Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länNorrköping
arkö båk
InteriörbeskrivningInteriörbeskrivningInvändigt utgör båkens väggar av liggande, omålad panel. Lejdarplanen utgörs av omålade, ohyvlade brädor och planen är försedda med räcke. I de övre planen finns håltagningar för de stänger som användes för att fästa signalflaggor på. Det tredje planet är utrustat med en väggfast skrivpulpet. En trätrappa/stege förbinder planen med varandra. Väggarnas panel har klotter av olika slag med namn, initialer och årtal. Flera av dem är gjorda av soldater som vaktade farleden. Trots sin otillgänglighet har båken lockat till sig besökare och även de har skrivit namn och besöksdatum på väggarnas panel. Bland besökarna finns kompositören och författaren Evert Taube. Hans beskriver utsikten från de små fönsteröppningarna och de många inristningarna i sin bok På kryss med Eleonor. Källa: Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Östergötland, 2021-12-08, dnr 432-6744-2012
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000027990
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länNorrköping
AVTRÄDE
Byggnadsbeteckning21420000050195http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050195Bebyggelse - byggnadNORRKÖPING ARKÖ 1:95 - husnr 2AVTRÄDELän: Östergötland, Kommun: Norrköping, Landskap: Östergötland, Socken: Jonsberg , Stift: Linköpings stift, Församling: Jonsbergs församling16.989966424148182,58.48837144410053http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000050195http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000050195http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000050195RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050195
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länNorrköping
AVTRÄDE
Bebyggelse - byggnad21420000050197http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050197Bebyggelse - byggnadNORRKÖPING ARKÖ 1:99 - husnr 5AVTRÄDELän: Östergötland, Kommun: Norrköping, Landskap: Östergötland, Socken: Jonsberg , Stift: Linköpings stift, Församling: Jonsbergs församling16.990619198890773,58.486933374604675http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000050197http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000050197http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000050197RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050197
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länNorrköping
AVTRÄDE
Historiska/ursprungliga kategorier21000001609901http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001609901Bebyggelse - byggnadNORRKÖPING ARKÖ S:6 - husnr 9006AVTRÄDELän: Östergötland, Kommun: Norrköping, Landskap: Östergötland, Socken: Jonsberg , Stift: Linköpings stift, Församling: Jonsbergs församling16.988714551752054,58.48806916314636http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001609901http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001609901http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001609901RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001609901
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länNorrköping
BERGSLAGSGÅRDEN
ByggnadsbeteckningHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000051120
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länNorrköping
BEURLINGS LUSTHUS
HistorikHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050208
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länNorrköping
BOD
Byggnadsbeteckning21420000050188http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050188Bebyggelse - byggnadNORRKÖPING HOVGREN 1:1 - husnr 3BODLän: Östergötland, Kommun: Norrköping, Landskap: Östergötland, Socken: Jonsberg , Stift: Linköpings stift, Församling: Jonsbergs församling16.816004902329183,58.53832330891044http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000050188http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000050188http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000050188RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050188
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länNorrköping
BOD
Historiska/ursprungliga kategorierHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050202
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länNorrköping
BOD
Bebyggelse - byggnadHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050216
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länNorrköping
BORGS KYRKA
Bebyggelse - byggnadTakformSadeltak - Med valmad spets, Sadeltak - Valmat
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000052230
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länNorrköping
Borgsmo kapell
Bebyggelse - byggnadExteriörbeskrivningDet är åttakantigt och har vit spritputs med grå sockel, koppartak med ett klot med ett kors i toppen. Fram till porten på den västra sidan sträcker sig en plattgång av betongplattor med grus på. Denna flankeras av låga, perenna rabatter. På dess södra sida finns en källarnedgång med en trappa. Trappräcket är av järnsmide bestående av lodräta stänger. Fönstren är vitmålade. De fönster som hör till den ursprungliga byggnaden utgörs av lunettfönster med liten spröjs. De nyare fönstren är rektangulära med spröjs som delar in rutorna i sex rutor. På den östra väggen sitter en väggdekoration med sju flygande fåglar.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044843
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länNorrköping
BOSTADSHUS
ByggnadsbeteckningHistorikByggnaden är byggt på en stenkällare från 1627-30. KÄLLA: Länsstyrelsen i Östergötland
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000112337
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länNorrköping
BOSTADSHUS
Bebyggelse - byggnadHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000067038
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länNorrköping
Bostadshus
Bebyggelse - byggnadHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000055997
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länNorrköping
Bostadshus
HistorikHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000065509
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länNorrköping
BROVAKTARBOSTAD
ByggnadsbeteckningHistorikI den sydöstra delen av den omgivande parken ligger en brovaktarstuga vid den sk. femöresbron över Motala Ström, där avgift togs upp ända in på 1940-talet. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 1986-03-21, Dnr 11.392-769-84
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050214
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länNorrköping
BRUNNSSALONG
Bebyggelse - byggnadHistorikBrunnssalongen, uppförd på 1760-talet, är en ca 45 m lång envåningsbyggnad som innehåller två salonger. Byggnaden är i timmer och har rödfärgad panel KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 1986-03-21, Dnr 11.392-769-84
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000057949
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länNorrköping
BRYGGHUS
ByggnadsbeteckningHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050222
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länNorrköping
BRÄNNERI
Bebyggelse - byggnadHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050220
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länNorrköping
Bårhus
TakformTakformPlantak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041750
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länNorrköping
Bårhus
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikNorr om kyrkan uppfördes ett bårhus 1961 efter ritningar av stadsingenjör David Hodin i Linköping.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041066
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länNorrköping
Bårhus
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikI närheten av klockstapeln finns en likbod med fasad av vitmålad panel på förvandring och ett valmat sadeltak täckt med svart korrugerad plåt. Den norra sidan har en pilasterindelning samt tre rundbågiga dörröppningar.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029096
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länNorrköping
BÅTHUS
Bebyggelse - byggnadHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000693131
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länNorrköping
DAGSBERGS KYRKA
StommeFragment av tidigkristna gravmonument, s k Eskilstunakistor, som påträffats i kyrkan kan indikera att den första kyrkan på platsen var av trä. Den nuvarande stenkyrkan har en mycket komplicerad byggnadshistoria, vilket framkom vid de byggnadsarkeologiska undersökningar som utfördes 1958 i samband med ombyggnaden av kyrkan. Kyrkan började sannolikt uppföras på 1100-talet med rektangulärt långhus och med smalare rakslutet kor. Strax därefter uppfördes ett torn vid västra gaveln. Omkring mitten av 1300-talet förändrades kyrkan genom att det ursprungliga koret ersattes med ett nytt korparti av samma bredd som långhuset och med en spetsbågig flersprångig korportal och samtidigt tillbyggdes en korsarm mot norr. Vid undersökningarna kunde man även konstatera att kyrkan utvändigt vid detta tillfälle sannolikt varit vitslammad. Vid 1300-talets slut eller något senare byggdes en sakristia mellan den norra korsarmen och korets norra sida. Nästa större ombyggnadsskede företogs under 1400-talets andra hälft då långhuset utvidgades mot norr, vilket innebar att den norra ytterväggen hamnade i liv med korsarmens och sakristians norra väggar. Kyrkorummet valvslogs och blev tvåskeppigt. Det norra skeppet kallades under 1700-talet för lilla kyrka eller nykyrkan. Sakristian kvarstod som ett rum i kyrkorummets nordöstra hörn och tornet hamnade genom utvidgningen asymmetriskt mot söder. I söder tillbyggdes ett vapenhus med trappstegsgavel. Även koret har varit försett med trappstegsgavel, vilket bevarade anfangstenar indikerar. Gaveln har varit prydd med blinderingar av vilka en rundel påträffades vid de byggnadsarkeologiska undersökningarna. Även vapenhuset valvslogs och kyrkorummet försågs med kalkmålningar i form av ribbdekorationer i engelskt rött. Kalkmålningarna har tillskrivits Olof målare, som utförde likartade kalkmålningar i Tingstad kyrka 1463. Bitar av målat glas påträffades vid de byggnadsarkeologiska undersökningarna, vilket tyder på att kyrkan har haft påkostade målade glasfönster. Vid en biskopsvisitation 1699 påpekades det att valvet och pelarna på norra sidan skulle borttagas emedan de likasom dela kyrkan o. hindra folket att se prästen. Diskussionerna kan följas i sockenstämmoprotokollen, men inte förrän på 1770-talet realiserades planerna. I protokollen framgår även behovet av reparationer av kyrkan efter Ryssens härjningar. 1723 uppges det Arbetslön till dem som bröto 3000 tegel av Bråborgs slott till kyrkans förnödenhet. Var och till vad teglet användes är oklart. Murmästare Måns Månsson gav 1771 ett förslag till ett nytt torn. Han antogs 1774 och arbetet påbörjades 1776 med om- och nybyggnationen av långhuset, medan det dröjde ytterligare några år innan tornet stod klart. Sakristians murar mot långhuset revs, valven togs ner och ersattes av ett flackt trätunnvalv. År 1780 var byggmästaren Abraham Pousette i Norrköping sysselsatt med ritningar till tornet och 1781 antogs hans ritningar och året därpå var tornet färdigt. Det nya tornet försågs med västportal, d v s huvudingången förlades till tornets västra sida istället för den under medeltiden vanligen förekommande sydingången. Tornets två övre våningar inreddes till magasin för spannmål. I det äldre tornet hade bottenvåningen, som kallades för struten precis som i Furingstad kyrka, varit inredd med sittplatser för församlingsborna. Det medeltida vapenhuset omgjordes till sakristia och den ursprungliga sydingången igensattes troligen vid samma tillfälle. Det dröjde dock innan kyrkan var färdiginredd och först 1807 var den nya altartavlan klar. Den var målad av målaren, tecknaren, grafikern och skulptören Pehr Hörberg (1746-1816), som var sin tids mest anlitade kyrkomålare. Han har målat 87 altartavlor varav 57 i Östergötland. Altarringen var färdig 1810 och 1811 försågs kyrkan med en ny orgel. Nästa större förändring utfördes 1892 under ledning av byggmästare C G Svensson i Norrköping. Förändringarna som följde det rådande modet innebar bl a att kyrkorummets valv kläddes in med spontad panel, väggarna försågs med bröstningspanel och tidstypiska öppna bänkar målade i en ekådring tillkom. Även orgelläktaren ombyggdes efter de rådande idealen. Interiören före ombyggnaden på 1950-60-talen. På 1950-talet blev det åter aktuellt med en renovering. Stadsarkitekten i Norrköping Kurt von Schmalensee fick i uppdrag att ta fram ett ombyggnadsförslag. Schmalensee hade storartade planer för ombyggnaden av Dagsbergs kyrka. Ett första förslag var att bygga om kyrkan till en treskeppig basilika. Anledningen till detta var att kyrkans bärande takkonstruktion var mycket bristfällig och kolonnerna skulle hjälpa till att bära upp trycket från taket. Byggnadsstyrelsen sade dock nej. När renoveringsarbetena påbörjats konstaterades det att takstolsvirket var kraftigt angripet av husbock. Långhusets takstol nytillverkades och taken belades med kopparplåt. I kyrkorummet avlägsnades i stort sett samtliga tillägg som tillkommit 1892, även orgelläktaren. Riksantikvarieämbete
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000053569
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länNorrköping
ESCHELSONSKA HUSET
ByggnadsbeteckningHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042909
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länNorrköping
F.D. SJUKHUS
Bebyggelse - byggnadHistorikDen äldsta byggnaden, som blev stadens tredje sjukhus, uppfördes 1752 som bostadshus åt handelsmannen Olof Lindahl och kom senare att benämnas Stenhuskrogarna. 1799 togs byggnaden i bruk som lasarett. 1831 (när den nya intilliggande sjukhusbyggnaden togs i bruk) byggdes huset om till personalbostäder. Mellan åren 1883-1910 användes byggnaden som arrest, därefter som kontor. Den låga, långsträckta 1700-talsbyggnaden är uppförd i tegel med ljusa putsfasader under brant, tegeltäckt sadeltak och med frontespis mot Hamngatan. Mot gårdssidan finns två entréer. Byggnaden har låga fönster i fasadlivet och en profilerad taklist. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län1990-12-07, 221- 820-88
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050619
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länNorrköping
F.D. SJUKHUS
HistorikHistorikNär den yngre byggnaden, ritad av Folke Georg Oppman, stod färdig 1831 rymde den 55 vårdplatser och var den första i Norrköping som byggts till att fungera som lasarett. Det är en tvåvåningsbyggnad uppförd i tegel och med ett utbyggt trapphus mot gården. De ljusa putsfasaderna har en tidstypisk, stramt klassicistisk utformning, med frontoner i mittaxeln och på gavlarna, inramade av ett kraftigt listverk med tandsnittsfris. Fönstren har ett tätt spröjsverk och är högre i den övre våningen. Husets sadeltak är täckt med svart falsplåt. Byggnadens exteriör är förhållandevis välbevarad. De båda lasarettsbyggnaderna sammanlänkas av en låg putsad uthuslänga utmed Tre prinsars gränd. Sammantaget bildar de tre husen en genuin gårdsmiljö. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län1990-12-07, 221- 820-88
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000692935
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länNorrköping
FLYGELBYGGNAD
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikDen fristående flygelbyggnaden är uppförd av vitputsat resvirke på 1820-talet. Byggnaden restaurerades 1973. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000111402
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länNorrköping
FLYGELBYGGNAD
Bebyggelse - byggnadHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000695752
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länNorrköping
FLYGELBYGGNAD
Bebyggelse - byggnad21400000695753http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000695753Bebyggelse - byggnadNORRKÖPING GRENSHOLM 2:1 - husnr 24FLYGELBYGGNADLän: Östergötland, Kommun: Norrköping, Landskap: Östergötland, Socken: Vånga , Stift: Linköpings stift, Församling: Norrköpings Borgs församlingNybyggnadsår: 1770 - 179915.806792570707573,58.529776435768056http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000695753http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000695753http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000695753RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000695753
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länNorrköping
FLYGELBYGGNADEN
Byggnadsbeteckning21400000064717http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000064717Bebyggelse - byggnadNORRKÖPING KÅREHOLM 3:1 - husnr 5FLYGELBYGGNADENLän: Östergötland, Kommun: Norrköping, Landskap: Östergötland, Socken: Rönö , Stift: Linköpings stift, Församling: Jonsbergs församlingNybyggnadsår: 1833 - 183316.71932356483222,58.42592089425695http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000064717http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000064717http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000064717RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000064717
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länNorrköping
FURINGSTADS KYRKA
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: KYRKOBYGGNADEN: Kyrkan har en komplicerad medeltida byggnadshistoria. Den uppfördes under 1100-talet av gråsten sannolikt med ett rektangulärt långhus, ett smalare kor samt torn i väster. Korets ursprungliga utformning är inte klarlagd. Det är rakslutet med en ovanligt långsmal form. Under 1400-talet valvslogs kyrkorummet och försågs med kalkmålningar, som visar scener ur Marias liv och himmelsfärd. Figurstilen på kalkmålningarna i korvalvet tyder på en tillkomst under 1400-talets första hälft. Över valven finns synliga spår från den romanska kyrkan. Kyrkorummet har ursprungligen haft en öppen takkonstruktion där takstolen har varit synlig. Över korvalvet finns en ornerad styrplanka bevarad och två ornerade virkesbitar finns sedan 1906 på Historiska museet i Stockholm. Bitarna är ornerade med rankornamentik av tidig romansk karaktär. Över valven finns även resterna av två fönstervalv bevarade. De är placerade på långhusets södra sida respektive korets södra mur. Runt valvöppningen är putsen målad med tegelimitation och på insidorna av nischen finns två målade kors, vilka har tolkats som biskopens invigningskors. Mellan kor och sakristia finns även en högt belägen öppning, vars funktion är oklar. Sakristian, som också är valvslagen, är uppförd under medeltiden, dock senare än långhuset. I tornets tredje våning finns på västra sidan en smal ingång till ett utrymme i muren. Detta kan eventuellt vara rester efter en invändig trappa. På 1620-talet försågs valven i kyrkorummet med nya kalkmålningar, vilka har attribuerats till Åtvidsmästaren och återger Kristi historia och passion. Under 1600-talet fick kyrkan även sin nuvarande predikstol, vilken ska vara tillverkad av snickaren Lars Olufsson på Näs. Predikstolen är placerad på södra väggen. På norra sidan finns en korsarm eller nykyrka, som uppfördes 1732 eller ombyggdes vid det tillfället. Det finns olika uppgifter om korsarmens tillkomst. Enligt en uppgift var det ursprungligen ett sidokapell med valv, vilka dock ska ha raserats 1732. Andra uppgifter tyder på att den nybyggdes 1732 eftersom kyrkan då var för trång. Den stora takytan bärs upp av en spännbockskonstruktion. År 1738 överflyttades klockorna från en klockstapel till tornet, som i samband med det byggdes om med en ny tornhuv och ljudgluggar togs upp i tornets översta våning. År 1803 togs ett fönster upp i tornets västra sida i den s k struten. Struten var benämningen på ett mycket smalt kilformat utrymme i tornets bottenvåning. Mot den norra muren fanns bänkar och i södra tornmuren mot långhuset en invändig trappa till läktaren och tornets andra våning. Samma år övermålades kalkmålningarna och kyrkorummet målades vitt efter tidens ideal. Samtidigt tillkom altartavlan, som är målad av Pehr Hörberg. Målaren, tecknaren, grafikern och skulptören Pehr Hörberg (1746-1816) var sin tids mest anlitade kyrkomålare. Han har målat 87 altartavlor varav 57 i Östergötland. Klockaren och organisten Magnus Ulander uppger i sin sockenbeskrivning 1855 att altaret är murat av tegel med en marmorskiva. Det nuvarande altaret är ett enkelt svartmålat träaltare och altarringen är sluten. Exteriören präglas i hög grad av den omfattande restaurering som utfördes 1888, då bl a de stora rundbågiga fönsteröppningarna med gjutjärnsfönster fick sin nuvarande form. Ett äldre, troligen medeltida, vapenhus vid sydportalen revs och en ny huvudingång togs upp i tornets västmur. Den s k struten utvidgades och den invändiga trappan i muren sattes igen och ersattes av en ny trappa till läktaren från vapenhuset. Tornspiran förändrades återigen, ljudgluggarna från 1700-talets förändring murades igen. Interiören försågs med nya bänkar i tre kvarter och koret med mönstrade klinkerplattor. 1600-talsmålningarna i valven framtogs och fylldes i och påbättrades av målaren Victor Stillström i Linköping. Kyrkorummet försågs samtidigt med en ny orgel med orgelfasad i nyrenässans, byggd av Carl Elfström i Ljungby. För att vidga orgelläktaren gjordes en ny öppning mot tornet. Vid restaureringen upptäcktes även runstenar inmurade i kyrkan. De uppges ha suttit i västra tornmuren och i södra kyrkmuren. Dessa är nu uppställda utanför kyrkan. Nästa större förändring i kyrkorummet utfördes 1941-1942 under ledning av arkitekt Kurt von Schmalensee. En masonitvägg sattes upp mellan korsarmen och kyrkorummet, bänkarna och läktarbarriären från 1888 förändrades och kalkmålningarna från 1400-talet i korvalvet frilades och de påbättrade 1600-talsmålningarna i långhuset restaurerades. Några år senare renoverades fasaden och putsen knackades ner. Då framkom bl a resterna efter den ursprungliga sydportalen med en sandstensomfattning. Fasaden putsades om med en ädelputs. Därefter har taket under 1980-talet försetts med ny bandtäckt plåt. Kyrkan har idag tre ingångar; huvudingång genom tornet i väster samt ingångar till sakristia och korsarm. Bland övriga inventarier finns en dopfuntsfot av kalksten från 1100-talet
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000055672
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länNorrköping
FYRVAKTARBOSTAD
Historiska/ursprungliga kategorier21000001535327http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001535327Bebyggelse - byggnadNORRKÖPING ARKÖ 1:98 - husnr 1FYRVAKTARBOSTADLän: Östergötland, Kommun: Norrköping, Landskap: Östergötland, Socken: Jonsberg , Stift: Linköpings stift, Församling: Jonsbergs församling16.988444113992397,58.48793016192262http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001535327http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001535327http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001535327RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001535327
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länNorrköping
FÅFÄNGAN
Historiska/ursprungliga kategorierHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000692913
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länNorrköping
FÄRGERI
Historiska/ursprungliga kategorierHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050209
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länNorrköping
FÖRMANSBOSTAD
Bebyggelse - byggnadHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000056595
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länNorrköping
GAMLA DE GEERSKOLAN
HistorikHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000055493
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länNorrköping
GAMLA MANGÅRDBYGGNINGEN
Byggnadsbeteckning21000001519720http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001519720Bebyggelse - byggnadNORRKÖPING HOVGREN 1:1 - husnr 1GAMLA MANGÅRDBYGGNINGENLän: Östergötland, Kommun: Norrköping, Landskap: Östergötland, Socken: Jonsberg , Stift: Linköpings stift, Församling: Jonsbergs församlingNybyggnadsår: 1754 - 175416.81632588906175,58.53824440517811http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001519720http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001519720http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001519720RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001519720
- Objekttyp
- BUILDING
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länNorrköping
GAMLA STADSHUSET
HistorikHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000117137
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länNorrköping
GAMLA TULLHUSET
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikGamla Tullhuset i Norrköping uppfördes i en våning i tegel år 1784 och ersatte då ett tidigare tullhus av timmer. Byggmästare var murmästaren Johan Fredric Fehmer, som 1783 ritat ett förslag till en envånig byggnad med sadeltak och tre ingångar - i mitten och i sidopartierna. Portarna med stickbågiga öppningar omfattades av rusticerade murpartier. Förslaget omarbetades något av arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz, som ersatte sadeltaket med ett lätt utåtsvängt, valmat mansardtak och tillfogade en fronton över mittpartiet. Omkring år 1840 förändrades husets karaktär genom ombyggnad efter ritningar av arkitekten Fredrik Blom. Härvid tillkom bottenvåningens rustik, de rusticerade fönsteröverstyckena, lisenerna och den kraftiga taklisten. År 1876 tillbyggdes de envåniga flyglarna. En genomgripande restaurering utfördes 1973. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000694839
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT