PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING

Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.

Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.

Sökord eller extern identitet Arvslager Regional portal Län Kommun

Fler käll- och statusfilter

Objekttyp Period Juridisk status Beslutsstatus Källsystem Redaktionell status

Rensa alla filter

Registerpost ≠ publicerad kunskapsnod

Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.

REGISTERRESULTAT

Filtrerat cursorurval

40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länKnivsta

Alsike kyrka

Taktäckningsmaterial

ExteriörbeskrivningKyrkan har spritputsad sockel och slätputsade, vitkalkade fasader. På långhusets fasad mot norr, väster om korsarmen, togs det ursprungliga tegelmurverket fram vid restaureringen 1910-11. Kyrkans takfall är täckta med tjärade takspån utom sakristian vars pulpettak är täckt med falsad skivplåt. Vapenhuset i söder har också ett flackt pulpettak som är papptäckt. Tornet har stora ljudluckor till klockvåningen och kröns av en lanternin med spånklädd huv på vilken står ett plåtklätt kors på ett klot. Tornets bottenvåning har en brädklädd port. Vapenhusets ingång har en plåtklädd, svartmålad dörr. Kyrkan har rundbågiga, blyspröjsade fönsterbågar målade i brunt. Vapenhuset förändrades mycket år 1860 då det fick sitt nuvarande flacka tak och invändiga brädtak. Vid 1910-11 års restaurering avdelades en del av vapenhuset för den nya värmepannan. Det var ett varmluftssystem som installerades med inblås till södra korsarmen genom ett järngaller som fortfarande finns kvar. Alsike kyrkas interiör präglas i hög grad av den restaurering som genomfördes 1910-11 efter förslag av arkitekten och antikvarien Sigurd Curman, vars insatser under det tidiga 1900-talet var viktiga för genombrottet för en helt ny restaureringsdoktrin i Sverige. Den innebar ett vetenskapligt och antikvariskt förhållningssätt till äldre tiders bidrag till en byggnads historia. Samtidigt var Curman inte främmande för att komplettera äldre målningar med nya målningar för att på så sätt skapa en sammanhållen helhet som gav rummet nya dimensioner. Detta var vad som gjordes i Alsike kyrka. Till sin hjälp hade han dekorationsmålaren Filip Månsson som kompletterade, men också respekterade, de äldre målningsresterna med nya målningsdekorationer i tidens nationalromantiska stil. Resultatet blev en väl sammanhållen helhet med stora konstnärliga och stämningsmässiga värden. Curman lät även måla om den slutna bänkinredningen från 1860 i långhus och korsarmar. Den målades i en marmoreringsliknande teknik på dörrar och fyllningar i olika blå nyanser med mörkt blå ramverk och sittbänkar.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444457
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länKnivsta

FLOTTSUNDS FYR

Stomme

HistorikFör att underlätta sjöfarten till Uppsala lät stadens hamnstyrelse uppföra Flottsunds fyr 1929. Fyren levererades av Svenska AB Gasaccumulator i Stockholm, Lidingö (AGA) och kostade 2 905 kr. Fyren, som fortfarande är i originalskick, utgörs av en sex meter hög, öppen järnkonstruktion. I dess nedre del finns ett skåp som innehåller gastuberna. Gasen leds upp till fyrapparaten av märket AGA-Dalén som består av en rödmålad lykta med tryckregulator och klippapparat. Gustaf Dalén uppfann klippapparaten 1904. Klippapparaten, som är placerad ovanpå tryckregulatorn, åstadkommer automatiskt kortvariga avbrott i gastillförseln till brännaren, så att fyrlågan härigenom tändes och släcktes och därmed ger fyren dess karaktär. Återtändning av den stötvis utströmmande gasen sker med en s.k. evighetslågan, en liten, ständigt brinnande låga, vars gastilledning går förbi klippapparaten. Flottsunds fyr hör hemma under gruppen farledsfyrar. Så länge fyrarna krävde fast bemanning för deras skötsel och underhåll var det för dyrt att belysa de svenska inomskärsfarlederna. Med en utvecklad fyrteknik kom den första större expansionen av farledsfyrar under 1880-talet. Med AGA:s och Gustaf Daléns utveckling av gasfyrar under början av 1900-talet blev det så småningom möjligt att till en relativt låg kostnad belysa huvuddelen av alla viktiga skärgårdsfarleder. Den nya fyrtekniken krävde endast en årlig tillsyn. År 1912 fick Dalén nobelpriset i fysik för sina uppfinningar som snabbt spreds över hela världen. Under 1900-talet fortsatte ständigt fyrteknikens utveckling. Sjöfartsverket lät bygga om sina sista gasdrivna ledfyrar under 1980- och början av 1990-talet och idag drivs många av dem med hjälp av solceller. Uppsala kommun genomförde aldrig denna förändring på Flottsunds fyr då den ansågs ha tjänat ut. Fyren släcktes och började förfalla. Tack vare ett kommunalt projekt Årike Fyris uppmärksammades återigen fyren och den genomgick åren 1995-1996 en helrenovering. Fyren återtändes 1996 och är sedan dess i drift dygnet runt från april till oktober. Fyren är i originalskick och utgör en av få AGA-fyrar i landet som fortfarande drivs med gas. Med anledning av fyrens höga kulturhistoriska värde blev den byggnadsminne 2009. KÄLLA: Dan Thunman, Uppsala kommun, 2014

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001607220
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länKnivsta

HEMLIGHUS

Historik

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000701248
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länKnivsta

Husby-Långhundra kyrka

Taktäckningsmaterial

TakformSadeltak, Sadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444475
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länKnivsta

Knivsta kyrka

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikKnivsta kyrka är byggd omkring år 1300 som en salkyrka med skalmurar i gråsten. Valv, väggpelare, fönster- och dörromfattningar är av tegel. Gavelröstenas yttre murskal är murade i tegel medan dess inre skal är av gråsten förutom den allra översta delen. Kyrkan, orienterad i östvästlig riktning, har vapenhus i söder och sakristia i norr. Sakristian antas vara kyrkans äldsta del. Den har förtagningar i södra och västra sidan som visar att den kan ha byggts till en äldre kyrka på samma plats. Samtliga gavelrösten är försedda med blinderingar. Långhus- och korgavlarna har karakteristiska höga, smala och spetsbågiga blinderingsnischer. Sakristian har byggts till på höjden vilket konturerna av ett äldre gavelröste tyder på. Det avtecknar sig i den nedre delen av gavelröstet som är av gråsten.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444477
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länKnivsta

KRUSENBERGS HERRGÅRD

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikEn ståndsmässig huvudbyggnad uppfördes år 1648 efter ritningar av arkitekten Nikodemus Tessin d.ä. Anläggningen brann ned redan år 1716. Först år 1802 var en ny huvudbyggnad uppförd och inredd. Den byggdes delvis på rester av gamla Tessinbyggnadens grund. Ritningarna till den nya huvudbyggnaden utfördes av arkitekten Carl Christoffer Gjörwell år 1793. KÄLLA: Länsstyrelsen i Uppland, beslut om byggnadsminne, 1999-08-27

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000585605
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länKnivsta

Lagga kyrka

Takform

TakformSadeltak, Sadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444486
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länKnivsta

S:t Maria kapell

Historiska/ursprungliga kategorier

Exteriörbeskrivning

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000014788
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länKnivsta

SÄDESBOD

Historiska/ursprungliga kategorier

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000701246
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länKnivsta

SÖDRA FLYGELN

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikSäteriet bildades på 1640-talet av Johan Kruus genom förvärv och sammanslagning av flera gårdar i Alsike socken. Ritningarna till den nya huvudbyggnaden utfördes av arkitekten Carl Christoffer Gjörwell år 1793. Då var den norra flygeln redan uppförd, samtidigt som den södra flygeln ombyggts som pendang. Dessa arbeten skedde omkring år 1785. KÄLLA: Länsstyrelsen i Uppland, beslut om byggnadsminne, 1999-08-27

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000585608
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länKnivsta

TJÄNSTEBOSTAD

Historiska/ursprungliga kategorier

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000700571
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodUppsala länKnivsta

TRÄDGÅRDSMÄSTARBOSTAD

Bebyggelse - byggnad

HistorikSäteriet bildades på 1640-talet av Johan Kruus genom förvärv och sammanslagning av flera gårdar i Alsike socken. Anläggningen brann ned redan år 1716. Först år 1802 var en ny huvudbyggnad uppförd och inredd. Magasinet uppfördes ungefär samtidigt som huvudbyggnaden som en pendang till brygghuset som då troligen redan ombyggts till trädgårdsmästarbostad. Länsstyrelsen i Uppland, beslut om byggnadsminne, 1999-08-27

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000585607
Objekttyp: BUILDING