ett sadeltak klätt med stickspån i dess östra del och omålad plåt i dess västra del. Vid den södra gaveln är en vindflöjel som donerades av familjen Granath på Hovgården på 1980-talet och sattes upp 1986 då spåntaket byttes. KÄLLA: Beslut Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 2009-06-23, Dnr 432-101-88
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050243
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT