Bibliotek
Historiska/ursprungliga kategorierHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000127741
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING
Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.
Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.
Registerpost ≠ publicerad kunskapsnod
Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.
REGISTERRESULTAT
Filtrerat cursorurval
40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.
Boplats
BeskrivningBeskrivningStå-boplats, ca 200x80 m (NNV-SSÖ) belägen på grusås med kraftigsluttning åt VNV-V-S och med mindre kraftig sluttning åt NV: I S-V bildar åkern en mindre avsats som begränsas mot en bäck. Vid besiktning tillvaratogs rikligt med restprodukter av kvarts och kvarsit, många med slagbula, speciellt i områdets S-SV delar, mot bäcken. Flera härdrester med kol och skörbränd sten iakttogs ocksåinom området. Orörda delar av boplatsen finns säkert i ett smaltstråk, omedelbart S om bäcken. Därefter kommer berg i dagen. Boplatsen är skadad sedan gammalt i NV av ett kraftigt grustag. På boplatsen har i början av 1900-talet gjorts rikligt med fynd av stenyxor (ett 40-tal). Med anledning av detta företog Uno Sundlin,i samband med SGU:s kartering, en mindre undersökning år 1916, varvid han i grustaget fann "en intill ett par decimeter mäktig kolrand, 7 å 8 m över kärrytan, överlagrad av ca 0,2-1/2 m sand." Ikolranden påträffades rikligt med skörbrända stenar, däremot inga"fornsaker". Vid Uno Sundlins besök på Ämtöholm år 1916 ägde dåvarande ägaren Hollertz en samling innehållande 35 skafthålslösa yxor, 1 tunnackig flintyxa, 3 skafthålsyxor, varav 1 defekt samt 2brynstenar, varav 1 hundbensformat, vilka samtliga hade påträffats på raä 121. Fynden skall enligt uppgift senare vara förkomna.Vid besök på hembygdsgården i Valdemarsvik visades en samlign om18 stenyxoer och 1 hundbensformat bryne vilka enligt uppgift, till en del, härrör från Ämtöholmsboplatsen raä 121. (se utförligarebeskrivning i inv bok över Valdemarsviks kpg raä 47). Innehålletvisar att troligen en del av den förkomna Hollertzska samlingennumera ägs av Valdemarsviks hembygdsförening.
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/117f8d0b-2c9b-4fd7-add2-93d4561d58b2
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
BREVIKSNÄS HERRGÅRD
Bebyggelse - byggnadHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000127150
- Objekttyp
- BUILDING
Bårhus
Nuvarande kategorierHistorikÖster om koret finns ett litet gravkapell med likkällare, ritat av arkitekt K Martin Westerberg 1943 och invigt 1947. Byggnaden ligger i souterräng och i den nedre våningen inryms idag ett garage. Kapellet är vitputsat och har ett sadeltak av svart falsad plåt krönt med ett smideskors.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041048
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
BÅTHUS
HistorikHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000692379
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Farfarsstugan
Bebyggelse - byggnadHistorikDen så kallade farfarsstugan dateras till 1700-tal med en överdel som byggts på vid senare tidpunkt.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001770420
- Objekttyp
- BUILDING
flatskär, kummel
ByggnadsbeteckningExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000027982
- Objekttyp
- BUILDING
FLYGELBYGGNAD
Historiska/ursprungliga kategorierHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000127152
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
FLYGELBYGGNAD
HistorikHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000127151
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Gamla Ladugården
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikDen gamla ladugården byggdes på 1850-talet efter laga skiftet.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050262
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Gamla Sjöboden
Historiska/ursprungliga kategorier21420000050263http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050263Bebyggelse - byggnadVALDEMARSVIK GRÄSMARÖ S:1 - husnr 3Gamla SjöbodenLän: Östergötland, Kommun: Valdemarsvik, Landskap: Östergötland, Socken: Gryt , Stift: Linköpings stift, Församling: Valdemarsviks församlingNybyggnadsår: 1700 - 179916.974249052299903,58.27192548208922http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000050263http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000050263http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000050263RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050263
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
GASVERKET
Bebyggelse - byggnadHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050268
- Objekttyp
- BUILDING
GRYTS KYRKA
TakformTakformSadeltak - Med valmad spets, Sadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000128019
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Gubbö kupa, kummel
HistorikHistorikKumlet Gubbö kupa öster om Fångö utanför Valdemarsvik på ostkusten uppfördes 1825 av lotsarna på Kättilö lotsby. Det ersatte då en vårdkase vilken brann ned av våda i samband med svedjebränning på ön. Vårdkasen hade stått på platsen mycket längre, sannolikt sedan tidig medeltid. Den om nämns redan i Johan Månssons sjöbok från 1644. Gubbö kunpa är idag lagskyddat fornminne. Från kumlet är utsikten god. KÄLLA: Sjömärken; vägvisare och kulturminnen. Johnny Söderlund, 2007.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000027986
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
GUSUMS KYRKA
StommeByggnadsdelKorsarm, Takryttare, Sakristia - Norr, Kor - Öster, Kor - Rakt, Kor - Fullbrett
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000128218
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
hemlighuset
Bebyggelse - byggnad21000001770560http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001770560Bebyggelse - byggnadVALDEMARSVIK GRÄSMARÖ 1:2 - husnr 9006hemlighusetLän: Östergötland, Kommun: Valdemarsvik, Landskap: Östergötland, Socken: Gryt , Stift: Linköpings stift, Församling: Valdemarsviks församling16.976630386412225,58.27300798904827http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001770560http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001770560http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001770560RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001770560
- Objekttyp
- BUILDING
Häradskärs fyr
TakformTakformLanternin
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000027681
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Jordkällaren
Historiska/ursprungliga kategorier21420000050264http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050264Bebyggelse - byggnadVALDEMARSVIK GRÄSMARÖ 1:2 - husnr 7JordkällarenLän: Östergötland, Kommun: Valdemarsvik, Landskap: Östergötland, Socken: Gryt , Stift: Linköpings stift, Församling: Valdemarsviks församling16.976355607551163,58.2729024263102http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000050264http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000050264http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000050264RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050264
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Klockstapel
TaktäckningsmaterialTakformEj utrett
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029887
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Kyrka
Nuvarande kategorierTakformSadeltak
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029113
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
KÄTTILÖ TULLHUS
Bebyggelse - byggnadHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000126950
- Objekttyp
- BUILDING
kättilö, stångmärke
TakformTakformEj utrett
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000027985
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
LEKSTUGAN
Historiska/ursprungliga kategorierHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050269
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Lillstugan
ByggnadsbeteckningHistorikUppfördes 1850 av häradsdomare Jonas Nilsson Gräslund
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001770280
- Objekttyp
- BUILDING
LOTSUPPASSNINGSHUSET
ByggnadsbeteckningHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000692483
- Objekttyp
- BUILDING
Magasin
Byggnadsbeteckning21420000050270http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050270Bebyggelse - byggnadVALDEMARSVIK FÅGELVIK 1:1 - husnr 21MagasinLän: Östergötland, Kommun: Valdemarsvik, Landskap: Småland, Socken: Tryserum , Stift: Linköpings stift, Församling: Valdemarsviks församlingNybyggnadsår: 1770 - 177916.70051399631085,58.122449800187276http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000050270http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000050270http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000050270RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050270
- Objekttyp
- BUILDING
NORRA FLYGELN
Historiska/ursprungliga kategorier21420000050266http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050266Bebyggelse - byggnadVALDEMARSVIK FÅGELVIK 1:2 - husnr 1NORRA FLYGELNLän: Östergötland, Kommun: Valdemarsvik, Landskap: Småland, Socken: Tryserum , Stift: Linköpings stift, Församling: Valdemarsviks församlingNybyggnadsår: 1770 - 177916.704114417194038,58.12295284271321http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000050266http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000050266http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000050266RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050266
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Nystugan
HistorikHistorikNystugan uppfördes på 1920-talet och moderniserades samt byggdes till på 1950-talet.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001770440
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
SANKT OLOFS KAPELL
HistorikHistorikDen äldsta kända kyrkan i Gryt var en liten medeltida stenkyrka helgad åt S:t Olof. År 1423 omnämns en kyrkoherde i Gryt men i övrigt är föga känt om kyrkans ålder. En rekonstruktion baserad på sockenstämmoprotokoll från 1600- och 1700-talen visar en kyrka med rektangulär plan med rakslutet korparti, sakristia i norr och ett vapenhus framför sydportalen. Torn saknades och klockan hängde i en stapel som var placerad där den nuvarande kyrkan ligger. Över den västra porten i kyrkogårdsmuren fanns det en ovanlig anordning i form av en slags predikstol av sten, välvd och med trappor, bönepall och med pulpet. Det sägs att prästerna brukade bestänka kyrkobesökarna med vigvatten från denna predikstol. Öppningen murades igen 1715. År 1659 genomgick kyrkan en större reparation då bl a ett platt innertak tillkom, fönsteröppningarna förstorades och en ny dörr tillkom på västgaveln. År 1708 byggdes en ny, större sakristia, troligen delvis på medeltida murar i sydöst. Då en ny kyrka byggdes 1798-99 revs den gamla kyrkan med undantag för sakristian som sparades som materialbod. År 1848 byggdes den på och användes som sockenmagasin. Användningen ändrades åter 1906 då den ombyggdes till kapell. Vid denna ombyggnad påträffades två gravhällar från 1700-talet under golvet. På 1940-talet byggdes ett bisättningsrum i anslutning till gravkapellet. Kapellet används även som gudstjänstrum vintertid och kallas S:t Olofs kapell. Stifts- och länsbyggmästaren Casper Seurling fick i uppdrag att rita och bygga den nya kyrkan. År 1793 fanns färdiga ritningar som visar en kyrka med ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat kor i söder, sakristia mitt på östra sidan och torn i norr. Seurling fick förhinder och uppdraget övertogs av byggmästare Berg från Fogelvik. Kyrkan byggdes 1798-99 på en höjd strax öster om den gamla enligt Seurlings ritningar. Berg genomförde vissa förändringar, bl a att murarna skulle höjas för att ge mer utrymme för läktarna och en vackrare valvform. Det flacka takfallet medförde att man redan efter ett par år fick ersätta den ursprungliga spånbeläggningen med ett tegeltak. Invändigt pryddes koret av en stor altartavla med tillhörande uppställning av konstnären Pehr Hörberg. Målaren, tecknaren, grafikern och skulptören Pehr Hörberg (1746-1816) var sin tids mest anlitade kyrkomålare. Han har målat 87 altartavlor varav 57 i Östergötland. En orgel tillkom 1835 tillverkad av orgelbyggaren Pehr Zacharias Strand i Stockholm. Den första större inre restaureringen kom till stånd 1875 under arkitekt Otto A Mankells ledning. Han ritade en ny läktarbarriär och en ny predikstol som blev placerad närmare koret. Bänkinredningen byttes ut till öppna bänkar, bänkarnas placering förändrades och korbänkarna borttogs. Vid arkitekten Johannes Dahls restaurering 1951-52 återfick predikstolen sin ursprungliga plats intill sakristieingången och bänkarnas placering ändrades åter samt försågs med nya gavlar. Fönstren försågs med antikglas, och torntrappan i vapenhuset ersattes av läktartrappor i nedre långhuset. År 1976 byggdes fler utrymmen in under läktaren, bl a besöksrum och wc. Ingenjör Ture Jangvik vid K-Konsult har varit ansvarig för de senare årens restaureringar, bl a har takteglet bytts ut, predikstolen flyttats fram, och interiören ommålats enligt äldre färgsättning.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028706
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Själhällan, kummel
Nuvarande kategorierHistorikSvartmålat, 2,3 meter högt åttakantigt betongkummel i pyramidform vid inloppet till Valdemarsvik, öster om Kvädö. Uppfört 1920. KÄLLA: Sjömärken; vägvisare och kulturminnen. Johnny Söderlund, 2007.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000027984
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Småfähus
ByggnadsbeteckningHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050271
- Objekttyp
- BUILDING
Svinhuset
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikSvinhuset uppfördes i slutet av 1990-talet som en kopia av det ursprungliga svinhuset vilket sannolikt var från 1850-talet.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001770520
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
SÖDRA FLYGELN
Bebyggelse - byggnadHistoriknull
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050267
- Objekttyp
- BUILDING
Trankokeriet på Harstena
Dagens användningExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000014317
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Visthusboden
Historiska/ursprungliga kategorierHistorikVisthusboden flyttades till nuvarande plats sydost om farfarsstugan år 1925. Tidigare stod visthusboden på Nystugans nuvarande plats, det vill säga som en flygel till gården. Byggnaden uppfördes av Anders Petter Gräslund på 1850-talet.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001770282
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Ög 100, Ringarums kyrka
Signum1MaterialbeskrivningSten
- Källa
- KSAMSOK_SRDB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/5d495532-d633-45b6-8402-069c86a63d81
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
Örskär, kummel
Bebyggelse - byggnadExteriörbeskrivning
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028521
- Objekttyp
- BUILDING
ÖSTRA EDS KYRKA
Bebyggelse - byggnadHistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN Fiskare och skärgårdsbor hade lång väg till sockenkyrkan i Ed, vilket resulterade i att ett skärgårdskapell uppfördes 1607 vid Åsviks säteri. Det byggdes med biskopens tillstånd och på initiativ av Anna Skytte på Kråkviks säteri, var under även Åsvik tidvis lydde. Kapellet, som även kallades Skyttekapellet eller Eds kapell var byggt av trä, men dess ursprungliga utformning är oklar. Det tillbyggdes med korsarmar i slutet av 1600-talet för att rymma den växande församlingen och i början av 1700-talet tillkom ett trätorn i väster. Kyrkan uppges ha haft spåntak och tjärade fasader. Under 1760- och 1770-talen utdömdes kyrkan som alltför bristfällig. Baronen och kammarherren Carl Hartvig Fleetwood på Åsvik drev frågan om att en ny kyrka av sten skulle uppföras. Den nya kyrkan började byggas 1782 på ungefär samma plats som den äldre träkyrkan. Kyrkan byggdes med den samtidigt uppförda kyrkan i Tryserum som förebild. Tryserums kyrka uppfördes av länsbyggmästare Magnus Beurling efter ritningar av arkitekt Jean-Eric Rehn. Östra Eds kyrka, ska enligt uppgift vara byggd av byggmästaren Carl Abraham Pousette i Norrköping efter en ritning från Överintendentsämbetet. Den osignerade ritningen i Antikvarisk-topografiskt arkiv visar en kyrka med rektangulärt långhus, rakslutet kor jämnbrett med långhuset, en låg sakristia i öster samt torn i väster. I hörnet mellan tornet och långhuset är utvändiga trapphus inritade. Taket är högt och valmat och kyrkans södra ingång är förskjuten mot öster. Ritningen följdes i huvudsak, tornet fick dock en traditionell utformning med invändiga trappor. Det finns även osignerade ritningar till predikstol och altaruppsats, den senare daterad 1784. Predikstolen tillverkades av bildhuggaren Carl Fredrik Beurling i Norrköping och en orgel byggdes av den välkände orgelbyggaren Per Schiörlin i Linköping. Ett flertal av inventarierna och den fasta inredningen tillkom genom gåvor av ägarna till socknens stora gårdar. I början av 1900-talet, 1901-1902, renoverades kyrkan. De bevarade ritningarna är osignerade och det är oklart vem som var ansvarig arkitekt. Kyrkan försågs efter tidens ideal med öppna bänkar och ommålades i en ljus färgsättning. I slutet av 1930-talet renoverades kyrkan åter. Denna gång under ledning av arkitekt Johannes Dahl i Tranås. Golvet som var angripet av hussvamp ersattes av ett nytt golv. Den 3 maj 1958 förstördes kyrkan, med undantag av murarna, vid en brand. Branden hade sannolikt uppstått genom att gnistor från skorstenen antände taket. Under våren 1958 skissade arkitekt Rolf Bergh i Stockholm på fem olika förslag, allt från att återställa den gamla kyrkan till att bygga en helt ny kyrka. Rolf Bergh (1919-2005) var en flitigt anlitad kyrkoarkitekt i hela landet. I Östergötland har han bl a varit ansvarig för återuppbyggandet av Vist kyrka. Östra Eds kyrka rymde före branden 450 sittplatser, medan församling i slutet av 1950-talet endast bestod av 300 personer. Det innebar att kyrkorummet borde minskas. Man beslutade sig för ett förslag där kyrkan återuppbyggdes på de gamla murarna, men kortades i öster. Den gamla sakristian blev en fristående byggnad, som inreddes till servicelokaler med bl a expedition för vaktmästare, städcentral och toalett. Det nya avkortade kyrkorummet försågs med en ny rak östvägg, som murades av tegel. Rolf Bergh anger själv att "Kyrkans läge vid en havsvik, bevuxen med vackra, fredade ekängar, har gett inspiration till kyrkans detaljutformning". Den nya tornhuven formades för att ansluta till de vackra ekängarna. "Tornet krönes av en kort och rundad lotskutter med förgylld bord. Kyrkan ligger vid en djup vik av Östersjön och församlingen utbreder sig på båda sidor av viken, varför tornet nu blir synligt långt ut i landskapet." Även inredningssnickerierna har inspirerats av skeppsbyggeri. Taket dekorerades med en enkel brädmosaik komponerad av konstnären Olle Gill. Olle Gill (f.1908) tillhörde de sk 1947 års män, som syftar på deltagarna i en utställning i Stockholm 1947 som blev genombrottet för den konkreta konsten i Sverige. Bland de övriga deltagarna fanns bl a Lennart Rodhe, Olle Bonniér, Lage Lindell och Karl-Axel Pehrsson. Vid återuppbyggandet försköt Rolf Bergh kyrkans mittaxel mot söder. I norr lades ett sidoskepp med orgelläktare och i nordöst en sakristia. Korväggen utsmyckades med bronsfigurer av skulptören Martin Holmgren (1921-1969). De gamla fönsteröppningarna förminskades mer på den norra sidan än den södra. På norra sidan utnyttjades en av fönsteröppningarna till ingång till sakristian och koringången på södra sidan blev ett fast glasat parti.
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000133169
- Objekttyp
- BUILDING
Alboga gamla tomt
KulturlämningBeskrivningBebyggelselämningar bestående av 2 husgrunder, delvis kraftigt omrörda. I övrigt är området svåröverskådligt pga kraftig växtlighet och övrig yttre påverkan. Över området går en körväg till en relativit nybyggd villa. Äldsta belägg enligt Ortnamsarkivet: J albogha 1441 11/11. Antecknat som 1 skatte + 2 år 1535 och som 1 skatte 1543. Byggelsen är belagd på karta från 1742-43. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/eadc85a8-4f7b-49f7-9f4d-b5f897d9a39d
- Objekttyp
- PLACE
Andtorp
SkadestatusSkadestatusOkänd
- Källa
- KSAMSOK_KMR
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/1417a10a-a516-43df-afc3-c5cbf54acb4e
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT