Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.

AKADEMIKVARNEN

HistorikKvarnen uppfördes åren 1766-68, möjligen med användande av murverk från den föregående kvarnbyggnaden från 1600-talets mitt. Kvarnen påbyggdes med en våning under 1850-talet och tillbyggdes i söder med ett blåsmaskinhus 1888. Kvarnen återuppbyggdes efter en brand år 1910 och ombyggdes 1957-59 till lokaler för Upplandsmuseet. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Uppsala län, 1998-02-27, Dnr 221-9834-97

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000583850

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Almtunakyrkan

HistorikAlmtunakyrkan är ett för Uppsala unikt exempel på 1950-talets nydanande kyrkoarkitektur till vars främsta företrädare räknas just Peter Celsing. Den är märklig både till sin utformning och kvalitet. Kyrkan har ett mycket stort arkitekturhistoriskt värde. Anläggningen har en sträng och utåt sluten form och kontrasterar starkt mot omgivande bebyggelse. Kyrkorummet är utformat med stor konsekvens och uppriktighet och bygger på en upprepning av kraftfulla geometriska former. Sedan omkring 1990 omfattas Almtunakyrkan av kulturminneslagens bestämmelser rörande kyrkliga kulturminnen pga sitt stora kulturhistoriska värde.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444472

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Almunge kyrka

HistorikAlmunge kyrka är en salkyrka med sakristia i norr och vapenhus i söder. Långhuset är troligen byggt på 1200-talet och har murar i gråsten. Sakristia och vapenhus har tillfogats senare under medeltiden. Kyrkan välvdes med ribbvalv i tegel under 1400-talets senare del, då även kalkmålningarna på väggar och valv tillkom. Sitt nuvarande utseende fick kyrkan mellan 1662 och 1672 då den förlängdes åt öster med ett nytt kor och då taket byggdes om till ett valmat, spåntäckt sadeltak. Troligen putsades fasaderna även vid denna ombyggnad. Invändigt överkalkades de medeltida målningarna. Fasaderna är idag spritputsade och avfärgade i ockragult. Närmast mark har gråstensmuren frilagts. Fönster- och dörrsmygar samt omfattningar, hörn och kontreforter är slätputsade och vitkalkade. Kyrkan har fyra kontreforer: två vid hörnen mot nordost och sydost samt en på södra väggen och en på norra väggen vid gränsen mellan det medeltida långhuset och det på 1600-talet tillbyggda koret. Taket är ett valmat sadeltak täckt med tjärade spån. Taknocken på långhuset pryds av två små spiror av smide med förgyllda klot. Fönsteröppningarna är svagt spetsbågiga och försedda med gjutjärnsbågar i nygotik från 1886. Ingången till vapenhuset har en ålderdomlig bräddörr, klädd med mönstrad panel. Dörren är troligen från 1600-talets ombyggnad. Kyrkans nuvarande fasta inredning härrör till stor del från 1700- och 1800-talen och representerar sin tids nyklassicistiska strömningar. Väggar och valv är prydda med senmedeltida målningar i Albertus Pictors stil, vilka togs fram vid en restaurering 1911. Korvalvet är dock målat 1930 av konstnären Yngve Lundström. Bänkinredningen är tillkommen 1962, då den senaste stora invändiga restaureringen ägde rum. Golvet i kyrkan är täckt med kalkstensplattor och ett flertal gamla gravstenar. Bänkkvarteren är försedda med brädgolv. Fönsterbänkarna täcks av plattor av polerad kalksten som ger ett modernt intryck. Framme vid predikstolen på norra sidan har ett flertal bänkar tagits bort och där har den medeltida dopfunten av kalksten och sandsten placerats. I koret ståtar en stor altaruppsats i barockstil från 1717 tillverkad av bildhuggaren Carl Spak. Den är målad i vitt med förgyllningar och flankeras av två vitmålade skulpturer samt kröns av ett förgyllt gudsöga och två putti. Altartavlan visar korsfästelsen. Altarringen har en sluten barriär målad i ljusgrått med förgyllda utsmyckningar. Predikstolen på norra sidan är också tillverkad av Carl Spak år 1716. Orgelläktaren i väster byggdes om vid 1930 års restaurering då även ett nytt orgelverk installerades bakom den gamla nyklassicistiska orgelfasaden från 1830-talet. Det nuvarande orgelverket är från 1983. Orgelfasaden från 1834 är ritad av C. G. Blom Carlsson. Kyrkan rymmer även ett flertal begravningsvapen från stormaktstiden och framåt. Av särskilt intresse är det stora epitafiet över ingången till sakristian. Det är utformat i en strikt nyantik stil till minne av majoren friherre Carl Wallenstierna död 1796.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444456

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

ALTOMTA GÅRD

Historiknull

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000583687

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

AMMUNITIONSFÖRRÅDET

21400000700549http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000700549Bebyggelse - byggnadUPPSALA KRONÅSEN 1:27 - husnr 14AMMUNITIONSFÖRRÅDETLän: Uppsala, Kommun: Uppsala, Landskap: Uppland, Socken: Uppsala , Stift: Uppsala stift, Församling: Gottsunda församlingNybyggnadsår: 1894 - 189417.650183764138923,59.84313247249726http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000700549http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000700549http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000700549RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000700549

Objekttyp

BUILDING

Anddalsglupen

Källa

NVR_NATURE_RESERVES

Extern identitet

2044949

Objekttyp

NATURE_RESERVE

ARRENDATORSBOSTAD

Historik

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000701749

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

ARRESTEN

HistorikArresten, kokhuset och södra lägerhyddan tillhör de bäst bevarade exemplen i landet på respektive byggnadstyp. Polacksbacken har genom århundradena varit av stor militär betydelse och förklarades som statligt byggnadsminne år 1993. Sedan Akademiska Hus AB övertagit byggnaderna, övergick dessa den första Januari 1995 till att bli byggnadsminne enligt kulturminneslagen. KÄLLA: Från Uppsala läns hemsida. http://www.c.lst.se

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000701604

Objekttyp

BUILDING

astrografen

21000001470824http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001470824Bebyggelse - byggnadUPPSALA LUTHAGEN 62:4 - husnr 18astrografenLän: Uppsala, Kommun: Uppsala, Landskap: Uppland, Socken: Uppsala , Stift: Uppsala stift, Församling: Uppsala domkyrkoförsamlingNybyggnadsår: 1913 - 191417.62133456109514,59.85715991330881http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001470824http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001470824http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001470824RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001470824

Objekttyp

BUILDING

Balingsta kyrka

TakformSadeltak, Sadeltak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444460

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Berthåga kyrkogård

HistorikBerthåga kyrkogård och krematorium invigdes 1965. Anläggningen är ett verk av landskapsarkitekten Ulla Bodorff och krematoriet är uppfört efter arkitekten Kurt von Schmalensees ritningar. Det var 1955 som kyrkofullmäktige beslutade att en ny kyrkogård med krematorium skulle anläggas i Berthåga. Året därpå anordnades en inbjuden arkitekttävling för byggande av krematorium med begravningskapell. Tävlingen vanns av Kurt von Schmalensee med förslaget Campo Santo som han fick i uppdrag att arbeta vidare med. Schmalensee var vid denna tid stadsarkitekt i Norrköping. Ulla Bodorff anlitades, eftersom hon räknades som en av de mera framstående trädgårdsarkitekterna i landet, dessutom med tidigare erfarenhet av kyrkogårdsutformning, t.ex. Korsuddens begravningsplats i Mora. Även Kurt von Schmalensee hade erfarenhet av kyrkogårdar och hade tidigare ritat krematorierna i Motala och i Norrköping. Bodorffs planer för kyrkogården präglades delvis av amerikanska influenser och hon var den första i Sverige som talade om landskapskyrkogården som begrepp. På en landskapskyrkogård har man sammanfört gravkvarteren i större enheter i form av sammanhängande gräsytor. Det var även en ekonomisk fråga, eftersom denna typ av kyrkogårdar medförde en enklare och mer rationell kyrkogårdsskötsel. Bodorff talade också om begreppet det lånade landskapet, som innebär att man vidgar en anläggning och låter den domineras av fjärrperspektiv och luftrum, vilket är en del av japansk trädgårdsfilosofi.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000548948

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

BIBLIOTEK- OCH MUSEIBYGGNAD

HistorikTomten är bebyggd med två stenhus. Gårdshuset, en kvadratisk byggnad under spetsigt valmtak, tillhörde ursprungligen "professor Skytteanum" Johannes Schefferus och byggdes troligtvis på 1670-talet som bibliotek och museum enligt ritningar av Olof Rudbeck. I byggnaden finns tre rum med välvda tak, källare samt vind. Gatuhuset uppfördes av bergmästaren Johan Abraham Gyllenhaal, och efter hans död år 1788 skänktes hela fastigheten till Vetenskapssocieteten. Hörnhuset, som om- och tillbyggdes på 1860-talet, inrymmer societetens huvudlokaler, medan det mindre huset används som bibliotek. Båda byggnaderna restaurerades 1957-59. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000581807

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Björklinge kyrka

InteriörbeskrivningInvändigt präglas kyrkan av såväl medeltiden som stormaktstiden. Kyrkorummet är täckt av fem putsade tegelvalv med ribbor. De bägge östra valven är tillkomna vid 1600-talets ombyggnad. De har också de rikast utformade valvribbmönstret och är försedda med valvanfang som pryds av sandstensskulpturer. Slutstenen i korvalvet är försedd med ett nedhängande ornament som liknar en druvklase. De medeltida valven är försedda med målningar från 1400-talets mitt och hänförs till vad som brukar kallas Mälardalsskolan. Det västligaste valvet är dock målat senare och har attribuerats till Tierpsskolan. Vid den stora ombyggnaden på 1600-talet tillkom ny bänkinredning och ny predikstol. Bänkinredningen har bevarats till vår tid. Den är indelad i slutna kvarter och har gavlar och bänkskärmar är försedda med pilastrar som bär upp en fris med klassiska triglyfer. Bänkinredningen är marmorerad i grå toner. Färgen tillkom vid en renovering 1917-18 då man försökte återskapa inredningens ursprungliga kulör. I koret, på dess södra, sida finns en bänk, vars skärm utgörs av ett före detta korskrank från 1600-talet. Skranket har en mycket rik utsmyckning med snidade, förgyllda ornament och skulpturer mot en vitmålad bakgrund. I korets södra del finns även gradänger med stolar för kören som satts in på senare år. Altarbordet av trä har en klassicistisk form liksom den stora altaruppsatsen med altartavla av Kristus på korset. Altarringen har en helt modern form och är tillkommen 1988. Orgeln byggdes 1740 av Olof Hedlund i Stockholm. Den restaurerades nyligen och räknas till en av de förnämsta barockorglarna i Uppland. Den har bevarat sin gråmålade fasad i barock med förgyllda ornament. Läktaren byggdes redan 1673. Den bärs upp av träkolonner och har en gråmarmorerad bröstning med målade vapensköldar. Bröstningen delas in i sektioner av halvkolonner. I koret finns det största av alla gravminnen i Björklinge kyrka och det är en tumba av öländsk marmor som innehåller riksrådet Otto Flemings och hans hustru Catarina Charlotta Gyllengrips kistor. Fleming dog 1778. Koret rymmer dessutom mängder av begravningsvapen som hänger på väggarna. Det är huvudvapen och anvapen för ätterna Kruus och Wrede mfl. Under kyrkan finns även tre gravvalv. Sätuna gamla grav ligger under mittgången. Sätuna gravkor ligger under den på 1650-talet tillbyggda östra delen. Sandbro grav har sin plats under kyrkans medeltida kor, väster om Sätunakoret.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444461

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Bladåkers kyrka

HistorikBladåkers kyrka antas ha föregåtts av en äldre träkyrka på samma plats. Den nuvarande kyrkan är byggd under slutet av medeltiden, omkring år 1500. Den är uppförd som en rektangulär salkyrka med skalmurar i gråsten som har inslag av tegel i gavelröstena. Sakristian i norr har ansetts vara äldre och tros ursprungligen ha hört till en äldre träkyrka. Vapenhuset i söder är byggt strax efter kyrkans uppförande, i början av 1500-talet. Kyrkan välvdes redan från början med tegelribbvalv. Sakristian har ett ursprungligt tunnvalv.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444462

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

BLÄCKHORNET

Historik"Bläckhornet", f.d. bostadshus av sten i en våning, uppfört under 1700-talet. KÄLLA: Angående förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1992-10-23.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000356410

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

BOD

Historik

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000701745

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

BOD

HistorikBrygghus och visthus uppfördes på gården 1740 men inreddes senare för gårdens tjänstefolk. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000356386

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

BeskrivningBoplatsområde inom en yta av 45x25 m (NNÖ-SSV) bestående av 11 fornlämningar. Dessa utgöres av 3 skärvstenshögar, 7 boplatsvallarsamt 1 blockvall (boplatsyta). Två av skärvstenshögarna, varav den SV delen av den N överlagrar NÖ delen av den S skärvstenshögen, är 6,5 resp 7 m diam och 0,3 resp 0,25 m h. Övertorvade. Den Nhar en grop i mitten, 2 m diam och 0,3 m dj. I NV kanten av gropen en sten, 0,45 m st och 0,2 m h. Dessutom i S delen en grop, 1 mdiam och 0,15 m dj. Den S skärvstenshögen har en svacka i mitten, 1,5 m diam och 0,05 m dj. Den tredje skärvstenshögen (möjligenav boplatsvall) är 5 m diam och 0,1-0,2 m h. Övertorvad. I mittenen svacka 2,5x1,5 m st (N-S) och 0,05-0,15 m dj. I SV delen av området är en rund blockvall med en markröjd yta innanför. Den senare är 4-4,5 m diam och 0,15 m dj, således något försänkt. Den omgivande blockvallen utgöres av 0,4-1 m st stenar samt enstaka intill 2 m st och 1,1 m h block. Centrala delen övertväras av stig (NÖ-SV). Boplatsvallarna, flertalet samlade i N och centrala delen, flera liggande intill varandra, några med gemensam vall, är runda, 5-7 m diam i yttermått. Vallarna är 1-2 m br och 0,1-0,2 m h.Övertorvade. Flera har i vallens yta och kanter enstaka synliga0,4-0,7 m st stenar, varav flera är skörbrända. En har i S-innerkanten ett skörbränt block 1,4x1,2 m st och 0,5 m h; en har intillytterkanten i SSV ett skörbränd block, 1,5 m st och 0,6 m h. Tvåboplatsvallar, belägna i N delen, är lagda intill ett jordfast block 3,5x2,5 m st (N-S) och 2 m h, delvis skörbränt. Vallarna omger i samtliga fall en svacka 2,5-3 m diam och 0,1-0,25 m dj. En har intill ÖSÖ kanten en skärvstenshög. Vid provstick i vallarna framkom skörbränd sten. I S delen är en osäker rest sten, 0,65 m h, 0,6 m br (ÖNÖ-VSV) och 0,4 m tj. Naturbildning? Området är beväxt med kraftiga granar och enstaka tallar. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/7e034731-61f5-4cc3-852e-66a4480d0ae9

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Bostadshus

21420000050820http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050820Bebyggelse - byggnadUPPSALA FJÄRDINGEN 19:4 - husnr 1BostadshusLän: Uppsala, Kommun: Uppsala, Landskap: Uppland, Socken: Uppsala , Stift: Uppsala stift, Församling: Uppsala domkyrkoförsamlingNybyggnadsår: 1937 - 193717.62931977259259,59.855751954676705http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000050820http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000050820http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000050820RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000050820

Objekttyp

BUILDING

BOSTADSHUS

Historiknull

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000356407

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

BOSTADSHUS

Historiknull

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000356411

Objekttyp

BUILDING

BOSTADSHUS

HistorikBostadshuset är ett tvåvånings panelat trähus uppfört 1754 för professor Johan Ihre. När Geijersgården 1837 byggdes om förändrades antagligen också Ihregårdens exteriör. 1846 inköptes Ihregården och Geijersgården av Katedralskolans rektor, Rudolf Annerstedt. Gårdshuset Röda stugan uppfördes som boningshus några decennier senare än huvudbyggnaden. Röda stugan inrymmer idag universitetsinstitutioner. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000584434

Objekttyp

BUILDING

BOTANICUM (LINNÉANUM)

HistorikOrangeribyggnaden i trädgårdens fond började uppföras omkring 1790 efter ritningar av Olof Tempelman, men färdigställdes under ledning av Louis Jean Desprez. Den invigdes 1807 som botanisk institution. Byggnaden har kallats såväl Botanicum som Linnéanum och utgör slutpunkten för den symmetriaxel, som utgår från slottsbyggnaden och följer trappan ned över terrasserna och den häckomslutna gången innanför muren. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000356406

Objekttyp

BUILDING

BRUNNSHUSET

Historik1819 uppfördes den äldre av de bevarade byggnaderna - det nu så kallade brunnshuset. Anläggningen ägdes ursprungligen av borgerskapets fattighusfond. 1832 öppnades i närheten värdshuset Eklundshov. 1839 bildade en handlare i Uppsala bolag med stadens apotekare för att driva brunnsrörelsen. Sista gången annons infördes i stadens tidning om brunnsdrickning vid Uppsala hälsobrunn var den 31 maj 1881. Någon tid därefter torde rörelsen ha upphört. Brunnen kom att ingå i det regementsområde som anlades på den gamla militära övningsplatsen vid Polacksbacken. 1959 utfördes en restaurering av brunnshuset, varvid anläggningens stora sal återställdes. Brunnshuset är nu museum över den forna brunnsrörelsen. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000700581

Objekttyp

BUILDING

BRUNNSPAVILJONGEN

Historik1839 bildade en handlare i Uppsala bolag med stadens apotekare för att driva brunnsrörelsen. Då uppfördes brunnspaviljongen (brunnskyrkan) som samlingssal och andaktslokal. Sista gången annons infördes i stadens tidning om brunnsdrickning vid Uppsala hälsobrunn var den 31 maj 1881. Någon tid därefter torde rörelsen ha upphört. Brunnen kom att ingå i det regementsområde som anlades på den gamla militära övningsplatsen vid Polacksbacken. Brunnspaviljongen används som föreläsningssal för regementet. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000700575

Objekttyp

BUILDING

BRYGGHUS

Historiknull

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000701746

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

BRYGGHUS OCH BAGARSTUGA

Historiknull

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000701263

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

BÄLINGE HÄRADS FORNA TINGSHUS

HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är en nästintill kvadratisk byggnad, uppförd i två våningar under ett plåtklätt brutet och valmat tak. Sockeln är putsad och målad brun, fasaderna är spritputsade och vitmålade och fönsteromfattningarna slätputsade. En bred profilerad takgesims avslutar murverket upptill. Entrén vetter åt öster, är placerad mitt på fasaden och nås via en stentrappa. Fasadens mittaxel framhävs också av en mindre fronton med ett trekantigt fönster som höjer sig ovan takfoten. Mot väster har en sexkantig terrass tillkommit under senare tid. En stor fruktträdgård breder ut sig på denna husets baksida. Tingssalen låg ursprungligen på bottenvåningen och gästgiveriets övernattningsrum på andra våning. Salen låg på husets västra sida och sträckte sig troligen genom hela huset, från norr till söder. Vid okänd tidpunkt, troligen kring mitten av 1800-talet flyttades tingssalen upp och bottenvåningen användes av gästgivaren. Inga inredningsdetaljer med anknytning till själva tinget finns bevarade. I Nya lagberedningens betänkande från 1884 kommenterades tingshuset på följande vis: "Tingshuset i godt skick, är indeladt i fem rum. Nedra våningen användes till restaurationslokal vid Högsta gästgifvaregård. Lokalerna äro för ändamålet lämpliga." KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1999-02-09

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000696571

Objekttyp

BUILDING

Bälinge kyrka

HistorikBälinge kyrka är en av de största sockenkyrkorna i Uppland. Den består av ett torn och ett långhus med stora kvadratiska korsarmar samt en sakristia. Kyrkan är ursprungligen uppförd på 1200-talet, men fick sitt nuvarande utseende på 1780-talet då den byggdes om till en klassicistisk korskyrka. Bakom den klassicistiska dräkten finns de medeltida murarna kvar i tornet och långhuset. Kyrkan förlängdes åt öster redan på 1300-talet och kom senare under medeltiden att förses med korsarmar och ett vapenhus. På 1400-talet försågs den med valv och med kalkmålningar. På 1700-talet befanns kyrkan vara för liten och ombyggnadsritningar gjordes upp av Daniel Lundqvist, stadsmurmästare i Gävle. Ritningarna modifierades av Carl Fredrik Adelcrantz och Daniel Wullf på Överintendentsämbetet. Ombyggnaden ägde sedan rum 1784-88. Då revs de medeltida korsarmarna samt 1400-talsvalven, med undantag för korvalvet som bevarades. Även vapenhuset och sakristian revs. Nya korsarmar byggdes i norr och söder samt en ny sakristia. Tornet i väster försågs med ett nytt tak och kröntes med en lanternin. Nya stora fönsteröppningar togs upp och fasaderna putsades. Kyrkorummet täcktes med putsade tunnvalv. Långhus och korsarmar försågs med valmade sadeltak. Kyrkan fick i och med ombyggnaden en utpräglad nyklassicistisk karaktär. Vid en restaurering 1938 gjordes en del förändringar. Då togs de medeltida målningarna fram i koret och den ursprungliga sakristieportalen återskapades liksom två medeltida korfönster. Delar av de bägge tegelportalerna i norr och söder från 1200-1300-talen togs också fram och markerades i fasaderna.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444463

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Börje kyrka

ByggnadsdelKor - Smalare, Vapenhus - Söder, Kor - Rakt, Sakristia - Norr

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000040732

Objekttyp

BUILDING

BÖRJE KYRKA

ByggnadsdelVapenhus - Söder, Kor - Öster, Kor - Smalare, Kor - Rakt, Sakristia - Norr

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444464

Objekttyp

BUILDING

CAROLINA REDIVIVA

HistorikPlaner på ett nytt universitetsbibliotek, som skulle ersätta Gustavianum hade funnits sedan 1780-talet. År 1778 revs det tidigare universitetshuset Academia Carolina, där man haft planer på att placera bibliotekets samlingar. Den biblioteksbyggnad som stod klar 1841 fick därför namnet Carolina Rediviva, "det återuppståndna Carolina". Bibliotekets slutliga plats, på Kronans mark i omedelbar närhet till Uppsala slott, bestämdes av Karl XIV Johan som både som person och monark var engagerad i uppförandet av biblioteket. Kungen höll den 2 juni 1834 en galamiddag i festsalen och detta tillfälle betraktas som Carolina Redivivas officiella invigning. Byggnaden har sitt ursprung i Carl Fredrik Sundvalls ritningar från åren 1813-19. Arbetet leddes till en början av Sundvall och byggnadschef var överstelöjtnant Jacob Magnus Nordencreutz, som lett uppförandet av Botanicum ett decennium tidigare. Samarbetet ställdes på hårda prov när Nordencreutz gjorde egna ändringar i ritningarna. I de påföljande stridigheterna ställde sig universitetets styrelse bakom ändringarna med resultatet att Sundvall avsade sig all delaktighet i bygget. Arkitekten och dekorationsmålaren Carl Johan Hjelm, elev till arkitekten Louis Jean Desprez, utsågs då till ledare för det konstnärliga utförandet. Hjelms bidrag till byggnadens utformning är portiken med fyra kolonner som framför entrén bär en balkong i huvudvåningen, samt säteritaket. Biblioteket hade ursprungligen två funktioner, dels som bibliotek och dels att inrymma universitetets stora festsal. Det var först 1888-92 som byggnaden fick sin renodlade bibliotekskaraktär, genom att Carolinasalen och trapphuset byggdes om för nya funktioner. Som ansvarig för dessa ombyggnader valdes Carl August Kihlberg, som varit byggledare vid uppförandet av universitetshuset. Därefter har om- och tillbyggnader gjorts i flera etapper. Den senaste större om- och tillbyggnaden utfördes åren 1952-71 av Peter Celsing. Placering av tillbyggnaderna frångick den utbyggnadsplan, som på 1910-talet skisserats av Axel Anderberg och syftade till en kontinuerlig utbyggnad av längor kring två ljusgårdar. Celsing lät istället utföra tillbyggnaderna på de tänkta ljusgårdarnas plats. KÄLLOR: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X Vårdprogram, Statens Fastighetsverk Statens Fastighetsverk, http://www.sfv.se

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000356404

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

dalby kyrka

ExteriörbeskrivningKyrkan består av ett rektangulärt långhus som i väster rymmer förstuga och orgelläktare. I öster finns ett kvadratiskt kor med intilliggande sakristia. Koret är något smalare än långhuset. Väggarna är utförda av gråsten i långhuset, spritputsade och med blinderingar i slätputs, bl a två latinska kors i västra gaveln och omfattande mönster kring ingången i väster. Korets och sakristians väggar är av tegel. Grunden är slätputsad. Fasaderna är sedan 1959 avfärgade i gråbruten vit kulör. Iögonfallande i fasaden är de två runstenarna. I sakristians östra vägg finns en komplett runsten och i långhusets södra vägg finns mellan fönstren fragment av ytterligare en. Taket är ett sadeltak täckt med ett zickzackmönstrat skiffertak. Taket samt takbärningen är från 1902 års restaurering. Rännor, stuprör och övriga plåtarbeten är utförda av koppar. Kyrkan har aldrig haft något torn och har idag inget vapenhus, däremot finns två takryttare. De har båda nedre partier av tegel, över en gördellist finns vitputsade partier som kröns av huvar och spiror klädda med kopparplåt. Fönstren i långhuset är spetsbågiga, övriga fönster är rundbågiga. Fönsternischerna är genomgående rundbågiga liksom dörrarnas nischer. I västra gaveln finns även ett runt fönster mot orgelläktaren. Fönsterbågarna i västra gaveln är träspröjade, övriga är blyspröjsade av okänd ålder. De blyspröjsade fönstren försågs 1989 med utvändiga isolerbågar. Entredörren på södra sidan är en kassettindelad rundbågig pardörr av ek, sannolikt från 1902. Längre österut längs samma fasad återfinns den gamla korportalen från 1300- eller 1400-talet med dörr av stående brädor. Portalen, liksom runstensfragmentet över den, frilades vid 1959 års restaurering.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444465

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

danmarks kyrka

InteriörbeskrivningInvändigt försågs kyrkan med valv före 1450. Den östra delen av kyrkan och sakristian välvdes samtidigt med att den byggdes omkring 1490. Valven i långhus, kor och torn är försedda med medeltida målningar. Målningarna överkalkades 1752 men togs fram igen i slutet av 1800-talet. Fönstren har förstorats i två omgångar 1749 och 1825 då en stor restaurering genomfördes. Då revs vapenhuset på södra sidan och tornrummet avskiljdes och gjordes om till vapenhus. Nästa större ombyggnad genomfördes efter den brand som drabbade kyrkan 1889. Då restaurerades kyrkan fullständigt i nygotisk stil, arkitekt C.A. Ekholm, med Uppsala domkyrka som förebild. Medeltidsmålningarna togs fram och bättrades på nygotiskt manér och väggarna försågs med schablonmålningar. Fasaderna cementfogades och korfönstren förstorades. Tornet höjdes och försågs med den nuvarande höga spiran. Nästa stora förändring skedde 1957-1958 då interiören restaurerades grundligt och alla nygotiska inslag avlägsnades. Arkitekt för restaureringen var Jörgen Fåk. Kyrkan fick då en helt ny bänkinredning, ny orgel och nytt kalkstensgolv samt ny altarring. Korfönstren smyckades med målningar av Julia Lüning. Den gamla orgelläktaren revs och den nya orgeln placerades på ett podium bakom bänkarna. De medeltida målningarna konserverades och de nygotiska målningarna avlägsnades. Utvändigt avlägsnades cementfogarna och murarna fogades om. Kyrktaket och tornspiran reparerades 1979 och täcktes då med kopparplåt. År 1999 installerades nytt elvärmesystem. En ny utvändig handikappramp i natursten byggdes intill kyrkoentrén 2002. Interiören präglas i dag till största delen av 1958 års restaurering. Golvet är täckt med ljusgrå kalksten. Bakom de slutna bänkkvarteren finns två upphöjda podier i kalksten med lösa stolar. Där stod tidigare orgeln norr om mittgången. Den står nu placerad framme i koret. Predikstolen är från 1829. På altaret står ett processionskrucifix från 1400-talet. Altarringen och det flyttbara altaret framför stenaltaret tillkom 1995 efter ritningar av arkitekt Uno Söderberg. Vid podiet mot söder finns ett skåp som innehåller elva skulpturer från ett medeltida altarskåp. Dopfunten är från 1200-talets mitt. Det är ett gotländskt arbete i kalksten.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444466

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

DEKANHUSET (GAMLA SEMINARIEBYGGNADEN/ODEN)

HistorikByggnaden uppfördes 1741-46 som bostadshus av dåvarande akademiräntmästaren, sedermera hovintendenten Peter Julin (Skiöld). Till byggnaden hörde ursprungligen en kringbyggd gård med stall och andra ekonomibyggnader. Carl Hårleman antas ha svarat för ritningarna, men det har inte med säkerhet påvisats. I byggnadens norra del ingår delar av ett medeltida hus "Dekanens hus". 1834-37 byggdes huset om under ledning av löjtnant Sternberg, varvid det fick sin nuvarande nyklassiska fasad. Samtidigt inreddes huset för Katedralskolan, som disponerade byggnaden fram till 1869. Fram till 1916 var folkskoleseminariet inrymt och nu disponeras byggnaden av teologiska fakulteten. KÄLLOR: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X Vårdprogram, Uppfeld och Wallerstedt arkitektkontor AB och Statens Fastighetsverk 1996

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000356391

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

DOMTRAPPHUSET

Historiknull

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000701740

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

DRÄNGSTUGA

Historik

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000701743

Objekttyp

BUILDING

DRÄNGSTUGAN

Historiknull

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000694727

Objekttyp

BUILDING

Ebenesers kapell

TakformSadeltak, Sadeltak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000013949

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

EKERMANSKA HUSET

HistorikEKERMANSKA HUSET - Huset uppfördes 1761 som bostadshus för professor Petrus Ekerman. Det ansluter nära till den hårlemanska byggnadsstilen. Till huset hörde tidigare en trädgård, som sträckte sig fram till S:t Olofsgatan. Från 1850 användes huset som länslasarett. Universitetet förvärvade det 1868 och fortsatte användningen som sjukhus och senare för historiska institutionen. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X, Av huskartor från slutet av 1600-talet och början av 1700-talet framgår att tomten för Ekermanska huset var obebyggd men om¬gärdad av ett staket eller plank och utmed Rundels-gränd och S:t Larsgatan låg flera envåningsbyggnader. 1760 förvärvades tomten av Petrus Ekerman (1697-1783) som var professor i vältalighet och poetik. Året därpå uppförde Ekerman det gedigna sten¬huset på tomten. Ritningar eller uppgifter om byggna¬dens arkitekt har inte påträffats. Byggnaden uppfördes i en typisk 1700-talsstil och ansluter till Carl Hårlemans byggnadstradition i Uppsala. Huset har en symmetriskt uppbyggd, putsad fasad, med lisener och rusticerade hörnkedjor samt rusticerad omfattning kring entrén. Taket är ett brutet mansardtak. En uppmätningsritning från 1915 visar att huset är tre våningar högt ovan en välvd källarvåning med sepa¬rat nedgång. Vinden utgjorde ursprungligen en enda stor volym. I takfallen fanns sex mindre takkupor enligt fotografier från tiden före 1920-talet. Huset hade ursprung¬ligen gavelfönster, tre axlar på vardera gaveln, som redan då var delvis igensatta. De tre inredda våningsplanen var ganska lika varandra. Rummen grupperade sig på ömse sidor om en hjärtmur med de enklare rummen på murens norra sida och herr¬skapsrummen i fil mot gatan, på hjärtmurens södra sida. Bottenvåningens entré och husets trapphus låg centralt placerade på byggnadens nordvästra långsida. Huset var försett med kakelugnar i varje rum. 1850 köptes byggnaden av Uppsala län och länslasarett inrättades i byggnaden. Verksamheten var kvar till 1867, då det nya Akademiska sjukhusets byggnad invigdes. Vid denna tid skedde en stark utbyggnad den offentliga vården med nya byggnadstyper med mer specialiserade programkrav än vad man tidigare haft krav som inte kunde uppfyllas i Ekermanska huset, vare sig i fråga om storlek eller om rumsdisposition. Uppsala universitet köpte istället byggnaden och inrättade i bottenvåningen en poliklinik för medi¬cinsk undervisning som fanns kvar ännu på 1920-talet. Byggnaden användes även för visning av konstsam¬lingar från Gustavianum, som var under ombyggnad, samt för Victoriamuseet, de egyptologiska samlingarna. I samband med Universitetshuset byggande planerades och anlades Universitetsparken. Dess utbredning påverkade också omgivningarna närmast Ekermanska huset. Tomten inlemmades i parken och de två ekonomibyggnader som hörde till huset revs. Den tomt som Ekermanska huset ursprungligen låg på har inte sedan dess förändrats nämnvärt, den utgör snarast en del av Universitetsparken. 1927-28 skedde den mest omfattande ombyggnaden av huset efter ritningar av arkitekt Axel Anderberg. Ombyggnaden genomfördes för inrättandet av Uppsala universitets seminarier. Planlösningen förändrades helt. Vestibul och trapphall på bottenvåningen och våningen 1 trappa utvidgades med kolonnburna absider, dorisk kolonnordning i bottenvåningen och jonisk på våningen 1 trappa, som möjliggjorde direkt kommunikation till de stora semina¬rie-rummen söder om hjärtmuren. I anslutning till trapp¬hallen i samtliga våningsplan inrättades ett kapprum för¬sett med mörkbetsad väggpanel i furu och hatthyllor. Hiss installerades också i anslutning till kapprummen. I trapphuset, på våningen 2 trappor, sattes smides¬grindar försedda med universitetets emblem in. Grindarna avgränsade biblioteket inrymt i övre våningsplanet och vinden. Vinden, som nu inreddes i sin helhet, försågs även med ytterligare takkupor. Den fasta inred¬ningen förändrades också, bland annat tillkom väggpaneler och skåpinredningar av mörkbetsad furu i ett flertal rum. Byggnadens tekniska installationer gjordes om och kakelugnarna revs. Historiska institutionen flyttade in i huset 1948 och byggnaden har sedan dess kallats Historicum. Institutionen var kvar i byggnaden fram till 2005. Ombyggnaderna för Historicum skedde efter ritningar arkitekten Sten Hummel-Gumaelius. Framför allt omdisponerades rummen, en ny hisskorg installerades och ytterligare två vindskupor tillkom. 1976 gjordes ombyggnader efter ritningar av Wikforss Arkitektkontor AB. Från entréns vindfång byggdes en ny trappa till källarplanet. På bottenvåningen och våningen 1 trappa tillkom nya korridorer och kontorsrum och en tillgänglighetsanpassad toalett byggdes. 1983 gjordes fasad- och takrenovering efter handlingar upprättade av Hidemark & Månsson arkitektkontor och 1995 målades fönstren om. 2007-08 gjordes vissa o

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000693509

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT