(BYGGNAD 3)
Historiska/ursprungliga kategorierHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000644045
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING
Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.
Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.
REGISTERRESULTAT
40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.
Historiknull
21420000050232http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050232Bebyggelse - byggnadSÖDERKÖPING KUNG JOHAN 3 - husnr 6(BYGGNAD 5)Län: Östergötland, Kommun: Söderköping, Landskap: Östergötland, Socken: Söderköping , Stift: Linköpings stift, Församling: Söderköping S:t Anna församlingNybyggnadsår: 1750 - 189916.321697029232933,58.481483796551395http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000050232http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000050232http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000050232RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
21400000122559http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000122559Bebyggelse - byggnadSÖDERKÖPING KUNG JOHAN 3 - husnr 4(BYGGNAD 6)Län: Östergötland, Kommun: Söderköping, Landskap: Östergötland, Socken: Söderköping , Stift: Linköpings stift, Församling: Söderköping S:t Anna församlingNybyggnadsår: 1917 - 192516.321494916746516,58.48138125070894http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000122559http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000122559http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000122559RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
21400000644048http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000644048Bebyggelse - byggnadSÖDERKÖPING KUNG JOHAN 3 - husnr 9004(BYGGNAD 7)Län: Östergötland, Kommun: Söderköping, Landskap: Östergötland, Socken: Söderköping , Stift: Linköpings stift, Församling: Söderköping S:t Anna församlingNybyggnadsår: 1750 - 189916.321354008188035,58.481339711878924http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000644048http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000644048http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000644048RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
Historiknull
Historiknull
HistorikHuset uppfördes av byggmästare och arkitekt A. O. Waerngren, av tegel i tre våningar med slätputsade fasader under tegeltäckt sadeltak. Mot torget är fasaden rikt dekorerad - rusticeringar i bottenvåningen, klassicerande dörr- och fönsteromfattningar, listverk samt bl. a. växtornament i putsdekor på hörnen. Alla detaljer är avfärgade i grått som kontrast mot den i övrigt gula fasaden. Nedgången till källaren sker via överbyggda trappor. Källaren med tolv kryssvalv på sex pelare uthyrdes ursprungligen till vinhandel och utskänkning, men omgjordes 1911 till saluhall. Där ett kafé nu är inrymt fanns på 1910- och 20-talen banklokaler. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2
HistorikBraskens hus är en s.k. källarstuga med en hög källarvåning murad i sten och tegel och en timrad panelad överbyggnad i en våning med vind. Den höga källarvåningen är indelad i två rum, varav det norra är välvt med ett tunnvalv. Källarvåningen har senmedeltida ursprung medan överbyggnaden troligen är från 1700-talet. Benämningen Braskens hus eller Braskens tryckeri kommer från en lokal tradition om att linköpingsbiskopen Hans Brask skulle ha haft ett tryckeri i källaren. Huset som varit i biskopens ägo har dock aldrig inrymt något tryckeri. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 1990-02-16, Dnr 221-821/88.
TakformSadeltak
ExteriörbeskrivningExteriör beskrivning Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning med ett rektangulärt långhus med rak koravslutning och sakristia placerad i norr. Kyrkan är uppförd i gråsten med tegel i sakristia och trappgavlar. Trappgavlarna är försedda med horisontella tandade blinderingar samt blinderingar med trepassform. Fasaderna är slätputsade och avfärgade i vitt. Flera ankarjärn är synliga i yttermurarna. Kraftiga strävpelare stödjer kyrkan i sydöst, nordväst och på sakristians norra sida. Den nordvästra strävpelaren är ursprunglig. De är vitputsade och täckta med skiffer förutom sakristians strävpelare som är avtäckt med svart plåt. Långhuset har brant skifferklätt sadeltak och sakristian har ett valmat takfall klätt med svart plåt med jämna falsar. Långhusets fönster är stickbågiga med diagonal blyspröjsning i gjutjärnsbåge med klarglas kombinerat med färgat glas. Korets östfönster blev förminskat 1980 och är stickbågigt med blyspröjs i träbåge. Sakristian har ett litet stickbågigt fönster mot väster med diagonal blyspröjsning i gjutjärnsbåge samt ett stickbågigt fönster mot öster med grå träbåge med spröjsning. På både den östra och den västra gaveln finns det två små smala ljusöppningar till vinden. Det finns även två mycket små ljusöppningar på den södra murens västra del där vindstrappan är förlagd. Huvudingången är förlagd i väster där västportalen utgörs av en hög smal spetsbågig öppning med ett ovanliggande spetsbågigt fönster och en rektangulär plåtklädd dubbeldörr. Sydportalen har ett likadant utförande men är även försedd med en gallergrind. På sakristians östra sida finns en stickbågig enkeldörr med liggande svart panelbeklädnad. Även sakristians strävpelare är försedd med en dörr mot öster, en stickbågig svart panelbeklädd enkeldörr som leder ned till en källare med pannrum.
Historiknull
HistorikEkenstugan i skärgårdssocknen S:ta Anna representerar en i äldre bondesamhället mycket vanlig byggnadstyp, ryggåsstugan. Utmärkande för dess byggnadsteknik är att taket vilar på en ås som bärs upp av de timrade gavlarna och mellanväggen. Takfallet är tämligen flackt och långsidorna är timrade till 7 eller 8 stockvarvs höjd. Torvtäckningen var förr vanligast och på Ekenstugan ligger torven kvar under tegelpannorna. Bevarad är även den kraftiga mullbrädan som skulle förhindra mullen från att rasa ned. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2
Historiknull
Historiknull
Historiknull
HistorikByggnaden uppfördes omkring 1800 av liggande timmer i en våning, reveterad med vit spritputs och försedd med pilastrar på fasader och gavlar. Förutom butikslokalen inrymdes där garvarmästarens kontor och bostad. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2
HistorikPå kyrkogården finns två gravkor och en bisättningskammare med likartat utseende. Byggnaderna är låga med vita, spritputsade fasader, slätputsade omfattningar, profilerade taklister och sadeltak täckta med falsad plåt. Ingången är placerad på gaveln. Ett av gravkoren var avsett för greve Mörner på Herrborum, 1850.
TakformTälttak
21400000122560http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000122560Bebyggelse - byggnadSÖDERKÖPING KUNG JOHAN 3 - husnr 5GRÖNA HUSET (BYGGNAD 4)Län: Östergötland, Kommun: Söderköping, Landskap: Östergötland, Socken: Söderköping , Stift: Linköpings stift, Församling: Söderköping S:t Anna församlingNybyggnadsår: 1750 - 189916.32162681005205,58.48164673402824http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000122560http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000122560http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000122560RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
Historiknull
ExteriörbeskrivningExteriör beskrivning Kyrkan är placerad i öst-västlig riktning och består av rektangulärt långhus, smalare kor med absid samt sakristia på korets norrsida. Stommen består av gråsten, sockeln är oputsad, fasaderna spritputsade och avfärgade i vitt. Samtliga takfall är spånklädda och utgörs av branta sadeltak samt hjälmtak över absiden. På taken sitter tre järnvimplar av vilka åtminstone två kan dateras till 1600-talets mitt. På absidtakets anslutning till östra kormuren har under senare tid upptäckts en tjärad bräda med inskriften ANO 174-. Huvudingången är placerad i väster och består av en stickbågig portal med en svartmålad dubbeldörr i trä med spegelindelning. Ovan porten finns ett lunettfönster med färgat antikglas i blyspröjs. En kalkstenshäll är placerad framför porten. Sakristian har egen ingång från öster, en liten stickbågig öppning med en svartmålad, panelklädd enkeldörr. På korets södra sida ses en svag ristning i putsen som markerar en igensatt portal. Portalerna och fönsteröppningarna har stickbågiga öppningar med slätputsade omfattningar. Fönstren är rektangulära, svartmålade träfönster med färgat antikglas i blyspröjs med stormjärn. Långhusets fönster är höga och symmetriskt placerade, övriga fönster är mindre. På korets sydsida finns ett litet, högt placerat fönster. Tak- och hängrännor är av svart galvaniserad plåt och även solbänkar är plåttäckta.
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Den äldsta delen av tingshuset är uppförd av sten i en våning med inredd vind, fasaderna är slätputsade och vitmålade och det branta valmade sadeltaket är plåttäckt. Byggnaden har en för sekelskiftets tingshus ovanligt oregelbunden form och plan, vilket gör det svårt att med blotta ögat fastställa var i huset tingssalen låg. Byggnaden består av en långsmal husdel som sträcker sig i öst-västlig riktning längs med Göta kanal och Skepparegatan, samt en kortare huskropp som fogats till dess västra gavel. Formspråket kan närmast karaktäriseras som jugendbarock utan överdåd: de släta fasaderna delas in med hjälp av tunna listverk, fönstren är småspröjsade och har ömsom rundbågiga ömsom raka överstycken med svagt markerade omfattningar av puts. Ur fasaden mot söder reser sig en tre fönsteraxlar bred frontespis och flera takkupor med svängda överstycken ger ljus åt husets andra våning. På den västra gaveln syns ett utskjutande fasadparti som kröns av en takryttare och som tidigare troligen innehöll en tingsklocka. Huvudentrén vetter mot norr och ligger i skarven mellan de två huskropparna i ett vindfång som avviker genom sina fasader av natursten och sitt baldakinlika tak. Ingången markeras av en bred naturstenstrappa och den vackra naturstensportalen har drag både av jugend och barock. De trärena dubbeldörrarna har ett svängt överstycke och ett småspröjsat överljus och i takfrisen ovanför dörren syns de tre häradernas vapen inhuggna i stenen. En tillbyggnad från 1956 är uppförd i två våningar, med likaledes vitputsade fasader och ett flackt plåttäckt sadeltak. Tillbyggnaden utgör en förlängning av den gamla byggnadens långsmala huskropp och sträcker sig österut, mot den intilliggande skolan. Husformen i sin helhet påminner idag om ett högt T. Förutom häradsrättens lokaler rymde tingshuset också bostad för både häradshövdingen och vaktmästaren med familjer samt rum för tingsnotarierna. Planlösningen har förändrats sedan häradsrätten flyttade. Sannolikt var dock tingssalen placerad längs med byggnadens västra kortsida vilket bland annat de höga småspröjsade fönster indikerar. Om- och tillbyggnader skedde 1956 och 1972. I Riksantikvarieämbetets arkiv, ATA, finns fem exteriörbilder samt en ifylld inventeringsblankett med byggnadsbeskrivning. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-05-27
HistorikDen nuvarande huvudbyggnaden uppfördes 1790-95 av sten i tre våningar med källare och vind under ett flackt valmat tak. Fasaderna är slätputsade i vitt med röda fönsterbågar och har våningsband. Huvudfasaden accentueras av svagt utskjutande sidorisaliter med lisener och har rusticerad bottenvåning. Huvudentréns rusticerade omfattning är målad i svart och rött. Ovanför portalen finns en balkong. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2
TakformEj utrett
TakformTälttak
TakformTälttak
TakformHuv
TakformSadeltak - Valmat
ExteriörbeskrivningSydöst om kyrkan finns ett gravkapell ritat av arkitekten Claes Eriksson 1935. Kapellet som ännu är i bruk är byggt i souterräng med kylrum i källarvåningen. Fasaderna är spritputsade och avfärgade i vitt med släta hörn. Det svarta plåttäckta taket är valmat med en karnissvängd form. Ingången finns på den västra sidan med en rundbågig dubbeldörr klädd med svart diagonalställd panel. Två rundbågiga fönster finns på den norra väggen.
TakformSadeltak
HistorikTill torpet hör en timrad loftbod, daterad 1775. Möjligen är stugan från samma tid. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2
HistorikLusthuset i trädgården uppfördes omkring 1890-1900. Byggnaden har en öppen veranda med balustrad och figursågade detaljer. Gavelpartiet över entrén har dekor av målade blommor. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2
HistorikMagasinet utmed Munkbrogatan, uppfört ca 1850 i tre våningar av sten och ljust putsat. Gatufasaden har små plåtskodda träluckor och i nordöstra delen finns en affärslokal. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2
HistorikMagasinet ligger utmed Källaregränd och är uppfört i en och en halv våning av timmer som reveterats i en ljus färg, troligen på 1860- eller 70-talet. Båda magasinen ombyggds 1906 av norrköpingsarkitekten W. Northun. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2
Historiknull
Historiknull
Historiknull
Exteriörbeskrivning
ExteriörbeskrivningExteriör beskrivning Kyrkan har öst-västlig orientering och består av ett rektangulärt långhus med rakt avslutat korparti av samma bredd som långhuset. Stommen består av marksten som är spritputsad och avfärgad i vitt med detaljer i slätputs. Sockeln är spritputsad och avfärgad i grått. Kyrkan ligger i en svag sluttning och sockeln är därför högre i öster. Hörnen markeras med hörnkedjor och murarna är rusticerade under gördelgesimsen och kring långsidornas portaler. Sadeltakets ursprungliga skiffertäckning är bibehållen. Tornet är byggt i gråsten och tegel med slätputsade fasader och sockel. Tornets ljudluckor som är rektangulära och svartmålade, omges av pilastrar uppbärande entablement, sk serliana. Tornets takfot pryds av en konsollist. På tornet vilar en hög, fyrsidig trälanternin målad i vitt, gult och svart, med hörnpilastrar och krönt av ett förgyllt kors. Kring lanterninen finns en liten balustrad. Ingångar finns i väster, via tornets bottenvåning, samt mitt på långhusets nord- och sydsida. Portalerna markeras av pilastrar uppbärande entablement med ovanliggande lunettfönster. Långhusportalerna är dessutom svagt utskjutande och markeras av en liten fronton vilket bildar en tempelgavel. Portarna utgörs av höga, raka, gröna dubbeldörrar i trä med spegelindelning. En trappa i tre steg av släthuggen granit leder till västportalen. På den östra gaveln finns en koppardörr som leder till ett bisättningsrum som anordnades i källaren 1951. De höga, rundbågiga fönstren är symmetriskt placerade och försågs med gjutjärnsbågar med spröjsverk 1895, idag gråmålade. Det östra korfönstret liknar de övriga men är försett med färgat antikglas med stjärnformad spröjsning i övre bågen. Ovan detta finns ett litet lunettfönster. På tornets västsida finns ett lunettfönster och ovanliggande runt fönster. En liten inskriftstavla i sten är placerad över västportalen med texten "ÅR 1844 DÅ KONUNG OSKAR REGERADE INVIGDES DETTA TEMPEL." Stuprören är av galvaniserad plåt.
Historiknull