Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.

BJÖRNÖNS GÅRD, HULDAS STUGA

21400000076154http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000076154Bebyggelse - byggnadBOXHOLM RAMFALL 1:12 - husnr 2BJÖRNÖNS GÅRD, HULDAS STUGALän: Östergötland, Kommun: Boxholm, Landskap: Östergötland, Socken: Malexander , Stift: Linköpings stift, Församling: Boxholms församlingNybyggnadsår: 1772 - 177215.252378834709443,58.06724589814808http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000076154http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000076154http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000076154RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000076154

Objekttyp

BUILDING

BJÖRNÖNS GÅRD, PORTLIDER

Historiknull

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050024

Objekttyp

BUILDING

Boxholms kyrka

ExteriörbeskrivningKyrkan är orienterad med koret i sydsydöst. I den följande beskrivningen förläggs koret i söder och tornet i norr. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med flersidig korabsid, sakristia i öster samt torn i norr. Mellan tornet och långhuset på den östra sidan finns ett utvändigt trapptorn. Även mellan koret och sakristian i sydöst finns ett utvändigt trapptorn till sidoläktaren. Kyrkan är uppförd av tegel med fasaderna klädda med slaggsten, vilka är fogade med åsfog i cement. Strävpelare finns symmetriskt placerade över fasaden. De täcks av kalkstenhällar. Fasaden har även i övrigt dekorativa inslag av kalksten. Sockeln är av skråkantad granit. Kyrkan är täckt av ett sadeltak med falsad kopparplåt. Även ståndrännor och stuprör är av kopparplåt. Huvudingången är via tornet i norr. De ursprungliga portarna är spetsbågiga och klädda med grönmålad pärlspontpanel med nationalromantiskt utformat smide. Trappan är av granit. En ingång finns även på den västra sidan med samma utformning som på huvudingången. Portalen flankeras av kolonner av kalksten. Även på sakristians södra sida och till sidoläktaren i öster finns ursprungliga dörrar klädda med pärlspontpanel och nationalromantiskt smide. Till dessa dörrar finns även fotskrapor av gjutjärn och sakristiedörren har en gjutjärnströskel med rutmönster. De spetsbågiga fönsteröppningarna är symmetriskt placerade på fasaden och försedda med spetsbågiga gjutjärnsbågar målade i ljust gult. Bågarna har färgat och mönstrat glas i blyspröjs samt är försedda med stormjärn. I korets tre fönster finns dekorativa glasmålningar med olika figurscener. Koret är även försett med rektangulära källarfönster med gulmålade träbågar. I tornet och över sidoporten finns runda fönster med gjutjärnsbågar med färgat glas i blyspröjs. Tornets ljudöppningar är dubbla och spetsbågiga och försedda med grönmålade luckor med stående slät panel med spår av svarta horisontella ränder.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028215

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Bårhus

ExteriörbeskrivningNordöst om kyrkan finns en likkällare av okänd ålder som till hälften är nedgrävd. Väggarna är vitputsade och taket täcks av ett tegeltäckt sadeltak. En svart panelklädd enkeldörr finns mot söder.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041742

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Ekeby kyrka

HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2006: Ekeby kyrka tillkom under medeltiden, möjligen under 1200-talet. Den var uppförd av gråsten och de ursprungliga långhusmurarna ingår i dagens långhus. I kyrkan finns en romansk sandstensdopfunt tillhörande Arcadiusgruppen samt ett triumfkrucifix från 1300-talet, vilka kan ha tillhört den äldsta inredningen. Den äldre byggnadshistoriken är inte klarlagd, men någon gång blev långhuset tillbyggt i väster, en sakristia tillkom på norra sidan och ett valvsystem i tegel delade in kyrkorummet i två skepp. Spår av band i blått, svart och caput mortum visar att valven var bemålade. I mitten av 1600-talet försågs kyrkan med ett tresidigt kor i öster med ett underliggande gravkor för släkten Ribbing. Det bekostades av Per Ribbing som var ägare till Boxholms säteri och kyrkans patronus. En avbildning från 1600-talets mitt av tecknaren och fornforskaren Elias Brenner visar kyrkan från söder med ett vapenhus av trä i sydväst, en ingång som kan ha varit den ursprungliga koringången, samt små och högt placerade rundbågiga fönster. Släkten Ribbing bidrog med flera gåvor till kyrkans inredning, bl a en rikt skulpterad predikstol från 1675, troligen tillverkad av Lars Gabrielsson i Vadstena. Landshövdingen Leonard Ribbings änka, Christina Falkenberg skänkte altartavlan "Kristus på korset" från 1693. Den är målad av David Klöcker Ehrenstrahl eller av en elev vid dennes verkstad. Altaruppställningen är från 1700-talet. I kyrkan hänger också ett stort antal anvapen och begravningsvapen från 1600- och 1700-talet där merparten tillhör släkten Ribbing. På 1670-talet hängde kyrkklockorna i en klockstapel. I mitten av 1700-talet flyttades klockorna till ett nyuppfört torn vid västra gaveln, byggt av Petter Frimodig från Linköping. Vid samma tid revs den gamla klockstapeln. Kyrkans valv togs ned 1786 och ersattes med ett trätunnvalv. Inför rivningen gjordes en fasadritning från söder som visar att tornets spånklädda avslutning var röd- och vitfärgad, ljudluckorna gröna, fönsteröppningarna hade förstorats, vapenhuset i söder fanns kvar, likaså en smal ingång som kan ha varit den ursprungliga koringången. Det finns också en planritning över hur kyrkan var disponerad med bl a valv, fönster- och dörröppningar, bänkkvarter i tre rader och predikstolens placering i norr. En tredje ritning visar en föregångare till den nuvarande klockargården. En ny tegeltäckt takresning tillkom 1817, och fasaden som tidigare var rosa putsades i ljusgult. År 1865 inköptes en ny orgel tillverkad av orgelbyggare P Larsson - Åkerman, vilken ersatte en orgel från 1788 av orgelbyggaren Schiörlin. År 1861 genomfördes vissa renoveringsarbeten, t ex förstorades fönstren och en ny ingång i söder öppnades upp. Arkitekt Agi Lindegren (1858-1927) från Stockholm ansvarade för en stor restaurering 1894-95. Han var en av sekelskiftets mer framträdande arkitekter, bl a slottsarkitekt vid Drottningholm och har svarat för ombyggnader och restaureringar av ett stort antal kyrkor. Bl a gjorde han stora förändringar i S:t Larskyrkan i Linköping och Hedvigs kyrka i Norrköping. Han arbetade mycket med rikt dekorerade interiörer, men det mesta av hans förändringar har avlägsnats vid senare restaureringar. I Ekeby försågs koret med en takryttare och genomgick en markant inre förändring genom tillkomsten av ett högt hjälmvalv med rik stuckatur, glasmålningar av R Calmander, en ny altarring samt ett svart- och vitrutigt marmorgolv. Långhusets mittgång belades med diagonallagda kalkstensplattor, en ny öppen bänkinredning och läktarbarriär tillkom och predikstolen fick sin nuvarande placering på den södra sidan. Redan 1926 ansågs mycket av Lindegrens tillägg vara opassande för kyrkorummet, och vid en restaurering under Erik Fants ledning avlägsnades dessa. Korvalvet försågs med kalkmåleri av dekorationsmålaren Filip Månsson från Stockholm, och korgolvet fick grå kalkstensplattor. Månsson (1864-1933) var sin tids mest betydande dekormålare och finns representerad i bl a Engelbrektskyrkan i Stockholm och Vreta kloster i Östergötland. Inredningen ommålades, bl a tillkom bänkarnas grå marmorering, och predikstolens originalfärgsättning togs fram. Vid en omputsning 1967 fann man rester av den rosa puts som föregick den gula kulören som tillkom 1817. Denna rosa ton fick bli förebild för den nya slätputsen som ersatte fasadernas spritputs. De senaste decenniernas restaureringsarbeten har bestått av underhåll av fasader, tak, torn och takryttare samt tillkomst av biutrymmen under läktaren.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000074791

Objekttyp

BUILDING

Gravkapell

TakformTälttak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041265

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Gripensköld-Kinningmundtska gravkoret

ExteriörbeskrivningGravkoret har en kvadratisk plan, vita slätputsade fasader och ett spånklätt topptak. Mot väster finns en stickbågig tjärad enkeldörr med fiskbenspanel.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041264

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Kyrka

TakformSadeltak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041260

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

LILJEHOLMENS HERRGÅRD, FLYGELBYGGNAD

Historiknull

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000075712

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

LILJEHOLMENS HERRGÅRD, LUSTHUS

Historiknull

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050022

Objekttyp

BUILDING

Malexanders kyrka

ByggnadsdelKor - Öster, Kor - Smalare, Absid, Torn - Väster, Kor - Öster, Torn - Väster, Kor - Rundat

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041262

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

RINNA KYRKA

InteriörbeskrivningLånghusets golv i mittgången är täckt av en påklistrad röd textilmatta, vilket omöjliggjorde en närmare besiktning av golvmaterialet. Golvet i bänkkvarteren ligger något högre och består av smala lackade brädor. Väggarna är vitputsade och takets trätunnvalv består av breda vitmålade brädor. Vid sydportalen finns en invändig dörr som eventuellt kan vara den ursprungliga ytterdörren. Dörrbladen har invändigt en gråmålad plankstomme och är utvändigt klädd med en ramkonstruktion med en enkel spegelindelning. I väster finns dubbeldörrar till vapenhuset med en slät gråmålad panel. Fönsteröppningarna är sedan renoveringen 1925-27 försedda med innanfönster med samma bågindelning som ytterbågen. Innanfönstren är gråmålade. De slutna bänkarna är indelade i tre kvarter och ansluter mot ytterväggarna i söder och norr. Även den bakre bänken i väster är kvar, medan de två framförvarande bänkraderna har tagits bort. Luckorna och skärmarna är gråmålade med numrering, medan insidan är målade i en enkel ekimitation eller strålasyr. Predikstolen är placerad på norra sidan med uppgång från koret. Den tillhör originalinredningen och är tillverkad av snickaren Anders Lorentz Thunström eventuellt efter ritningar av Carl Fredrik Beurling. Den är gråmålad med förgyllningar med tillhörande ryggstycke och ljudtak. Orgelläktaren i väster är ovanligt djup och bärs upp av fem par kvadratiska gråmålade pelare med förgyllda kannelyrer. Läktarens undersida består av breda vitmålade brädor. Läktarbarriären har ett kraftigt utskjutande mittparti med konkava hörn. Barriären är dekorerad med enkla släta speglar avdelade med förgyllda lisener. Mittpartiet är försett med en förgylld lyra. Orgelläktaren nås via en trappa från vapenhusets södra sida. På den södra sidan är golvet täckt med en textilmatta med delvis bevarade gradänger och de bakre bänkarna. Den norra delen har ett golv av äldre obehandlade brädor med bevarade gradänger och bänkar. Mellan orgeln och bänkkvarteren finns gråmålade luckor. Dörren mot tornkammaren är klädd med en gråmålad skiva. Det mycket stora orgelhuset är byggt 1835 av Gustaf Andersson i Stockholm. Fasaden är enkel, gråmålad med sparsamma förgyllningar. Spelbordet är senare ombyggt. Korets golv ligger ett steg högre än långhusgolvet och består sannolikt av det ursprungliga golvet av breda brädor, som är lackade. Väggar, tak och fönster har samma utformning och ytskikt som i långhuset. På korväggen finns två dörrar, varav den norra leder till in sakristian. Den södra är en blinddörr, vars ursprungliga uppgift sannolikt har varit att upprätthålla korets symmetri. Dörrarna, som utgörs av gråmålade enkeldörrar med spegelindelning och äldre smidesbeslag, tillhör originalinredningen. Överstyckena är utformade som en fronton med tandsnittlister och dekorativt förgyllda stjärnor. Altaruppställningen, som även tillhör originalinredningen och eventuellt är ritad av Carl Fredrik Beurling och tillverkad av snickaren Anders Lorentz Thunström, har ett överstycke med samma utformning. På altaruppsatsens pilastrar hänger två nummertavlor, som är samtida, och tillverkade av snickaren Thunström. Altartavlan är målad av Pehr Hörberg och signerad Pehr Hörberg 1803 samt Renoverad af K Simonsson 1881. Altaret är av trä och gråmarmorerat. Altarringen ansluter mot altaruppsatsens baser i öster. Den är halvrund och har samma spegelindelning med förgyllda lisener som läktarbarriären. Dopfunten är av kalksten och tillverkad 1691 i Johan Andersson Silverlings verkstad i Vadstena. Sakristian är belägen öster om koret med ingång från den norra dörren på korets östra vägg. Den södra delen har bevarat originalgolvet av breda brädor samt med en lucka till ett källarutrymme. Väggarna är putsade och avfärgade i en gråvit ton. Rummet är avdelat i söder med en tunn mellanvägg av breda gråmålade brädor med dörrar som leder till förråd samt trappa till vinden över sakristian. Det plana taket består av breda ljust gråmålade brädor. I öster finns en fönsteröppning, vars övre del ligger över taket. Sakristievinden nås via en enkel trätrappa i sakristians södra del. Golvet består av breda obehandlade brädor och väggarna är grovt putsade. Väggarnas övre del samt taket är klätt med en smal vitmålad pärlspontpanel. Övre delen av sakristiefönstret i öster saknar innanfönster. Vapenhuset är beläget i tornets bottenvåning. Golvet består av smala lackade brädor, sannolikt inlagt i samband med renoveringen 1925-27. Väggarna är vitputsade med undantag av den södra väggen som består av en slät gråmålad stående panel med en äldre dörr leder till en el-central under trappan och en grå slät standarddörr från 1950-talet leder till tornets övre våningar samt orgelläktaren. Det plana taket består av breda brädor målade i grågrönt. Ytterdörrarna i väster har en insida med en slät plankstomme samt stocklås. Dörrarna mot väster är klädda med en slät panel. Tornet nås via en svängd trappa på vapenhusets södra sida. Tornets första våning är ljust och inrett med

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000076221

Objekttyp

BUILDING

STJERNESANDS GÅRD

Historiknull

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000581693

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

STJERNESANDS GÅRD, FLYGELBYGGNAD

Historiknull

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050023

Objekttyp

BUILDING

Timmerö kapell

HistorikGravkapellet invigdes 1954 och är troligen uppfört efter ritningar från Johannes Dahl Arkitektfirma. År 1992 gjordes en tillbyggnad av entrédelen. Själva kapellet utgörs av ett långhus med indraget kor. Den utbyggda entrédelen ligger i nordöst. Fasaderna är slätputsade och avfärgade i brutet vitt och sadeltaket över kapelldelen är täckt med skifferplattor. Fönstren till långhus och kor har kopplade rundbågiga bågar och spröjsverk i trä. Dörrar till entré och källarnedfarten i sydväst är pardörrar i ek. Interiören domineras av kalkstensgolvet och tredingstaket med en mörk och omålad träpanel samt det ljusa upphöjda koret. Sedan 2001 kallas kapellet för Timmerö kapell.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000043385

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Åsbo kyrka

TakformSadeltak, Sadeltak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000076948

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Ög 67, Ekeby kyrkogård

FöremålsbeskrivningRunsten

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/e6dcaf9d-de97-4dd4-becf-42ad5d2971c1

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Ög 68, Ekeby kyrka

HäradGöstrings härad

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/008cf933-a499-4240-b978-b6df498d74c6

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Ög 69, Ekeby kyrka

HäradGöstrings härad

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/58747e88-c193-4025-86c7-1ecfdc4fce28

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Ög 70, Ekeby kyrka

MaterialbeskrivningGråröd granit

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/65fa016e-3863-4da3-b870-d542e881348f

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Ög 71, Dala ägor

Ursprunglig platsOsäker

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/9534943a-c43b-4895-933d-9851dd2d49a7

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Ög 97, Grönlund

Ursprunglig platsOsäker

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/a4d8efaa-4142-4ccf-a7f5-094fd37615af

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Ög 98, Strålsnäs

Ursprunglig platsOsäker

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/fb6a8276-e49f-46d9-b2b7-0edb272ce0b4

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Ög ATA351-2875-2013AB, Rinna kyrka

AnteckningarUppdelad i tre signum: Ög ATA351-2875-2013AB, Ög ATA351-2875-2013C och Ög ATA351-2875-2013D

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/5575fbf2-e481-499a-bbcb-41e9ed0acdaa

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Ög ATA351-2875-2013C, Rinna kyrka

MaterialbeskrivningGrå kalksten

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/bb61da4d-5a44-40de-81c9-cee1495663e1

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Ög ATA351-2875-2013D, Rinna kyrka

FöremålsbeskrivningFragment av runlös gravhäll, gavelhäll(?)

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/41b223d2-3007-4717-bc7a-1588eb8a0a69

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Allhelgona

Referens: skriftlig källaRiksarkivet - SVAR, Malexanders kyrkoarkivs husförhörslängd åren 1826-1831 (AI:2).

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/0a4b839b-c27e-47ec-b16d-c0eb495dc1c0

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Anderstorp

PlaceringSynlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/9082d95e-28b1-4ad6-8268-fba945847c6f

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Aspedalen

Referens: skriftlig källaEk karta, Häradskarta 1880: Aspdalen JT, Ek karta (namn + beb).

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/225ffe3f-c2cb-45e7-ac51-d988f6484413

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Aspedalen

SkadestatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/7e5304de-2dfd-4868-817d-d822b963de61

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Aspenäs

Källa

NVR_NATURE_RESERVES

Extern identitet

2061761

Objekttyp

NATURE_RESERVE

Aspenäs gamla tomt

PlaceringSynlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/837bae9e-8a3c-413b-85ea-0f2488dedecf

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Axsjönäset

SkadestatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/406b0e22-7d20-4a80-bf7e-f9d8c11eabad

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Backen

BeskrivningBebyggelselämning, inom ett ca 110x60 m st område (285-85cg) bestående av minst 2 husgrunder. På platsen växer rikligt med fruktträd (körsbär) samt syrener. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/6236ef43-41e7-43e8-9b6b-1449fcc2c6d9

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Baltrarps gamla tomt

SkadestatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/1a3fb359-7e4d-4a8e-b90c-f385c474f63f

Objekttyp

PLACE

Bastebergstorp

UndersökningsstatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/9b241b8c-1a0a-4292-890b-9d97e83a9987

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Bergaholm

SkadestatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/9817bafa-7bf5-43ae-8a8b-9cab88cb13d7

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Berget

SkadestatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/b2cd8f0f-e06a-4665-894b-68208d1edaed

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Berget

UndersökningsstatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/42adc878-9f44-479f-b940-4439c93f4554

Objekttyp

PLACE

Bergslund

SkadestatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/6fd1b082-5c7f-45bf-9919-48bee37a5a61

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT