PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING

Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.

Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.

Sökord eller extern identitet Arvslager Regional portal Län Kommun

Fler käll- och statusfilter

Objekttyp Period Juridisk status Beslutsstatus Källsystem Redaktionell status

Rensa alla filter

Registerpost ≠ publicerad kunskapsnod

Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.

REGISTERRESULTAT

Filtrerat cursorurval

40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länÅtvidaberg

Avträde

Exteriörbeskrivning

ExteriörbeskrivningHuset är troligen uppförd på 1920 eller 1930-talet, och har en kvadratisk grundplan med gjuten betonggrund. Stommen är en stolpverkskonstruktion. Taket är ett pyramidtak med åtta sparrar, och ventilationshål i topp med lanternin. Fasaden är täckt med rödfärgad panel och locklist. Hörnbrädor är vita. Sockeln är gjuten i betong och synlig runt byggnaden. Taket är täckt med tvåkupigt tegel, under teglet syns äldre hyvlade takspån. Lanterninen har plåttäckning. Fönstren är enluftsfönster med korsspröjs och fyra lika stora glas. Båda fönstren är vitmålade. Dörrarna är byggda i en ramverkskonstruktion med raster för ventilering. Dörrarna är utvändigt helt vitmålade, invändigt är de omålade.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051460
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länÅtvidaberg

AVTRÄDE

Historiska/ursprungliga kategorier

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050279
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länÅtvidaberg

BJÖRSÄTERS KYRKA

Historik

HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: DEN MEDELTIDA KYRKAN var belägen ca 4 meter söder om den nuvarande kyrkan. Den var uppförd av trä med rektangulärt långhus och ett smalare, rakslutet kor. Sannolikt var kyrkan uppförd i s k stavteknik, senast under 1200-talet. Kyrkan var invändigt rikt dekorerad med målningar av mycket hög konstnärlig kvalitet, utförda ca 1325. När träkyrkan revs i samband med att den nuvarande kyrkan uppfördes år 1800 återanvändes en hel del byggnadsmaterial. Målade panelbrädor återfanns 1910 tack vare konsthistorikern Andreas Lindbloms efterforskningar i bl a tornets träkonstruktioner och i långhusets tunnvalv. Dessa har vid olika perioder tagits loss och finns nu i Statens historiska museum. De återfunna målningarna framställer två olika berättelser. Den ena har motiv ur legenden om det heliga korset och saknar motsvarighet bland svenska kyrkor. Den andra är helt ägnat den engelska ärkebiskopen S:t Thomas Beckets historia. En del bemålade brädor över koret kvarlämnades. Även delar av bjälklaget ska härstamma från den gamla kyrkan. BJÖRSÄTERS NUVARANDE KYRKA uppfördes 1799-1801 efter ritningar av stiftsbyggmästaren Casper Seurling (1757-1808) med hjälp av brodern och byggmästaren Johan Seurling. Den är byggd av gråsten och tegel med vitputsade fasader och plåttäckt valmat tak. Planen är strikt symmetrisk såväl exteriört som interiört. Långhuset har elipsens form och tornet ansluter som en kvadrat i väster och sakristian i öster. Ingångar finns i väster genom tornet och centralt på långhusets södra vägg. Kyrkorummet får en speciell karaktär och ljusföring genom långhusets ovanliga planform. Koret domineras av Pehr Hörbergs stora målningar föreställande Kristi födelse och Kristi korsfästelse inkomponerade i en större målningssvit med skenarkitektur och grisaillemålningar, d v s målningar utförda i gråskalan. Målningarna är utförda med oljefärg direkt på putsen. Målaren, tecknaren, grafikern och skulptören Pehr Hörberg (1746-1816) var sin tids mest anlitade kyrkomålare. Han har målat 87 altartavlor varav 57 i Östergötland. Altarpredikstolen är tillverkad 1709 av bildhuggaren Gabriel Beutin. Den överfördes från den gamla kyrkan och komponerades om för att passa in i den nya kyrkans nyklassicistiska stil. Anordning med predikstol över altaret utfördes ofta av Seurling, som t ex i den samtidigt uppförda S:t Lars kyrka i Linköping. Predikstolen pryds av säteriet Ekhults ägares vapen, Johan Reuter och Sofia Christina Natt och Dag. De bekostade även den gamla kyrkans altaruppsats, som också tillverkades av Beutin och nu är uppsatt på norra långhusväggen. Träaltaret och altarringen är sannolikt samtida med kyrkan. Läktaren byggdes 1830 för den nya orgeln, som tillverkades av Gustaf Andersson i Stockholm. Läktaren och orgelfasaden ritades av arkitekten Carl Gustaf Blom Carlsson. Blom Carlsson (1799-1868) har ritat en rad kyrkor och profan bebyggelse i en enkel sparsmakad nyklassicism. I mitten av 1800-talet utfördes en ut- och invändig renovering under ledning av byggmästarebröderna Nyström. August (1814-1886) och Johan Robert (1817-1890) var tillsammans med fadern Abraham Nyström (1789-1849) storbyggmästarna i Östergötland. Takets ursprungliga spånbeläggning ersattes av järnplåt och lanterninen gjordes om. Nästa stora renovering utfördes 1901 efter ritningar av arkitekt Gustaf Hermansson. Hermansson (1864-1931) har ritat ett stort antal kyrkor, däribland Sofia kyrka och Oscarskyrkan i Stockholm. Han var dessutom den arkitekt som bidrog till att skapa Sundsvalls nya stenstad efter den ödesdigra stadsbranden 1888. Samtliga fönsteröppningar i kyrkan försågs med nya bågar av gjutjärn med delvis färgat glas och väst- och sydportalerna fick nya portar. Interiören fick en ny öppen bänkinredning och pärlspontpanel utmed ytterväggarna i fönsterbänkshöjd. Den gamla bänkinredningen som togs bort lär ha haft sittbrädor med målningar från den medeltida kyrkan. År 1936 och 1949 renoverades kyrkan ånyo, dessa gånger under ledning av arkitekt Johannes Dahl i Tranås. Typiskt för tiden och för Dahl var att avlägsna det sena 1800-talets och sekelskiftets tillägg och återgå till vad man då uppfattade som ursprungligt. Han bytte ut Hermanssons portar på väst- och sydsidan. De färgade glasrutorna ersattes av ofärgade och korfönstren försågs med antikglas. Väggarnas pärlspontpanel överspikades med släta masonitskivor. Bänkinredningen förändrades igen. De främre tvärställda herrskapsbänkarna försvann. Bänkarnas skulpterade krön flyttades över till de främre bänkarna. Bänkkrönen är försedda med ätten Rosenstiernas vapen och det Spalden-Creutzska vapnet. Vidare försågs nu kyrkan med ytterligare en predikstol, placerad på norra väggen. Orgeln fick ett nytt verk av Nils Hammarberg, Göteborg. Bland kyrkans övriga inventarier finns bl a en dopfunt av kalksten. Den härstammar från 1200-talets senare del eller början av 1300-talet och är ett gotländskt arbete. Vidare finns ett triumfkrucifix från 1400-talet.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000136723
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länÅtvidaberg

Bod

Historiska/ursprungliga kategorier

ExteriörbeskrivningHuset är troligtvis uppfört 1937 i en enkel regelkonstruktion och står på en betongsockel. Stommen är panelklädd invändigt men har av allt att döma en äldre träregelstomme lik dasset. Grunden är en ingjuten naturstensgrund. Fasaden är täckt med en rödfärgad locklistpanel. Huset har vitmålade knutar. Sockeln är av natursten och ingjuten i betong. Taket är ett pyramidtak belagt med tvåkupigt tegel. Under teglet finns ett äldre spåntak. Huset har två fönster som sitter åt öst och väst. Dessa är liggande rektangulära enkelglasfönster med en luft indelad av spröjs i sex glas. Dörren är en bräddörr med diagonalställd panel, ljust gulmålad utvändigt.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051459
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länÅtvidaberg

BOD

Bebyggelse - byggnad

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050280
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länÅtvidaberg

BORTGÅRDEN

Historik

HistorikBortgårdens manbyggnad är knuttimrad i två våningar med den traditionella parstugans planlösning. Undervåningen är äldst, enligt uppgift möjligen från 1600-talet, medan ovanvåningen troligen byggdes på vid 1700-talets slut eller 1800-talets början. Ursprungligen var sadeltaket täckt med torv men belades 1912 med tegel och samtidigt tillkom troligen den nuvarande gråmålade locklistpanelen. En ålderdomlig detalj är de två höga vitputsade skorstenarna långt ner i bakre takfallet. Förstukvisten med snickarglädje uppfördes vid sekelskiftet 1900. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050608
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länÅtvidaberg

Bostadshus

Historik

HistorikByggnaden uppfördes under 192030-talet som arbetarbostad för gårdens anställda. Ursprungligen var byggnaden indelad i två lägenheter som troligen inrymde två familjer. Denna indelning finns kvar i byggnadens planlösning, men det är idag möjligt att gå mellan husens två delar invändigt.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051462
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länÅtvidaberg

Bårhus

Historiska/ursprungliga kategorier

TakformPlantak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000029114
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länÅtvidaberg

FLYGELBYGGNAD

Bebyggelse - byggnad

HistorikFlygelbyggnad av timmer med rödfärgade och lockpanelade fasader, säkerligen från 1700-talet men kraftigt ombyggd 1972-73. På taket sitter en flöjel från 1616. KÄLLA: Angående förslag till statligt byggnadsminne samt förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1992-10-23, Beteckning: 4781/952., Det äldsta bevarade huset på gården är flygeln från 1690-1700. Huset är bevarat i sin placering, fasad samt proportioner och skapar tillsammans med huvudbyggnaden en antydan om 1600-talets kringbyggda gårdsplan. Interiört är byggnaden helt ombyggd men spår av äldre byggnadsdelar kan finnas bakom sentida ytskikt. Huset genomgick en kraftig interiör ombyggnad 1972-73. Troligtvis lades även taket om då och en av skorstenarna murades, årtalet 1972 finns på murstocken på vinden. Den andra skorstenen är ersatt med en attrapp för att upprätthålla symmetrin i fasaden.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000138179
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länÅtvidaberg

FÖRRÅD

Byggnadsbeteckning

21420000050285http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050285Bebyggelse - byggnadÅTVIDABERG BJÄRKEBO 1:12 - husnr 15FÖRRÅDLän: Östergötland, Kommun: Åtvidaberg, Landskap: Småland, Socken: Gärdserum , Stift: Linköpings stift, Församling: Åtvids församlingNybyggnadsår: 1700 - 179916.21636919509229,58.14511055799145http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000050285http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000050285http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000050285RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050285
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länÅtvidaberg

Garage

Historik

HistorikHuset är troligen flyttat till eller uppfört på platsen runt sekelskiftet 1900.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051464
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länÅtvidaberg

GREBO KYRKA

Fasadmaterial

InteriörbeskrivningLånghusets golv är lagt med kalkstensplattor, sannolikt från omkring år 1800, medan golvet i bänkkvarteren består av breda obehandlade brädor. Väggarna är vitputsade och taket täcks av ett vitmålat trätunnvalv som avslutas nedåt med en kraftigt profilerad och marmoreringsmålad taklist. Fönsteröppningarna är sedan renoveringen 1925 försedda med gråmålade öppningsbara innanfönster. I väster finns en rundbågig pardörr till vapenhuset. Den har en trären plankstomme med äldre smidesbeslag. I muren finns uttag för en bom. Den slutna bänkinredningen är indelad i två kvarter. De två bakre bänkraderna är sedan 1993 borttagna. Bänkluckorna är sannolikt övertagna från den äldre kyrkan och har en 1600-talsdekor med snidade ornament och blomstermålningar. Predikstolen är placerad på norra sidan med uppgång från sakristian. Predikstolen är tillverkad 1779-1780 med tillhörande ljudtak och målat ryggstycke. Orgelläktaren i väster bärs upp av smäckra pelare. Läktarbarriären har ett framskjutande mittparti med rektangulära speglar, som är målade med träd och växtmotiv. Övriga speglar har en grå marmoreringsmålning och ramverket är marmoreringsmålat i gröngrått. Läktaren nås via en öppen trappa vid vapenhusets södra sida. Läktargolvet består delvis av originalgolvet av breda obehandlade brädor samt av ett 1993 inlagt golv. Den södra sidan har bevarade gradänger och bänkar. Orgeln är byggd 1785-86 av orgelbyggaren Pehr Schiörlin med fasad efter ritningar av arkitekt Jacob Wulff på Överintendentsämbetet. Verket är förnyat 1926 av Olof Hammarberg i Göteborg. Korets golv består av kalksten, vilket är inlagt omkring år 1800. I golvet finns sex gravhällar, av vilka några är medflyttade från den gamla kyrkan och någon inflyttad från kyrkogården. Eventuellt sattes det 1925 in galler i golvet från den underliggande anläggningen för lågtrycksånga. Korets utformning och ytskikt är i överensstämmelse med långhuset. Längs väggarna löper dock en gråmålad bröstning eller träpanel. Altaruppsatsen tillhör originalinredningen med en altartavla framställande Jesus på korset, som är målad och skänkt 1773 av Johan Stålbom, som var boende i socknen. Altaret är av gråmålat trä med pilastrar i hörnen. Altarringen är halvrund och ansluter mot östväggen. Den tillhör sannolikt originalinredningen och är försedd med fältindelning med ovala marmoreringsmålade speglar. Dopfunten är tillverkad av mässing 1686 och placerad på en svarvad träfot. Kyrkan har två ovala nummertavlor med förgyllda ramar, varav den ena har texten; Gifven af Rusthållaren Härad D Magnus Pettersson I Björntorp 1842. I söder och norr finns korbänkar, som tillhör originalinredningen. Bänkluckorna och skärmarna i söder har texten DALA BÄNKAR samt målade vapensköldar och de norra är försedda med texten WIGBYHOLMS BÄNKAR. Väster om sakristieingången finns även en klockarebänk med skärmar med en kraftig marmoreringsmålning. På södra sidan finns koringången, dörrbladets insida består av en trären plankstomme med äldre smidesbeslag. Sakristian är belägen norr om koret. Golvet består av obehandlade brädor, väggarna är vitputsade och det plana taket är trärent och försett med en plafondmålning från 1925. Sakristian är mycket rymlig med direktingång på västra sidan. På nordvästra sidan finns en trappa till predikstolen, i nordöstra hörnet en öppen spis och på norra väggen ett inmurat skåp med äldre lucka. Fönsteröppningarna är försedda med gråmålade innanfönster samt järngaller. Vapenhuset är beläget i tornets bottenvåning med golv av kalkstensplattor. Väggarna är vitputsade och det plana brädtaket är omålat. Fönsteröppningarna i söder och norr saknar innanfönster. På södra sidan finns en öppen trappa till läktaren och tornets övre våningar. Trappan är omgjord vid renoveringen 1925 och försedd med ett tidstypiskt räcke. Dörrarna i väster har på insidan en omålad plankstomme och stocklås. Mot öster finns ett 1925 tillkommet vindfång med en tidstypiskt laserad enkeldörr med runt överljusfönster. I vindfånget leder dörrar i norr till en städskrubb och i söder till en el-central. Tornets övre våningar nås via en trappa i vapenhuset. Första våningen är avdelad med samma typ av räcke som återfinns i trappan. I utrymmet mot väster förvaras delar till Pehr Schiörlins orgelverk. Golvet består av obehandlade brädor och väggarna är vitputsade och det plana taket vitmålat. I öster finns en järnplåtsklädd dörr till läktaren och i nordvästra hörnet en trappa till de övre våningarna. Våningen över har trägolv, putsade men omålade väggar och ett äldre runt fönster i väster samt två igensatta muröppningar i norr och söder. Även nästa våning har samma ytskikt, men med en plåtlucka till långhusvinden i öster. Kyrkan har två klockor, storklockan är gjuten 1742 av Magnus Hultman i Norrköping och lillklockan är gjuten 1860 hos Joh A Beckman i Stockholm.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000137696
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länÅtvidaberg

GUSTAVS

Historiska/ursprungliga kategorier

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050612
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länÅtvidaberg

GÄRDSERUMS KYRKA

Taktäckningsmaterial

Exteriörbeskrivning

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000137932
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länÅtvidaberg

HANNÄS KYRKA

Historiska/ursprungliga kategorier

Exteriörbeskrivning

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000138064
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länÅtvidaberg

HUVUDBYGGNAD

Historik

HistorikHuvudbyggnad av spritreveterat och vitkalkat timmer i en våning under tegeltäckt sadeltak med en halvrund takkupa mitt på huvudfasaden. Profilerade och gråfärgade omfattningar. Uppförd omkring år 1820 på en äldre huvudbyggnads plats. Trappan framför huvudingången liksom källarens två välvda rum härrör från denna. Den nyklassicistiska byggnaden är uppförd helt i enlighet med A.P. Bomans normalritning för översteboställen från 1819 och den bäst bevarade av denna. Även interiören bevarar i stor utsträckning äldre fast inredning med flera ursprungliga kakelugnar, dörr- och fönstersnickerier m.m. Vissa ombyggnadsarbeten ägde rum 1952; bland annat byggdes en ny trappa till vindsvåningen. KÄLLA: Angående förslag till statligt byggnadsminne samt förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1992-10-23, Beteckning: 4781/952.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000138180
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länÅtvidaberg

Hyltan

Exteriörbeskrivning

ExteriörbeskrivningStommen i byggnaden är tvådelad och timrad. Den västra delen är äldre och tydligt ombyggd. Både den östra och västra timmerstommen saknar knutlådor, istället är hörnbrädor satta i liv med panelen. Detta påvisar att byggnaden är uppförd med släta knutar. Gavelrösten bär upp takkonstruktionen. Mitt- och två sidoåsar bär taket. Fasaden på den västra delen är rödfärgat liggtimmer. Östra delen är täckt med en stående locklistpanel. Byggnadens hörn är täckta av vita knutbrädor. Runt dörrar och fönster finns vita omfattningar. Sockeln är av fogad natursten i västra delen och betong i den östra. En betongtrappa leder upp till huvudentrén på byggnadens södra sida. Trappa och avsats kantas av vitt staket. Taket är ett sadeltak täckt av plåt. Över entrén finns ett pyramidformat tak, täckt av papp. Det finns två fönstergluggar på västra gaveln som är igensatta med grönmålade luckor. Västra delen har ett tvåluftsfönster med två rutor, avdelat av en horisontell spröjs. I övrigt finns fyra tvåluftsfönster med sex rutor vardera, avdelade med spröjs, ett liggande fönster med tre rutor och ett takfönster mot söder. Alla fönster är enkelglasfönster. Husets huvudentré är placerat på södra sidan. Dörren till byggnadens västra del finns på norrsidan och är en äldre bräddörr med spikade naror och ett stocklås. Dörren är utvändigt grönmålad. Byggnaden är indelad i två delar, den västra delen är betydligt äldre. Det finns inte någon inre koppling mellan de olika delarna. Den östra delen är inredd till bostad, den västra är en förrådsbyggnad. I anslutning till torpet Hyltan finns även ett uthus och ett dass. Dessa byggnader är relativt nyligen uppförda med betongplintar och regelverksstommar. De är täckta av rödfärgad panel och har pulpettak i korrugerad plåt.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051463
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länÅtvidaberg

JOHANS

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikUndantagsstugan vid vägen har enkelstugans plan och är knuttimrad i en våning samt daterad 1751. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050610
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länÅtvidaberg

Klockstapel

Stomme

TakformSpira

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041046
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länÅtvidaberg

Kyrka

Taktäckningsmaterial

TakformSadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041047
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länÅtvidaberg

KÄLLARE

Byggnadsbeteckning

HistorikDen ålderdomliga källarboden är en av Östergötlands äldsta profana byggnader. En dendrokronologisk undersökning av tre stockar visar att dessa träd avverkats under vintern 1558-59 och det innebär därmed att byggnaden bör ha uppförts 1559. Boden är timrad åtta stockvarv högt med sexsidiga knutskallar och trapetsformade syllstockar. På den främre långsidan finns ett yttre hammarband ornerat med sågtandsnitt. Torvtaket lades 2001 på ett underlag av björknäver. Torven togs på ängen nedanför boden och ett statsbidrag utgick för takarbetet. Dörren är utbytt mot en ny men den gamla dörren finns förvarad inne i boden. Det kan vara originaldörren och den har stående tjärade furubrädor och dymlade breda tränaror med gångjärnshål för trätappar. Dörren har två lås, ett stocklås och ett smitt lås. Källaren under boden nås genom en ingång via en utbyggd källarhals med torvtak vid västra gaveln. Källaren är kallmurad med jordgolv och har samma yta som boden. I de inre nordvästra och sydöstra hörnen är timret märkt med enkla stämjärnshugg vilket visar att boden någon gång varit nedplockad. Det behöver inte nödvändigtvis betyda att byggnaden flyttats till platsen utan den kan ha tagits ned för att anlägga eller förnya källaren under boden. KÄLLA: Beslut Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 2009-06-23

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001538680
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länÅtvidaberg

LADUGÅRD

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikDen knuttimrade ladugården är också dendrokronologiskt daterad och är uppförd i tre etapper. Den västra delen är äldst och är uppförd av timmer som fälldes under vintern 1714-15, den östra delen är tillbyggd av timmer som fälldes under vintern 1788-89 och slutligen har den västra äldsta delen byggts på med ett utkragat loft av timmer som fälldes under vintern 1790-91. Taktäckningen är ett vasstak som lades 2002 med vass från Estland. Ett statsbidrag utgick också till detta arbete. Den västra delen är troligen använd som foderlada och har svagt trapetsformade syllstockar. Knutkedjorna smalnar av något uppåt. På vardera långsidan finns två högt placerade ventilationsöppningar. Bräddörren mitt på framsidan har profilerade naror och smidda bandgångjärn. Mot öster är en gavelsvale som troligen anslutit till en äldre byggnad. Denna har en bräddörr med utanpåliggande naror och bandgångjärn. Gavelsvalen har brädgolv och ladudelen grusgolv. Den östra delen innehåller ladugård och stall. Svagt trapetsformade syllstockar och knutkjedja av samma bredd. Långsidornas hammarband har droppnäsa i flera avsatser både åt öster och åt väster. Invändigt är byggnaden delad i ladugård och stalldel, avskiljda av en brädvägg av stående brädor och en centralt placerad bräddörr. Ladugårdsdelen har grusgolv och båsinredningen är bortagen men i väggarna finns en del spår av inredningen. Stalldelen har brädgolv och bjälklagen intakta. Mot söder finns en något större fönsteröppning än i ladugården och en liten ljusglugg. Mot söder är två spiltor och mot norr är spår av tre mindre spiltor. En bräddörr är klädd med pärlspontpanel leder ut till gavelsvalen. Över stall och ladugård har det varit en höskulle men i ladugårdsdelen är bjälklaget och golvet till denna borttaget. Höskullen har tre breda ventilationsöppningar mot söder, en i östra gaveln och tre i den västra. En centralt placerad konvex dragbjälke håller ihop hammarbanden. Denna når utanför fasadlivet och är låst med kilar. Takkonstruktionen är utbytt i sen tid. Det utkragade loftet som byggts på den västra delen når på långsidorna ca 40 cm utanför den undre äldre delen. Loftet har använts som höskulle och har två breda ventilationsöppningar mot söder (lika ladugårdsdelen) och tre stycken i gavelväggen. Hammarbanden avslutas i väster med droppnäsor med flera avsatser. Tre konvexa dragbjälkar, varav två stycken återstår, har hållit ihop hammarbanden. Dessa når utanför fasadlivet och är låsta med kilar. Takkonstruktionen är utbytt i sen tid. På bakre långsidan finns ett utbyggt skyddstak för en del äldre jordbruksredskap, också det vasstäckt. KÄLLA: Beslut Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 2009-06-23

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050275
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länÅtvidaberg

Ladugård

Historiska/ursprungliga kategorier

21420000050606http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050606Bebyggelse - byggnadÅTVIDABERG HERRSÄTTER 1:1 - husnr 9002LadugårdLän: Östergötland, Kommun: Åtvidaberg, Landskap: Östergötland, Socken: Värna , Stift: Linköpings stift, Församling: Åtvids församlingNybyggnadsår: 1874 - 187415.9744208446905,58.291024631703735http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000050606http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000050606http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000050606RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050606
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länÅtvidaberg

LADUGÅRD

Historik

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050282
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länÅtvidaberg

LOGE

Historik

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050284
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länÅtvidaberg

LOGE

Bebyggelse - byggnad

HistorikLogen är knuttimrad och har inte dendrokronologiskt daterats. Taket är täckt med estniskt stickspån av aspträ som lades 2003. Det var tidigare täckt med tegel men har ursprungligen haft ett halmtak och de många åsarna som halmen bundits vid finns kvar. Logkistan saknas och hela logen har ett nyare spontant brädgolv. Ett flertal små ventilationsöppningar finns i alla väggar. På båda långsidorna finns stora svartmålade logportar. Den norra timmerväggen är brädfodrad med en locklistpanel. Hammarbanden har droppnäsor med flera avsatser lika ladugården. Logen är ombyggd och det förefaller som den östra delen är den äldsta delen av byggnaden. Denna har senare påbyggts samtidigt som logen har förlängts åt väster. Påbyggnaden framgår med tydlighet i den nordöstra knuten där de fem översta stockvarven är påbyggda. Den ursprungliga delen avslutas mot väster, där logkistan har funnits, med skiftesverksstolpar där väggen vid logkistan har varit timrad i skiftesverk, vilket är vanligt på äldre logar. Den västra senare delen av logen har, i stället för skiftesverksstolpar, intimrade kortväggar mot logkistan. Det förefaller rimligt att logen ursprungligen uppförts omkring 1790 i samband med ladugårdsbygget och att denna senare, någon gång under 1800-talet byggts om KÄLLA: Beslut Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 2009-06-23

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050277
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länÅtvidaberg

LOGE

Historik

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050283
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länÅtvidaberg

Magasin

Bebyggelse - byggnad

ExteriörbeskrivningHuset är uppfört 1937 och var från början täckt med takspån, men täcktes senare med tegel. Östra delen av huset användes som spannmålslager och detaljer från den tiden finns fortfarande kvar. Idag är magasinet främst ett garage med plats för tre bilar efter en ombyggnad 2018. Stommen är en stolpverkskonstruktion med stora strävor som går från syll till hammarband. Golv och grund är gjuten i betong och fristående stolpar står på upphöjda betongplintar. Takstolarnas sammanbindande komponent är ett hanband. Uppbärandet av taket har senare kompletterats med en konstruktion som liknar ladugårdens med fristående stolpar som bär två mittåsar som hanbanden vilar på. Byggnadens västra del är om- och tillbyggd på 1980- talet. Där är takstolar och väggar av regelkonstruktion. Fasaden är täckt med en rödfärgad locklistpanel. Omfattningar kring dörrar och fönster är vita. Sockel i betong. Taket är ett sadeltak i gråmålad plåt. Fönstren är liggande enluftsfönster, indelat med spröjs och sex lika stora glas. Två fönster finns på varje gavel och två på norra fasaden. Två svarta luckor finns på västra gaveln. Byggnaden har tre dubbeldörrar och en enkeldörr som är svartmålade samt en jalusiport mot norr och tre dörrar mot öster som är målade i grått.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051457
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länÅtvidaberg

RUNDLOGE

Historik

HistorikLadugården har en tillbyggd rundloge som har en typiskt Östgötsk utformning. Rundlogar av denna typ uppfördes runt om i Östergötland mellan 1895 och 1920. Byggnadskonsulenten Sven Torgersruud, verksam i Östergötlands läns hushållningssällskap, har ritat byggnaden. Rundlogen byggdes i samband med en förlängning av ladugården 1911, och visar på den agrara utvecklingen och rationaliseringen vid denna tid.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050605
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länÅtvidaberg

SAMLINGSLOKAL

Historik

HistorikSamlingslokalen: Samlingslokalen uppfördes 1998-2000 av timmer från ett nedplockat brygghus från granngården Salve för Yxnerums hembygdsförenings verksamhet. Taket är täckt med ett enkupigt handslaget tegel och vindskidorna är tjärade. Fasaden är i rödfärgat timmer, vitmålade snickerier och blågrå dörr. KÄLLA: Beslut Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 2009-06-23

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050276
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länÅtvidaberg

SNICKARBOD

Historiska/ursprungliga kategorier

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050278
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länÅtvidaberg

STALL

Historiska/ursprungliga kategorier

21420000050281http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050281Bebyggelse - byggnadÅTVIDABERG BJÄRKEBO 1:12 - husnr 9STALLLän: Östergötland, Kommun: Åtvidaberg, Landskap: Småland, Socken: Gärdserum , Stift: Linköpings stift, Församling: Åtvids församlingNybyggnadsår: 1870 - 192016.216763734279844,58.144671976218035http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000050281http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000050281http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000050281RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050281
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länÅtvidaberg

Uthus

Historiska/ursprungliga kategorier

ExteriörbeskrivningI anslutning till Villan finns ett uthus, en rödmålad panelklädd bodbyggnad som står på plintgrund. Byggnaden är troligen samtida med bostadshuset. Taket är ett sadeltak. Fönster, omfattningar och knutlådor är vitmålade. Bräddörrarna är svartmålade

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051465
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länÅtvidaberg

YXNERUMS KYRKA

Bebyggelse - byggnad

Det är okänt när Yxnerums medeltida kyrka var uppförd. Den var placerad på den nuvarande kyrkans plats och eventuellt ingår delar av de medeltida murarna i den nya kyrkans östra del. Den nuvarande kyrkan uppfördes mellan åren 1798-1802 av byggmästare Johan Erik Berg efter ritningar av arkitekt Per Wilhelm Palmroth. P W Palmroth (1765-1825) var verksam vid Överintendentsämbetet och ritade ett stort antal kyrkor. Kyrkan uppfördes av sten utan torn med ett rektangulärt långhus, i öster avdelat i ett rakslutet korparti och sakristia. Exteriören är något varierad mot den för tiden vanliga långhusbyggnaden. Långsidorna avslutas med två breda hörnrisaliter, av vilka de östra eventuellt kan inrymma murarna från den medeltida kyrkan. Det flacka sadeltaket är ett typiskt inslag i den nyklassicistiska arkitekturen. Märkligt nog uppfördes kyrkan utan torn i en tid då församlingarna enligt en kunglig förordning inte längre fick uppföra klockstaplar av trä utan uppmanades att hänga klockorna i torn av sten. På Överintendentsämbetets arkiv finns en ritning till en tornbyggnad, daterad 1804. Sannolikt var det ekonomiska orsaker som bidrog till att kyrkan förblev tornlös fram till 1920-talet. Klockboden, som är belägen på en höjd väster om kyrkan, lär vara byggd 1744 av Peter Mattson från Borkhult. Kyrkorummet var strikt symmetriskt uppbyggt med en altarpredikstol centralt placerad på korväggen flankerad av två pardörrar. Orgeln började byggas på 1820-talet och är tillverkad av Carl Magnus Ringström i Ukna. Det är oklart om läktaren är samtida med kyrkan eller om den tillkom i samband med orgelbygget. På läktaren finns även en större inbyggnad för orgelbälgen samt utrymme för orgeltramparen. År 1885 genomgick kyrkan en större invändig renovering. Interiören försågs med ny öppen bänkinredning och kyrkan fick sannolikt sina nuvarande gjutjärnsfönster med nygotiskt spröjsverk. Kyrkan försågs med torn först 1926-1928. Tornbygget bekostades genom en donation av tre ogifta bröder i byn Långserum. De lyckades genom stor sparsamhet skänka ett torn till sin hemsockens kyrka. Tornet uppfördes efter ritningar av arkitekt Karl Martin Westerberg (1892-1963). Han beskrivs som en konservativ klassicist som under 1920-1950-talen ritade ett antal kyrkor och kapell runt om i Sverige. Tornet byggdes av tegel från den nedrivna pappersfabriksskorstenen i Borkhult. I tornets första våning inrättades ett kapell, som används bl a vid konfirmationsundervisning. Kyrkan genomgick samtidigt en omfattande renovering, då interiören bl a fick sin nuvarande färgsättning med ljus terracottafärg och stora delar av den fasta inredningen ådringsmålades i gröngrått. Marmoreringen återfanns enligt uppgift på altaret och fick stå som förebild för den fortsatta färgsättningen. Altarpredikstolen flyttades till norra långhusväggen och fick sitt nuvarande utseende. Under senare delen av 1900-talet har bl a sakristian och utrymmet bakom koret förändrats. En ingång som skall ha funnits på korets eller sakristians nordsida återupptogs och en äldre dörr av nitade järnplåtar sattes in. Kyrkan har endast ett fåtal inventarier bevarade från den medeltida kyrkan, däribland en dopfunt av gotländsk kalksten och ett krucifix från 1300-talet. Ovanstående Historik är sammanställd vid Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2003. HÄNDELSELISTA Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade källor och kan i framtiden komma att revideras. Källor redovisas med förkortningar, förklaring finns i slutet av listan. 1200-1299 Nybyggnad Kyrka av sten, riven i samband med att den nuvarande kyrkan byggdes 1798. Eventuellt kan medeltida murar kvarstå i den nuvarande kyrkans östra del. (SvK, ÖLM) 1200-1299 Specifika inventarier dopfunt av kalksten, restaurerad 1959. (ÖLM) 1300-1399 Specifika inventarier triumfkrucifix av trä. (ÖLM) 1744 Nybyggnad Klockbod av trä av Peter Mattson från Borkhult. (BR) 1796 Ritningar till nybyggnad av kyrka, signerade arkitekt Per Wilhelm Palmroth. (SvK) 1798 1802 Nybyggnad Kyrka, arkitekt Per Wilhelm Palmroth, uppförd av byggmästare Johan Erik Berg. (BR, ÖLM) 1804 Invigning 2 september av kyrkobyggnaden. (SvK) 1804 Ritning till torn. Ej utfört. (SvK) 18251899 Ändring ommålning, interiör. (SvK) 1826 Fast inredning orgel tillverkad av mjölnarsonen Carl Magnus Ringström, Ukna, ombyggdes 1850, renoverades1912 och 1984. (SvK) 1850 Ändring fast inredning, orgeln från 1826 byggdes om och till av Anders Jonsson, Ringarum. (BR, ÖLM) 1875-1900 Ändring ombyggnad, exteriör, taket försågs med plåt. Oklart vilket material det ursprungligen var. (ÖLM) 1885 Ändring ombyggnad, exteriör, troligen tillkom gjutjärnsfönstren. (SvK) 1885 Ändring ombyggnad, interiör, ny bänkinredning, ev. ny altarring, ommålning. (BR) 1885 Teknisk installation kamflänskamin. (SvK) 1912 Ändring fast inredning, orgeln från 1826 renoverad av O Erickson, Norrköping. (SLC) 19261928 Nybyggnad

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000136954
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länÅtvidaberg

ÅLUNDAMAGASINET

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikÅlundamagasinet uppfördes 1866 av Åtvidabergs kopparverk efter ritningar av C E Ferngren och med storbyggmästare Jonas Jonsson som byggmästare. Magasinet byggdes för att inrymma "Spannmål, Materialbodar och Källare för Victualier". Brukets anställda ska enligt uppgift ha hämtat ut sin lön in natura här. På 1880-talet gjordes en tillbyggnad med hiss och körport på västra långsidan. Den senaste restaureringen genomfördes 1992 då fasad ommålades med ljus rödfärg, hörn och taklist målades med gul linoljefärg, portar och luckor ströks med stenkolstjära och taket lades om med nytt tegel. Det cirka 35 m långa magasinet är byggt i en stolpkonstruktion. Byggnaden inrymmer två våningar, vind och stenvälvd källare. Taket är ett sadeltak, som täcks av rött tvåkupigt lertegel. Fasaden är klädd med ljus faluröd panel på förvandring. Hörnen är utformade som pilastrar med profilerade krön. Utmed takfoten och gavelspetsarna löper en kraftig, profilerad list. Gavlarna har listverk, gesims. Pilastrarna och listverken är målade i ockragul linoljefärg. Mot västerfinns en tillbyggnad med körport och hiss. Byggnadens portar utgörs av dubbla trädörrar. Våningsplanen markeras med rader av luckförsedda öppningar, vilka är strukna med stenkolstjära. Byggnaden vilar på en granitsockel med inslag av den lokala bäckfallstenen. Källarvåningen har två portar mot söder, vilka delvis murats igen med rött tegel och försetts med mindre portar. Källarvåningen är förlängd med stenmur på båda sidorna. Var och en av dessa har en träport. Byggnaden har en planlösning med öppna våningsplan där bjälklaget bärs upp av trästolpar. Husets invändiga trappor är utförda i trä. Till byggnadens ursprungliga inredning hör dörrar, fönsterluckor, väggpanel och dörrlås. Magasinet var ursprungligen målat i en ljus rödfärg med taklist och hörn målade i gul linoljfärg. Portar och luckor var från början rödfärgade men har senare strukits med stenkolstjära. KÄLLA: Länsstyrelsen Östergötland, Byggnadsminnesförklaring, 2007-12-13.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000139114
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länÅtvidaberg

ÅTVIDS GAMLA KYRKA

Byggnadsdel

ByggnadsdelKor - Öster, Kor - Smalare, Gravkor - Öster, Kor - Rakt, Vapenhus - Norr, Sakristia - Norr

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000141507
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodÖstergötlands länÅtvidaberg

ÅTVIDS GRAVKAPELL

Nuvarande kategorier

HistorikGravkapellet uppfördes 1931 av Anders Fredrik (Figge) Wetterqvist, som vid denna tid var delaktig i en ombyggnad av Åtvids stora kyrka. Byggmästare var Oskar Pettersson. I Wetterqvists utförande bestod kapellet av en suterrängbyggnad med sal och läktarvåning i det övre planet och likkällare i det nedre planet. Taket var ett kraftigt valmat sadeltak krönt av ett kors med förgyllda strålar, och med en lukarne mot söder. Fönstren bestod av små bågformade muröppningar. Då som nu är ingången vänd mot söder och här bärs det framskjutande taket upp av fyra pelare. Porten är en kopparbeklädd pardörr. Fasad- och takmaterial var sannolikt desamma, dvs vit puts och svart falsad plåt. Kapellet hade 75 sittplatser varav 20 på läktaren. Bänkarna var av brunlackerad furu, golvet belagt med svarta och vita viktoriaplattor, väggarna målade i gul nyans och taket i vitt. Altaret var vänt mot norr. 1956 invigdes en klockstapel utanför kapellet. Hitintills hade klockringning skett via grammofonskiva. Klockstapeln är utförd i strama geometriska former med omväxlande stående och liggande träpanel i mörkbrun kulör. Året därpå påbörjades en omfattande om- och tillbyggnad som stod färdig 1958. Arbetet utfördes av byggnadsfirman Ingvar Svanström. På byggnadens norra sida gjordes en tillbyggnad med utrymmen för personalen med matrum och omklädningsrum. Stora salen utökades och fick en ny gestaltning, nu med altaret i öster och en stor fönsteröppning i väster. Läktarbarriären och det nu brutna taket fick en inklädnad av furu, golvet fick plattor av kalksten, bänkarna ersattes av lösa stolar och armaturen byttes ut. Även suterrängvåningens förvarings- och arbetslokaler förändrades. I samband med en större satsning på kyrkogården 1978-1982 då kyrkogården utvidgades och nya ekonomibyggnader tillkom, gjordes också en ombyggnad av gravkapellet efter ritningar av arkitekt Bo Sundberg. De tidigare personalutrymmena fick nu funktionen av bisättningsrum och samlingsrum för anhöriga. Kapellet försågs med en ny femstämmig orgel, och altartavlan med den korsfäste Jesus ersattes med vävnader av Mary Moeschlin.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000141498
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Gruvor, brott och utvinningslandskapRegisterpostÖstergötlands länÅtvidaberg

Grönhögsgruvorna

Cu; Zn;

SGU registrerar platsen som gruvfält. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Cu; Zn;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked.

Källa: SGU_MINERAL_RESOURCES
Extern identitet: ORED07181
Objekttyp: Gruvfält

Gruvor, brott och utvinningslandskapRegisterpostÖstergötlands länÅtvidaberg

Mormorsgruvefältet

Cu;

SGU registrerar platsen som gruvfält. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Cu;. Gruvfält eller fältangivelse: Mormorsgruvefältet. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked.

Källa: SGU_MINERAL_RESOURCES
Extern identitet: ORED07299
Objekttyp: Gruvfält

Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarRegisterpostÖstergötlands länÅtvidaberg

Amsterdam

Beskrivning

BeskrivningBebyggelselämning, sentida, bestående av 2 grunder, varav det ÖNÖ efter bostadshus (torp). Odlingsrösen inom området. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.

Källa: KSAMSOK_KMR
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/3143d013-265c-4f08-bb00-f8dac029bf38
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT