PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING

Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.

Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.

Sökord eller extern identitet Arvslager Regional portal Län Kommun

Fler käll- och statusfilter

Objekttyp Period Juridisk status Beslutsstatus Källsystem Redaktionell status

Rensa alla filter

Registerpost ≠ publicerad kunskapsnod

Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.

REGISTERRESULTAT

Filtrerat cursorurval

40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länEnköping

Altuna kyrka

Fasadmaterial

InteriörbeskrivningInteriören har även den en tidstypisk nyklassicistisk prägel. Långhuset är en stor, ljus kyrksal täckt av ett putsat tunnvalv ovanpå en putsad taklist. Väggar och valv är vitkalkade. Golven mellan bänkkvarteren är belagda med kalksten medan koret har ett gammalt brädgolv. Den fasta inredningen är samtida med kyrkobyggnaden. Bänkinredningen är uppställd i fyra slutna kvarter. Den är målad i grå nyanser med marmorerade fyllningar i ramverken. Altarväggen i öster är putsad med ritsade kvadermönster. Altaruppsatsen består av ett förgyllt kors med överhängande vit svepduk. Ovan korset finns ett allseende öga i en triangel som omges av förgyllda strålar. Altarbordet av trä är marmorerat i grå toner. Altaret inramas av två pilastrar som förenas av en stor rundbåge. Även altarringen av trä är gråmarmorerad och försedd med förgyllda detaljer. Målningarna som pryder korväggen tillkom 1911 och är målade av J. Thulin. Läktaren och predikstolen är hållna i samma strikta nyklassicistiska stil som resten av kyrkan med grå marmorering och förgyllda lister. Orgeln har kvar sin ursprungliga fasad men orgelverket nytillverkades 1939 av J. Westerlund, Lövstabruk. I koret står en dopfunt av kalksten från omkring år 1300 som är kyrkans äldsta inventarium. Av övriga inventarier från den gamla kyrkan finns ett flertal ljuskronor från 1600- och 1700-talen. Innanför den norra porten står ett gyllene kors med en sol som härrör från 1600-talet och den gamla kyrkans gravkapell.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444398
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länEnköping

ARNÖ KYRKA

Stomme

TakformSadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000425873
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länEnköping

AVTRÄDE

Byggnadsbeteckning

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000701123
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länEnköping

AVTRÄDE

Historik

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000703648
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länEnköping

Biskopskulla kyrka

Bebyggelse - byggnad

ExteriörbeskrivningBiskopskulla kyrka är en medeltida salkyrka med torn i väster, sakristia i norr och vapenhus i söder. De äldsta delarna utgörs av långhusets västra del som härrör från omkring 1200. Övriga delar har byggts till under medeltiden. Tornhuven och de valmade takfallen på vapenhus och kor fick sitt utseende på 1700-talet. Fasaderna är spritputsade och vitkalkade, smygar och hörn samt fönster- och portomfattningar är slätputsade. Kyrkan har tidigare varit rödfärgad, troligen fram till 1861. Tak och tornhuv är täckta med tjärade spån. Fönstren är rundbågiga och försedda med spröjsade träbågar målade i grönt. Fönsterbänkarna är täckta med falsad plåt. Mot koret står tre kraftiga, stödjande murpelare. Vapenhusporten har en bräddörr med fiskbensmönstrad, profilerad panel.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444399
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länEnköping

Boglösa kyrka

Historik

HistorikBoglösa kyrka är ursprungligen en romansk kyrka från 1100-talet eller 1200-talets början med långhus och smalare kor. Kyrkan förlängdes under 1300-talets första hälft åt öster och förvandlades till en salkyrka med ett kor lika brett som långhuset. Samtidigt byggdes förmodligen också sakristian och vapenhuset. Kyrkan försågs även med trätunnvalv av vilket spår syns på de gotiska takstolarna på vinden. Takstolarna har med dendrokronologisk metod daterats till 1319/20. Takstolar från det romanska skedet finns också kvar och har daterats till efter 1165.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444400
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länEnköping

BOSTADHUS

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikHärnevi kvarn är en i det närmaste komplett bevarad miljö med industri- och bostadsbebyggelse och tillhörande trädgård. Bostadsbebyggelsen med tillhörande ekonomibyggnader är till det yttre med få undantag oförändrade sedan uppförandet. KÄLLA: Länsstyrelsen i Uppland, beslut om byggnadsminne, 2001-12-07.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000703450
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länEnköping

BOSTADSHUS

Bebyggelse - byggnad

HistorikVaktarstugan uppfördes under 1800-talets senare del. År 1952 erhöll föreningen också i gåva från Taxnäs Säteri den angränsande s.k. vaktarstugan. KÄLLA: Länsstyrelsen i Uppland, beslut om byggnadsminne, 2003-06-06.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000700568
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länEnköping

BOSTADSHUS

Bebyggelse - byggnad

HistorikHärnevi kvarn är en i det närmaste komplett bevarad miljö med industri- och bostadsbebyggelse och tillhörande trädgård. Bostadsbebyggelsen med tillhörande ekonomibyggnader är till det yttre med få undantag oförändrade sedan uppförandet. Det äldsta bostadshuset, uppfört i slutet av 1700-talet, var mjölnarbostad till en av de äldre kvarnarna. Det är timrat i 1 ½ våning och försett med vitmålad panel. KÄLLA: Länsstyrelsen i Uppland, beslut om byggnadsminne, 2001-12-07.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000703485
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länEnköping

BRYGGHUS

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikI den södra delen av parken ligger ett timrat brygghus, troligen från 1800-talets början. Brygghuset är exteriört oförändrad. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Upplands län, 1991-03-22, Dnr 221-6138-89

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000701112
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länEnköping

BRÄDBOD

Historiska/ursprungliga kategorier

21400000581828http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000581828Bebyggelse - byggnadENKÖPING KYLSTA 8:2 - husnr 1BRÄDBODLän: Uppsala, Kommun: Enköping, Landskap: Uppland, Socken: Torstuna , Stift: Uppsala stift, Församling: Fjärdhundra församlingNybyggnadsår: 1932 - 193217.059878823430815,59.73410218875045http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000581828http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000581828http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000581828RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000581828
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länEnköping

Drömparken

Byggnadsbeteckning

HistorikDrömparken är placerad mellan Enköpingsån och den gamla stadskärnan. På 1700-talet utgjordes området av ängsmarker som tillhörde staden. I början av 1900-talet kom området att tas i anspråk av nya järnvägen, Enköpings hamn Enköpings järnväg, och ett nytt stationshus invigdes på platsen 1906. Spåret och stationshuset revs efter järnvägens nedläggning 1976. Området omvandlades till en park som då bestod av öppna gräsytor med några större träd samt gång- och cykelstråk. I början av 1980-talet togs nya strategier fram för Enköpings kommuns parkverksamhet. Bland annat började perenner användas som en del i att berika parkernas upplevelseuttryck. Växtmaterialet utnyttjades för att skapa upplevelser och dynamik där perenner ingick som en viktig del. Begreppet fickparker introducerades till Sverige och Enköping. Fickparkerna kännetecknades av en stark rumslighet skapad av en bland- och flerskiktsplantering med en stark egen karaktär. Fickparkerna fick oftast inga eller minimala gräsytor och därför lades särskild omsorg på de hårdgjorda ytorna. Drömparken ritades ursprungligen av den holländske trädgårdsarkitekten Piet Oudolf år 1995 och kom att bli hans första publika trädgård och uppdrag utomlands. Han fick förfrågan av Enköpings stadsträdgårdsmästare Stefan Mattson som vid en studieresa till Holland träffade Oudolf och de båda kom att samtala kring ett gemensamt intresse för perenner. Oudolf var plantskolist som drev upp perenner och Mattson erbjöd honom att rita en park i Enköping. Drömparken kom till och namnet sattes utifrån Oudolfs bok om sina perenner Dream plants. Piet Oudolf hade naturen som förebild och ansåg att det vilda och mer orörda landskapet borde lyftas fram. Att arbeta med vilda, naturliga växter i finstämda färgkombinationer blev en helt ny stil inom trädgårdsarkitekturen, en stil som kom att kallas New Wave Planting eller nya perennvågen på svenska. Ett kännetecken för Piet Oudolfs design är att växtens form är överordnad dess färg, han menade att om en växt ser felplacerad ut beror det på att formen är fel. Är formen på växten rätt stör det inte om färgen sticker ut. Perennerna i parken skulle vara så underhållsfria som möjligt och vara vackra hela året. Växternas mognad, åldrande och vissnande var något som skulle tas tillvara i planteringarna. När det var dags för växterna att gå in i vintervila var bladformer, höstfärger och fröställningar viktiga för både parkens utformning och underhåll. För att parken ska få behålla sin vinterskrud klipps inte perennerna ned på hösten. Detta tankesätt har sedan använts i Enköpings alla parker och har inspirerat många andra kommuner att ta efter. Platsen för Drömparken valdes för sitt centrala läge och för närheten till frekventerade gång- och cykelstråk där enköpingsborna skulle ges möjlighet att upptäcka och följa parkens dynamik under året. Själva anläggandet genomfördes 1996, ansvarig var stadsträdgårdsmästare Stefan Mattson och arbetsledare var landskapsarkitekt Lars Johansson. De flesta av de nya perennerna fanns inte att tillgå i de svenska plantskolorna, de beställdes därför från Piet Oudolfs egen plantskola, 12 000 plantor levererades bestående av 220 olika sorter. En av flera utmaningar var att välja växter som skulle tåla det kallare klimatet i Sverige, många perenner behövde bytas ut redan efter den första säsongen. Parken har utökats i flera omgångar där större delar gjorts om och lagts till. Piet Oudolf ritade den första utvidgningen som anlades utmed Ågatan under 2002 och 2015 anlades en tredje del, den som är placerad mot kulturhuset Joar Blå. Det finns idag ungefär 300 olika sorters perenner i parken och de är planterade i stora sjok som återkommer på flera ställen i anläggningen. Parkens stora träd bevarades vid anläggningen och skapar skuggigare områden med egen karaktär. I takt med att träden växer samt att de kommer behöva bytas ut på grund av vitalitet, behöver vissa anpassningar av växtmaterialet ske över tid. Det handlar om platser som med trädens tillväxt blir både skuggigare och torrare. Omkring 2008 tillkom i en av Drömparkens bokrundlar konstverket spelande av skulptören Rune Rydelius. Under 2010-talet har ytorna i gamla delen renoverats för att återfå sitt ursprungliga utseende. Enköpings kommun hade, vid tiden för parkens uppkomst, som mål att varje stadsdel och kransort skulle ha en egen park. I Enköping finns i dag drygt 20 parker och Piet Oudolfs Drömparken anses vara kronan på verket. Enköpings parker är ett grönt kulturarv som uppskattats av Enköpingsborna och som satt staden på kartan, inte bara i Sverige utan även internationellt. Enköpings parker har blivit en del av Enköpings varumärke. Källa: beslut om byggnadsminnesförklaring, länsstyrelsen Uppsala län, 2024-09-06, dnr 432-1729-2015.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000052207
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länEnköping

EKOLSUNDS FD VÄRDSHUS

Historik

HistorikEkolsunds f.d. värdshus ligger intill en bevarad del av den tidigare landsvägen Stockholm-Enköping. Värdshuset är en vitputsad timmerbyggnad i en våning med inredd vind under brutet tegeltak och har en bred frontespis ut mot den gamla landsvägen. Det har sannolikt tillkommit omkring 1770 under Gustav III:s tid på Ekolsunds slott. Vissa ombyggnader har skett under 1800-talets senare del. Värdshusbyggnaden bevarar sin värdshuskaraktär från 17- och 1800-talen ovanligt väl både beträffande planlösning och inredningsdetaljer. Bottenvåningens nio rum ligger grupperade kring korridorer och det ursprungliga värdshusköket finns kvar. Huset vilar på en ovanligt rymlig och välbyggd källare, där en stenskodd brunn fortfarande ger drickbart, klart vatten. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000584324
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länEnköping

ENKÖPINGS GAMLA TINGSHUS

Byggnadsbeteckning

HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset ligger på en höjd ett stycke från gatan och nås via breda stentrappor i två avsatser som leder direkt från trottoaren fram till entrén. Arkitekturen kan snarast karaktäriseras som nyromansk vilket kommer till uttryck i den ideligen återkommande rundbågeformen, de långsträckta linjerna och den tunga, kompakta huskroppen. Huset är uppbyggt som en rektangulär huskropp vilken bryts på mitten av en risalit som vetter mot gatan, och en kantig absid mot baksidan. Det är uppfört i en våning med inredd vind och röda tegelfasader som delas in av lisener och avslutas uppåt av en bågfris. Hela byggnaden vilar på en naturstenssockel och varvat med det röda teglet syns också detaljer av kraftigt vittrande sandsten. Det flacka sadeltaket täcks av svart falsad plåt och mitt på taket reser sig en öppen takryttare med tingsklocka. Entrén består av en rundbågig pardörr med speglar av glas som skyddas av ett dekorativt smidesgaller. Entrén flankeras av två stora, lika rundbågiga fönster. Ovan portiken syns smidessiffror som anger husets byggår 1895, och ovan denna en sandsstensfris med texten "Tingshus" samt längst upp ett häradsvapen av sandssten, sannolikt Trögds härads. Absiden har också stora rundbågiga fönster som släpper in ljus i tingssalen. Tingssalen är belägen mitt i huset och har trots husets nya funktion kvar en monumental och värdig prägel. Rummet har hög takhöjd och taket är ett kassettak. Väggarna pryds av illusionsmålade pilastrar som kröns av kapitäl vilka också fungerar som konsoler till kassettaket. Ett högt podium finns bevarat men möbleringen är däremot utbytt. Arkitekten Emil Viktor Langlet är mest känd för sina centralkyrkor som han ritade under perioden 1877-1892, bland annat två i Malmö. Han ritade också stortingsbyggnaden i Oslo som stod klar 1866. Tinghuset i Enköping är ett av Langlets två tingshus, det andra är beläget i Stenstorp utanför Falköping. I riksantikvarieämbetets arkiv, ATA, finns fyra exteriörbilder arkiverade från inventeringen 1971. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1999-06-01

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000720284
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länEnköping

ENKÖPINGS TINGSRÄTT

Historik

HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Eftersom tingshuset ligger i suterräng är det två våningar högt mot Tullgatan och en våning mot Kungsgatan. Fasaderna är klädda med rött tegel och rosa liggande panel: tegel i nivå med fönsterunderstyckena, därefter fönsterband och slutligen panel upp till takgesimsen. Det flacka valmade sadeltaket är täckt med korrugerad plåt, takfoten är utskjutande och mot Kungsgatan löper en kraftig taklåda som ger byggnaden ett kompakt uttryck. Byggnaden representerar i alla avseenden 1980-talets arkitektur, den satta, asymmetriskt utformade huskroppen, det väldiga och mycket dominerande taket, de uppsplittrade tegelmurarna och den pastellinspirerade färgsättningen. Entrén i gathörnet är indragen i byggnaden. Alldeles innanför ingången ligger allmänhetens lilla väntsal och i huslängan som vetter mot Kungsgatan finns tingsrättens två salar samt ett förberedelserum. Salarna är lätta att urskönja från gatan tack vare de uppstickande fönsterband som bryter av det flacka sadeltaket och släpper in ljus i de i övrigt fönsterlösa rummen. Det finns en större och en mindre sal. De är båda rektangulära till formen och har dubbel takhöjd med pulpettak och fönsterbanden vid nocken. Trots att det saknas vanliga fönster är salarna mycket ljusa och luftiga till sin karaktär och en kombination av vita och trärena väggpartier och takytor förmedlar en varm och vänlig atmosfär. Möbleringen härrör från 1981 och består av en sedvanlig gruppering av rättens halvrunda bord som vänder sig mot parternas. I den större av salarna står rättens bord på ett podium. Lösa stolar finns för åhörarna. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1999-06-01

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000720287
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länEnköping

Enköpings-Näs Kyrka

Interiörbeskrivning

InteriörbeskrivningInteriören präglas av de rikt utformade senmedeltida stjärnvalven som finns i långhus och kor. Vapenhuset är välvt med tunnvalv. Sakristian har en långsmal plan och täcks av två kryssribbvalv. I öppningen till långhuset från vapenhuset finns en medeltida bräddörr med rikt utformad smidesdekor. Golvet i kyrkan täcks av kalkstensplattor i mittgång och kor. Bänkkvarteren har brädgolv. Långhuset har slutna bänkkvarter på ömse sidor om mittgången. Bänkarna är från 1700-talet liksom predikstolen och altaret med altaruppsatsen som i hög grad präglar interiören. Träinredningen är lasyrmålad i gröna toner. Även läktare och orgel härrör från 1700-talet. I koret hänger stormaktstida begravningsvapen på väggarna. Kyrkans äldsta föremål är dopfunten i koret. Det är en sandstenfunt i romansk stil från omkring 1200. I kyrkan finns även ett helgonskåp från 1400-talet med en skulptur av St. Göran och draken. Gravkoret söder om långhuset nås från en öppning i långhusets sydmur. Det har en mycket ljus och luftig karaktär med vitkalkade väggar och valv. Här finns begravningsvapen från stormaktstiden. Tornrummet blev på 1990-talet ombyggt till samlingsrum och försågs med toalett.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444402
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länEnköping

EXEDRAN

Bebyggelse - byggnad

HistorikEkolsund började uppföras på 1630-talet, då fältmarskalken Åke Thott erhöll egendomen av Gustav II Adolf. År 1661 påbörjades en stor utbyggnad under Claes Thott med Nicodemus Tessin d.ä. som ledande arkitekt. Bl.a. skapades då den praktfulla trädgårds- och parkanläggning, som alltjämt till stor del finns kvar. Sitt nuvarande utseende erhöll exteriören på 1730-talet, då arkitekten Carl Hårleman gav huvudbyggnaderna en enhetlig prägel och förenade dem genom en envåningslänga. Gustaf III var 1747-85 ägare till Ekolsund, och under denna tid skedde en stor upprustning av interiören under ledning av arkitekten C. F. Adelcrantz och J. E. Rehn. Byggnaderna restaurerades 1928 av Carl Kempe efter ritningar av W. Bryde. Vid den fasadrenovering som utfördes 1974-76 återställdes färgsättningen från Hårlemans ombyggnad med blågrå socklar och lister, mörkröd bottenvåning och i övrigt gula väggar med vita pilastrar och fönsteromfattningar. Restaureringsarkitekt var Ove Hidemark. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000701114
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länEnköping

Fittja kyrka

Historik

HistorikFittja kyrka uppfördes som en rektangulär salkyrka på 1200-talet. På 1400-talet fick kyrkan sitt nuvarande utseende då långhusväggarna byggdes till på höjden och koret byggdes om så att det fick en tresidig avslutning. I marken närmast söder om koret ses grundstenar till det äldre medeltida rakslutna koret. Det var då gaveln fick sin ovanliga form med brädinklädnader vid sidan om blinderingarna. Troligen hade man förberett bygge av torn som aldrig blev av.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444403
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länEnköping

Flygel

Byggnadsbeteckning

21420000051558http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051558Bebyggelse - byggnadENKÖPING SJÖ 1:11 - husnr 9006FlygelLän: Uppsala, Kommun: Enköping, Landskap: Uppland, Socken: Holm , Stift: Uppsala stift, Församling: Lagunda församlingNybyggnadsår: 1655 - 167117.508770335784003,59.717026023765484http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000051558http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000051558http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000051558RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051558
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länEnköping

Flygel

Bebyggelse - byggnad

21420000051557http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051557Bebyggelse - byggnadENKÖPING SJÖ 1:11 - husnr 9005FlygelLän: Uppsala, Kommun: Enköping, Landskap: Uppland, Socken: Holm , Stift: Uppsala stift, Församling: Lagunda församlingNybyggnadsår: 1655 - 167117.509259138612617,59.71737828213829http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000051557http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000051557http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000051557RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051557
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länEnköping

Flygel

Historiska/ursprungliga kategorier

21420000051554http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051554Bebyggelse - byggnadENKÖPING SJÖ 1:11 - husnr 9002FlygelLän: Uppsala, Kommun: Enköping, Landskap: Uppland, Socken: Holm , Stift: Uppsala stift, Församling: Lagunda församlingNybyggnadsår: 1655 - 167117.508145619591396,59.71735239775997http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000051554http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000051554http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000051554RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051554
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länEnköping

Flygel

Historiska/ursprungliga kategorier

21420000051561http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051561Bebyggelse - byggnadENKÖPING SJÖ 1:11 - husnr 9009FlygelLän: Uppsala, Kommun: Enköping, Landskap: Uppland, Socken: Holm , Stift: Uppsala stift, Församling: Lagunda församlingNybyggnadsår: 1655 - 167117.512077268288646,59.714817874440705http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000051561http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000051561http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000051561RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051561
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länEnköping

Flygel

Historiska/ursprungliga kategorier

21420000051556http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051556Bebyggelse - byggnadENKÖPING SJÖ 1:11 - husnr 9004FlygelLän: Uppsala, Kommun: Enköping, Landskap: Uppland, Socken: Holm , Stift: Uppsala stift, Församling: Lagunda församlingNybyggnadsår: 1655 - 167117.50830386597221,59.717084654967884http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000051556http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000051556http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000051556RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051556
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länEnköping

Flygel

Byggnadsbeteckning

21420000051560http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051560Bebyggelse - byggnadENKÖPING SJÖ 1:11 - husnr 9008FlygelLän: Uppsala, Kommun: Enköping, Landskap: Uppland, Socken: Holm , Stift: Uppsala stift, Församling: Lagunda församlingNybyggnadsår: 1655 - 167117.511644031746435,59.71466700640113http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000051560http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000051560http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000051560RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051560
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länEnköping

Flygel

Historiska/ursprungliga kategorier

21420000051559http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051559Bebyggelse - byggnadENKÖPING SJÖ 1:11 - husnr 9007FlygelLän: Uppsala, Kommun: Enköping, Landskap: Uppland, Socken: Holm , Stift: Uppsala stift, Församling: Lagunda församlingNybyggnadsår: 1655 - 167117.509180140195195,59.71714876266252http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000051559http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000051559http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000051559RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051559
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länEnköping

FLYGELBYGGNAD

Byggnadsbeteckning

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000580436
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länEnköping

FLYGELBYGGNAD

Historik

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000580338
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länEnköping

FLYGELBYGGNAD

Bebyggelse - byggnad

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000584404
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länEnköping

Fröslunda kyrka

Interiörbeskrivning

InteriörbeskrivningI vapenhuset ligger ett gammalt tegelgolv, medan långhuset har kalkstensgolv där även ett par äldre gravhällar är inlagda i mittgång och i kor. Väggarna är putsade och vitkalkade. De har en ojämn yta och man kan se att kyrkan är murad med oregelbundna fältstenar. Långhuset har en putsad taklist. Tunnvalvet är putsat och vitkalkat. En plåtbeklädd bräddörr leder in till sakristian som har brädgolv och putsade väggar. I en nisch mot norr står en medeltida Mariaskulptur. Långhuset har slutna bänkkvarter i hela rummets längd. Bänkgavlarna är marmorerade i grågröna toner. Bänkarna är från 1761. Läktaren i västra delen av långhuset stöds av träpelare med kvadratiskt snitt, och har en bröstning marmorerad lika bänkarna. På läktaren står orgeln vars fasad härstammar från 1500-talet medan orgelverket är från 1700-talet. Koret präglas av den stora altarpredikstolen i barockstil från 1762 som står ovanför det murade altaret. Till predikstolen finns två murade trappor med träräcken som flankerar det murade altaret. Predikstolen kröns av en baldakin med förgylld strålglans ovanför vilka svävar ett par änglar i moln. Det hela avslutas uppåt av ett förgyllt kors. Altarringen i trä har en helt slät front. Altartavlan under predikstolen föreställer Jesus på korset och har tillhört kyrkan sedan 1700-talets början. I kyrkan finns flera medeltida träskulpturer som föreställer Johannes döparen, Sankt Göran, Heliga Birgitta och en Anna själv tredje-framställning, samt jungfru Maria och en fragmentarisk Kristusfigur. Ljuskronorna och ljusarmarna i långhuset härstammar från 1500- och 1600-talen. Dopfunten av kalksten i koret är senmedeltida.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444404
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länEnköping

Frösthults kyrka

Dagens användning

TakformSadeltak, Sadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444547
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länEnköping

Giresta kyrka

Fasadmaterial

ExteriörbeskrivningKyrkobyggnaden består av en rektangel med östvästlig längdriktning. En första kyrka byggdes på platsen på 1200-talet. Denna ombyggdes kraftigt på 1780-talet. Kyrkan brann 1911 och den nuvarande kyrkan byggdes upp med tillvaratagande av murresterna efter branden. Kyrkan, som invigdes 1914, byggdes i tidens anda upp i nationalromantisk stil som en parafras på en medeltida uppländsk landsbygdskyrka. Den ornerade tegelgaveln i väster är det tydligaste exemplet på det. Kyrkan har en spritputsad gråkalkad sockel, fasaderna är likaså spritputsade och avfärgade i brunrosa kalkfärg. Fönstersmygar och omfattningar är slätputsade. Fönsteröppningarna är rundbågiga och har spröjsade träbågar. Porten i västra gavel har en flersprångig tegelomfattning med en brädklädd och tjärad port med dekorativt utformade bandgångjärn. Mot norr finns en port till sakristian och lillkyrkan. Framför den har uppförts en ramp i betong med stålräcke. På grund av allvarliga sättningsproblem i östra delen av kyrkan byggdes den östra gaveln om 1988 i samband med kyrkans restaurering. Den tunga tegelgaveln revs och ersattes av en brädklädd gavel målad i falu rödfärg. På så vis avlastades kyrkan från en stor del av tyngden som bidragit till sättningarna. Förstärkningar gjordes även med dragjärn.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444408
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länEnköping

Gryta kyrka

Fasadmaterial

TakformSadeltak - Valmat, Sadeltak - Valmat

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444409
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länEnköping

Hacksta kyrka

Exteriörbeskrivning

ExteriörbeskrivningHacksta kyrka från 1200-talet är till storleken liten. Den har ett enkelt, anspråkslöst yttre samtidigt som den med sina ojämna murar har något uråldrigt över sig. Den består av ett långhus och ett något smalare kor. På sedvanligt vis har den en sakristia i norr och ett vapenhus på sydsidan. Fasaderna är spritputsade i gult med vita hörn och vita slätputsade fönstersmygar. Kyrkans tak är täckt med tjärade spån. Taket över koret är valmat. Vapenhusets gavelparti är försett med vita försänkta blinderingar. Porten till vapenhuset är en ålderdomlig bräddörr. Kyrkans fönster är rundbågiga och försedda med smidda järnbågar. Sakristians fönster är gallerbeslaget.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444410
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länEnköping

Hjälsta kyrka

Byggnadsdel

ByggnadsdelKor - Öster, Sakristia - Norr, Sakristia - Norr, Vapenhus - Söder, Vapenhus - Söder, Kor - Rakt, Kor - Fullbrett

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444411
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länEnköping

Holms kyrka

Nuvarande kategorier

InteriörbeskrivningKyrkorummet har en enkel och tydlig uppbyggnad. Innanför ett litet vindfång vid västra gaveln kliver man i det det luftiga, ljusa kyrkorummet. Hela långhuset är försett med slutna bänkar från 1720-talet målade i två nyanser av grått. Golvet täcks av handslaget rött tegel. Koret ligger två trappsteg över långhuset. Väggarna är putsade och vitkalkade och avslutas uppåt av en profilerad taklist. Taket är ett putsat och vitkalkat brädtak. Kyrkan har två läktare, en i väster och en bakom koret i öster. Bakom altarväggen döljer sig sakristian och läktartrappan. Altaret omges av två symmetriskt placerade fyrfyllningsdörrar av karolinsk typ med ursprungliga dörrfoder. Dörrarna är målade i guldockra. Ovanför altaret befinner sig predikstolen som flankeras av två halvkolonner. Mitt på predisktolens korg finns ett krucifix i trä . Rakt ovanför predikstolen på läktaren står barockorgeln som kom till kyrkan år 1752. Den stora mässingskronan i kyrkan är från 1700-talets mitt. I kyrkan hänger också några oljemålningar med bibliska motiv, målade på 1700-talet. Altarringen är försedd med balusterräcke som liknar de bägge läktarräckena. Orgeln på västra läktaren införskaffades 1889. 1881 försågs kyrkan med värmeanläggning i form av en gjutjärnskamin som ställdes i koret. Under 1900-talets första hälft stod Holms kyrka periodvis som öderkyrka. 1950 renoverades kyrkan varsamt. 1959 tillkom en ny värmeanläggning. Senaste renoveringen ägde rum 1990 då fasaderna renoverades och taket renoverades.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444412
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länEnköping

Husby-Sjutolfts kyrka

Nuvarande kategorier

ByggnadsdelKor - Öster, Torn - Väster, Sakristia - Norr, Vapenhus - Söder, Kor - Fullbrett, Torn - Väster, Torn - Västtorn, Vapenhus - Söder, Kor - Rakt, Sakristia - Norr

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444413
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länEnköping

Härkeberga kyrka

Nuvarande kategorier

TakformSadeltak, Sadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444414
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länEnköping

Härnevi kyrka

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikHärnevi kyrka är byggd under andra hälften av 1400-talet som en enhetlig kyrka med rektangulärt långhus, sakristia i norr samt vapenhus i söder. Byggnadsmaterialet är gråsten med tegel i långhusets och vapenhusets gavlar som dessutom försetts med blinderingsnischer.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444415
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länEnköping

HÖNSHUS

Bebyggelse - byggnad

21400000698863http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000698863Bebyggelse - byggnadENKÖPING LANDSBERGA 1:1 - husnr 13HÖNSHUSLän: Uppsala, Kommun: Enköping, Landskap: Uppland, Socken: Biskopskulla , Stift: Uppsala stift, Församling: Lagunda församlingNybyggnadsår: 1890 - 189917.181016206636503,59.74062610522535http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000698863http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000698863http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000698863RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000698863
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länEnköping

HÖNSHUS

Bebyggelse - byggnad

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000703647
Objekttyp: BUILDING