Abborrträsk
Naturreservat · Kommun- Källa
- NVR_NATURE_RESERVES
- Extern identitet
- 2013015
- Objekttyp
- NATURE_RESERVE
PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING
Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.
Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.
REGISTERRESULTAT
40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.
Historiknull
HistorikBoo egendom vid Baggensfjärden inköptes år 1700 av arkitekten Nicodemus Tessin d y. 1719 brändes gården av ryska flotten. En ny huvudbyggnad samt ett kapell byggdes av Tessin på 1720-talet. Huvudbyggnaden av timmer i två våningar under valmtak är panelklädd och gulmålad. Entrén har i sen tid flyttat från nordfasaden till sjösidan. Från byggnadstiden finns en del invändiga snickerier. Senare har interiören förändrats, främst under 1700-talet senare hälft då kakelugnarna uppsattes samt under 1800-talet. I övervåningen finns ett rum med väggmålningar och dörröverstycken i gustaviansk stil, utförda på en äldre vävtapet, som tagits loss och vänts. På baksidan finns storbladigt barockmönster i schablonmåleri. Ytterligare exempel på denna tapet finns i flera av husets rum. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2
HistorikBoo kyrka uppfördes efter ritningar av arkitekten Martin Hedmark 19221923 på Boo nya kyrkogård, vilken hade invigts redan 1912. Kyrkan invigdes den 29 juli 1923 av Nathan Söderblom. Arkitekten Martin Hedmark (18961980) hade utexaminerats från Tekniska Högskolan samma år som han ritade Boo kyrka. Han hade tidigare arbetat hos Lars Israel Wahlman, som efter att ha ritat Engelbrektskyrkan i Stockholm ansågs vara en av landets främsta kyrkoarkitekter. När kyrkan i Boo blivit färdig utvandrade Martin Hedmark till USA, där han hade större delen av sin yrkeskarriär. Han hade en egen verksamhet i USA och ritade flera kyrkor, bl a First Swedish baptist church i New York 192831 och Community church of the Rockies i Estes Park, Colorado 1959. Boo kyrka är skyddad kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. Boo blev socken ganska sent, namnet kommer av gården Boo, som donerades av Gustav Vasa till krigaren Jacob Bagge. Gårdens ålder är okänd. Läget är strategiskt vid det gamla inloppet till Stockholm, Baggenstäket. Ordet Boo kunde beteckna förvaltningsgård. Innan Boo kyrka uppfördes 1923, utgjorde det privatägda Boo kapell traktens enda gudstjänstlokal. Boo kapell och herrgård uppfördes för eget bruk efter ritningar av Nicodemus Tessin d y på 1720-talet. Kapellet invigdes 1724 och ersatte ett kapell från omkring 1630 som brändes vid rysshärjningarna 1719. Det är oklart hur och varför Boo gamla kyrkogård, norr om Skogsö kapell, kom till. Den kan ha varit en begravningsplats för sjömän som dött till havs. Klart är att den från början användes för fattiga människor och att den anlades innan det ursprungliga Boo kapell uppfördes under 1630-talet. När sedan ett kapell hade uppförts vid Boo kunde fiskaren som bodde i stugan vid stranden nedanför kapellet ta begravningsföljet över det smala sundet i sin båt. När isen varken bar eller brast anar man vidden av befolkningens problem. Gårdsägarna begravdes då på Värmdö kyrkogård. Från mitten av 1800-talet fram till 1912, då den nya begravningsplatsen invigdes, var kyrkogården på Skogsö församlingens enda. Boo var till en början kapellförsamling till Värmdö och senare till Gustavsberg. Inte förrän 1923, då Boo kyrka hade uppförts vid Sågtorp, fick Boo bilda egen församling med egen kyrkoherde. Innan Stockholms stift hade bildats 1942 hörde Boo till Uppsala ärkestift medan resten av nuvarande Nacka kommun tillhörde Strängnäs stift. Både kapellet och begravningsplatsen blev för trånga runt förra sekelskiftet när samhället började växa. Redan på 1880-talet planerades för en ny kyrka. Överläggningarna slutade med att man istället använde församlingens medel till ett renovera det gamla kapellet. Beslutet om en ny kyrka lät vänta på sig till 1916, då ärkebiskop Nathan Söderblom kallade socknens invånare till möte. Han framhöll att en ny kyrka borde stå klar till pastoratsregleringen år 1923. Förslaget fick kraftigt gensvar och de närvarande kom fram till att kyrkan kunde ligga vid Sågtorp där den nyanlagda begravningsplatsen fanns. Kyrkogården hade mätts upp redan 1910 och var bebyggd med ett litet bisättningskapell. Boo gård hade skänkt fastigheten Sågtorp till skola för församlingen. Kyrkobygget lät vänta på sig eftersom det rådde delade meningar om vem som var underhållsskyldig till det gamla kapellet, församlingen eller patronus, gårdens ägare. Det visade sig dock på 1910-talet att kyrkobygget kunde finansieras med hjälp av medel ur de s k pastoralieöverskottsfonderna, vilka förvaltades gemensamt för det pastorat som Gustavsberg, Boo och Ingarö utgjorde efter det att det stora Värmdöpastoratet delats 1902. Områdets villabebyggelse hade ökat kraftigt och svarade för mer än 80 procent av det sammanlagda fastighetsvärdet inom Boo socken, vilket gjorde att Boo hade den största ekonomiska bärkraften av församlingarna. Även själva byggnadsprojektet hade många turer innan det kom igång. Bl a förelåg ett förslag av arkitekten Sigge Cronstedt, vilket dock visade sig bli för dyrt. För att få ner kostnaderna ändrades hans ritningar bl a togs tornet bort, vilket inte gillades av församlingen. Genom kontakter knöts den då 25-åriga arkitekten Martin Hedmark till projektet och utförde ritningar till den kyrkobyggnad som slutligen uppfördes.
21420000052179http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000052179Bebyggelse - byggnadNACKA SICKLAÖN 90:1 - husnr 3BrygghusetLän: Stockholm, Kommun: Nacka, Landskap: Södermanland, Socken: Nacka , Stift: Stockholms stift, Församling: Nacka församlingNybyggnadsår: 1740 - 174918.128689213115877,59.310120668986706http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000052179http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000052179http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000052179RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
InteriörbeskrivningInteriörerna i bottenvåningen och på plan 1 är kraftigt förändrade. Bjälklag och murstockar finns kvar liksom förstugorna med dess trapphus och kammare som utgör delar av byggnadens stomme.
21420000043083http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000043083Bebyggelse - byggnadNACKA SICKLAÖN 38:14 - husnr 1DisponentvillanLän: Stockholm, Kommun: Nacka, Landskap: Södermanland, Socken: Nacka , Stift: Stockholms stift, Församling: Nacka församlingNybyggnadsår: 1930 - 193918.141478814531304,59.31632803991597http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000043083http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000043083http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000043083RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
Exteriörbeskrivning
HistorikÅr 1962 i samband med nybyggnaden av Schmittteleskopet flyttades förrådsbyggnaden till sin nuvarande plats. Byggnaden är ursprungligen uppförd på 1950-talet. KÄLLA: Vårdprogram, Statens Fastighetsverk och White arkitekter 2006
21420000049952http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000049952Bebyggelse - byggnadNACKA RÖSUNDA 37:1 - husnr 16GarageLän: Stockholm, Kommun: Nacka, Landskap: Uppland, Socken: Boo , Stift: Stockholms stift, Församling: Saltsjöbadens församlingNybyggnadsår: 1963 - 196318.305132762896207,59.27199704624086http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000049952http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000049952http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000049952RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
21420000049953http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000049953Bebyggelse - byggnadNACKA RÖSUNDA 37:1 - husnr 7GarageLän: Stockholm, Kommun: Nacka, Landskap: Uppland, Socken: Boo , Stift: Stockholms stift, Församling: Saltsjöbadens församlingNybyggnadsår: 1957 - 195718.303497430778638,59.271897702626525http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000049953http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000049953http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000049953RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
21420000043077http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000043077Bebyggelse - byggnadNACKA SICKLAÖN 38:21 - husnr 1HavrekvarnenLän: Stockholm, Kommun: Nacka, Landskap: Södermanland, Socken: Nacka , Stift: Stockholms stift, Församling: Nacka församlingNybyggnadsår: 1928 - 192818.13822648804979,59.317020325145315http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000043077http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000043077http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000043077RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
HistorikSaltsjöbadens första badhus, anlades år 1893 på uppdrag av Järnvägs AB Stockholm-Saltsjön. Dambadhuset byggdes inne vid strandpromenaden medan herrbadet anlades på Badholmen. Holmen nåddes med hjälp lång hängbro. Till följd av att vattenkvaliteten försämrades byggdes ett nytt herrbadhus på Restaurantholmen. Det nya badet ritades av arkitekt Elis Kjellin och invigdes år 1916. Damerna fick dock hålla till godo med vattnet vid Badholmen, och övertog det övergivna herrbadhuset, varvid det äldsta dambadet revs. Redan på 1920-talet ansågs dock anläggningen föråldrad. Istället planerades en påkostad simstadion bestående av två V-formade badhus, ett för damer och ett för herrar, samt en mellanliggande del med åskådarläktare byggd som en amfiteater med pelargalleri i fonden. Arkitekten bakom förslaget var Torben Grut som bland annat ritat Stockholms stadion och därmed hade erfarenhet av storslagna idrottsanläggningar. Under stor pompa och ståt med mannekänguppvisning från NK, italienska gondoler och simtävlingar invigdes den första etappen i den nya stadion, herrbadet, år 1925. Badet blev så populärt att direktionen beslutade att skjuta upp uppförandet av resterande delar av stadion till det att badets attraktionskraft behövde förstärkas. Det nya dambadet var tänkt att byggas på platsen för Elis Kjellins badhus, men då planerna sköts på framtiden renoverades istället det befintliga badhuset och ännu en gång fick damerna överta herrarnas badhus medan det äldre dambadet revs. De storslagna planerna blev dock aldrig verklighet och Elis Kjellins badhus används än idag som dambadhus. Källa: Kallbadhusen i Saltsjöbaden kunskapsunderlag inför byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen, Kulturmiljöenheten Stockholms län.
HistorikVid stranden står ett litet badhus av grönmålat trä i klassiserande stil med pilastrar m m i vitt. Det rödmålade taket har dekor av plåt som upprepar mönstren från villans lövsågerier. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2
HistorikDet nya kapellet uppfördes 1724 efter skisser av Nicodemus Tessin d y. Det består av en rektangulär, panelklädd timmerbyggnad med sakristia och vapenhus vid långsidorna. I vapenhusets övre våning finns en ursprunglig läktare. Västläktaren uppfördes 1853. Innan Boo kyrka tillkom 1923 tjänade kapellet som socknens enda gudstjänstlokal. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2
TakformHuv
ExteriörbeskrivningKummelnäs kapell är en rektangulär träbyggnad som står på en gjuten betongsockel. Kapellet har utbyggnader för vapenhus mot väster och förråd åt norr. Förrådet går endast att nå från utsidan. Utbyggnaden för vapenhus var ursprungligen en öppen veranda. Fasaderna är klädda med fjällpanel, vilken liksom vindskivor och hörn- respektive fotbräder är målade med en ljust gul, nästan vit färg. Entrén är belägen i vapenhuset, som har en brunmålad pardörr med två enkla fyllningar i vartdera dörrblad. Till sakristian i öster sitter en gulmålad pardörr med fyra fyllningar, där de övre fyllningarna har spetsbågig form med glasade hörn. Dörrtrycke och nyckelskylt är av hamrad mässing. Ovanför dörren finns ett skärmtak på enkla konsoler. Fönsteröppningarna är försedda med mittpost och gulmålade småspröjsade fönsterbågar, där spröjsverk i de övre rutorna bildar en spetsbågig form. Kapellets sadeltak är täckt med svartmålad sinuskorrugerad plåt, som mot väster kröns med en liten öppen lanternin för kyrkklockan. Mitt på nocken sitter en liten låg skorsten. Vapenhusets flacka, valmade takfall är täckt med svartmålad falsad plåt. Stuprör och hängrännor är svartmålade.
HistorikByggnad för astrograf - en typ av äldre astronomiskt linsteleskop (refraktor) med speciellt stort synfält som främst användes för att fotografera stjärnfält. KÄLLOR: Vårdprogram, Statens Fastighetsverk och White arkitekter 2006, Nationalencyklopedin
HistorikByggnad för reflektor - spegelteleskop - teleskop där de primära optiska elementen utgörs av en eller flera speglar. KÄLLOR: Vårdprogram, Statens Fastighetsverk och White arkitekter 2006, Nationalencyklopedin
21400000691022http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000691022Bebyggelse - byggnadNACKA RÖSUNDA 37:1 - husnr 9KÄLLARBYGGNADLän: Stockholm, Kommun: Nacka, Landskap: Uppland, Socken: Boo , Stift: Stockholms stift, Församling: Saltsjöbadens församlingNybyggnadsår: 1941 - 194118.303666414815012,59.271765519961185http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000691022http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000691022http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000691022RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
21420000052183http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000052183Bebyggelse - byggnadNACKA SICKLAÖN 90:1 - husnr 8KöksflygelnLän: Stockholm, Kommun: Nacka, Landskap: Södermanland, Socken: Nacka , Stift: Stockholms stift, Församling: Nacka församlingNybyggnadsår: 1740 - 174918.130970376857594,59.30987973048837http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000052183http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000052183http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000052183RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
Historiknull
HistorikByggnad för meridianinstrument. KÄLLA: Vårdprogram, Statens Fastighetsverk och White arkitekter 2006
21420000043084http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000043084Bebyggelse - byggnadNACKA SICKLAÖN 38:47 - husnr 1MunspeletLän: Stockholm, Kommun: Nacka, Landskap: Södermanland, Socken: Nacka , Stift: Stockholms stift, Församling: Nacka församlingNybyggnadsår: 1966 - 196618.136208703080626,59.31702710253177http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000043084http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000043084http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000043084RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
TakformSadeltak, Sadeltak
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är byggt i fyra till fem våningar och vilar på ett underjordiskt garage. Fasaderna är putsade, åt gatan ockrafärgade och mot söder ljust gulfärgade. Tingsrättens entré vetter mot Augustendalsvägen och framhävs av en kolonnad. I fasaden mot gatan har infogats en medaljong med en vågskålssymbol och texten Nacka tingsrätt. Byggnaden rymmer butiker vilka har separata entréer. Mot söder, två trappor upp från gatan sett, öppnar sig en plats med en liten fontän. I fasaden som vetter mot platsen står "Nacka tingshus" med stora bokstäver. En hiss leder direkt från gatan till receptionen på våningen ovan. De åtta tingssalarna är fördelade över två våningsplan. Det finns fyra större salar och fyra mindre rum för tvistemålsförhandlingar. Lokalerna är inredda i ljusa färger och material och fönsterpartierna är stora. Bland de fyra större salarna är sal 1 den största. Det är ett rektangulärt rum med traditionell möblering där rätten sitter vid den ena kortsidan, på ett podium, och åhörarna vid den andra. Långa fönsterrader utefter den ena långsidan och bakom åhörarna gör rummet mycket ljust. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1999-05-18
Historiknull
Historiknull
HistorikObservatorbostaden - en tvåvånings byggnad med en bostad. Byggnaden är ombyggd för undervisnings- och arbetsändamål. KÄLLA: Vårdprogram, Statens Fastighetsverk och White arkitekter 2006
21420000052181http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000052181Bebyggelse - byggnadNACKA SICKLAÖN 90:1 - husnr 6PaviljongenLän: Stockholm, Kommun: Nacka, Landskap: Södermanland, Socken: Nacka , Stift: Stockholms stift, Församling: Nacka församlingNybyggnadsår: 1740 - 174918.12918751001987,59.31014211379965http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000052181http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000052181http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000052181RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
HistorikNärmast huvudbyggnaden och även länkad till denna med en tegelarkad ligger prefektbostaden. Denna tvåvåningsbyggnad innehåller endast bostad och används fortfarande som sådan. KÄLLA: Vårdprogram, Statens Fastighetsverk och White arkitekter 2006
21420000043080http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000043080Bebyggelse - byggnadNACKA SICKLAÖN 38:3 - husnr 3RadhusLän: Stockholm, Kommun: Nacka, Landskap: Södermanland, Socken: Nacka , Stift: Stockholms stift, Församling: Nacka församlingNybyggnadsår: 1929 - 193118.136451772031823,59.31567606117999http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000043080http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000043080http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000043080RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
21420000043078http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000043078Bebyggelse - byggnadNACKA SICKLAÖN 38:3 - husnr 1RadhusLän: Stockholm, Kommun: Nacka, Landskap: Södermanland, Socken: Nacka , Stift: Stockholms stift, Församling: Nacka församlingNybyggnadsår: 1929 - 193118.136804628873065,59.31526345709815http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000043078http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000043078http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000043078RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
21420000043081http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000043081Bebyggelse - byggnadNACKA SICKLAÖN 38:3 - husnr 4RadhusLän: Stockholm, Kommun: Nacka, Landskap: Södermanland, Socken: Nacka , Stift: Stockholms stift, Församling: Nacka församlingNybyggnadsår: 1929 - 193118.13627840348867,59.31588259913646http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000043081http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000043081http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000043081RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
21420000043079http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000043079Bebyggelse - byggnadNACKA SICKLAÖN 38:3 - husnr 2RadhusLän: Stockholm, Kommun: Nacka, Landskap: Södermanland, Socken: Nacka , Stift: Stockholms stift, Församling: Nacka församlingNybyggnadsår: 1929 - 193118.136629099704216,59.315470730639404http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000043079http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000043079http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000043079RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
Historiknull
HistorikEn av de äldsta byggnaderna i Nacka, ritad av arkitekten Johan Laurentz och uppförd 1896 som sommarbostad åt direktören J G Setterwall. Den magifika patriciervillan har en ytterst påkostad utformning i en tidstypisk, historieinspirerad stil. Murarna på hög sockel av sandsten är av gulrött, holländskt tegel med dekorativa inslag i grått och gult. Villan har torn, lanternin, burspråk, altan och en veranda med balkong. Under 1920- och 30-talen inbyggdes delvis den ursprungligen öppna verandan. Även interiören är ett belysande exempel på ett välbeställt borgarhem i slutet av 1800-talet och visar att sommarbostaden skulle hålla samma standard som stadsvåningen. Bottenvåningen domineras av en stor hall med handmålat, blyinfattat fönster intill ektrappan samt bibliotek och sällskapsutrymmen. Rummen har höga ekpaneler och salongen vid altanen sidentapeter. Kassettakets dekorationsmålningar är utförda vid Althins målarskola i Stockholm. Övervåningen har liknande planlösning samt några smårum intill f d serveringsrummet ovanför köket. Ovanför salongen inreddes ett stort sovrum och en matsal i vinkel mellan detta och serveringsrummet. Båda våningarna har takdekorationer i stuck och öppna spisar av italiensk marmor. En av kakelugnarna är från 1700-talet och hitflyttad. Åren 1985-86 utfördes en restaurering varvid vissa äldre målningar bedömdes vara i alltför dåligt skick för att konserveras och därför målades över. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2
HistorikSjuvillorna är lika varandra i stil och karaktär men skiljer sig i plan, fasadindelning och i utformningen av fönster dörrar och dekorativa detaljer. Gemensamt för dem alla är att de redan från början var åretruntbostäder. Varje villa fick 7-8 rum, kök och badrum. De båda villor som byggnadsminnesförklarats är byggda av trä i två våningar. De får sin prägel av burspråk, torn och utbyggnader i kombination med fjällpanel och dekorativa snickerier i amerikansk stil. Taken är plåttäckta och fantasifullt utformade. Den ursprungliga inredningen med komplicerad planlösning och många snickerier är i stort sett bevarad. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2
HistorikSjuvillorna är lika varandra i stil och karaktär men skiljer sig i plan, fasadindelning och i utformningen av fönster dörrar och dekorativa detaljer. Gemensamt för dem alla är att de redan från början var åretruntbostäder. Varje villa fick 7-8 rum, kök och badrum. De båda villor som byggnadsminnesförklarats är byggda av trä i två våningar. De får sin prägel av burspråk, torn och utbyggnader i kombination med fjällpanel och dekorativa snickerier i amerikansk stil. Taken är plåttäckta och fantasifullt utformade. Den ursprungliga inredningen med komplicerad planlösning och många snickerier är i stort sett bevarad. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2
ExteriörbeskrivningKapellet har en kvadratisk plan med utbyggt kor i väster och vapenhus i öster. Byggnaden är uppförd i tegelmurverk och står på en hög granitsockel. Sockeln är fogstruken och fasaderna slätputsade med utbyggda omfattningar och murhörn samt avfärgade i brutet vit. Uppåt avslutas fasaderna av en profilerad takfotslist vilken även löper runt gavlarna och där bildar enkla frontoner. Stuprör och hängrännor är vitmålade. Ovanför fönster- och dörröppningar i sockeln är uppmurade rundbågiga valvbågar. I sockeln är små lunettfönster med grön båge och en spröjs. I fasaderna är tre stora rundbågiga fönsteröppningar åt söder, respektive åt norr. Fönsteröppningarna är försedda med spröjsade, grönmålade bågar med åtta rutor. Till vapenhus och kor sitter mindre fönsteröppningar vilka, liksom de större, är försedda med grönmålade, spröjsade bågar. Till entrén, som är belägen i öster, leder en hög murad trappa med två avsatser. Trappans sidomurar är av samma typ som kapellets sockel. Till entrén sitter en pardörr med två dörrblad klädda med grönmålad rombisk panel. Ett likadant dörrpar sitter i en segementformad öppning till källaren, i sockeln söder om koret, på västra gaveln. Dessa dörrar är dock, liksom öppningen segmentformade. Kapellets tak är som en kupol med svängda takfall och en öppen lanternin som kröns av ett kors med klot ytterst på korsarmarna. På det norra takfallet står en svartmålad, plåtklädd skorsten. Arkitekten tänkte sig att klockorna skulle hänga i lanterninen, men då kyrkorådet befarade sprickor i murverket till följd av klockans svängning, lät man istället arkitekten formge en fristående klockstapel. Vapenhusets och korets tak är enkla sadeltak vilka liksom övriga takytor är klädda med grönmålad plåt.