BOLLMORADALENS KYRKA
StommeTakformEj utrett
- Källa
- KSAMSOK_BBRB
- Extern identitet
- http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000445270
- Objekttyp
- CULTURAL_OBJECT
PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING
Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.
Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.
REGISTERRESULTAT
40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.
TakformEj utrett
TakformTälttak
Historiknull
ExteriörbeskrivningByggnaden i två våningar med överkragande övervåning samt souterrängvåning har en utpräglad allmogeromantisk stil inspirerad främst av den traditionella arkitekturen i Dalarna. Byggnadsstommen av tjärat liggtimmer står på en grund av otuktad sten. På var sida om entrén finns tre mindre horisontellt placerade fönster med nio rutor i varje båge. På bottenvåningen är fönstren försedda med fönsterluckor i samma bruna kulör som fasaden. Fönsterfodren liksom övriga utvändiga fönstersnickerier är målade i en dalablå kulör. Taket täcktes ursprungligen av tjärpapp och ovanpå detta näver och slutligen torv. År 1967 ersattes torven av tvåkupigt tegel. Byggnaden kröns av en dekorativ nockprydnad i smidesjärn. (Se byggnadsminnesbeslutet för mer information)
AnteckningarPåträffad i en åker 200 m VNV om Tyresö kyrka.
TakformEj utrett
21420000017939http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000017939Bebyggelse - byggnadTYRESÖ TYRESÖ 1:7 - husnr 12TrädgårdsmästarbostadenLän: Stockholm, Kommun: Tyresö, Landskap: Södermanland, Socken: Tyresö , Stift: Stockholms stift, Församling: Tyresö församlingNybyggnadsår: 1770 - 179918.30933118963552,59.23612940128533http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000017939http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000017939http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000017939RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17
InteriörbeskrivningKyrkans golv är lagt med röda och grå kalkstensplattor utom i bänkkvarteren där det ligger trägolv från 1933. I golvet ligger ett flertal nedsänkta gravhällar, likaså i kalksten av vilka en del har inskriptioner. Väggar och valv i kyrkorummet är putsade och vitkalkade. Thomas Målare var den som först vitlimmade kyrkan år 1640. Den vitrappade interiören delas upp i fyra valvtravéer. De två östra valvtravéerna som utgörs av korvalv och långhusets östra valv är stjärnvalv. Långhusets västra valv är åttadelat och tornvalvet är kryssvälvt. Valven bärs upp av kolonner som bl a kröns med Oxenstiernas och de la Gardies vapen. Valvstrålarna är uppbyggda av tunna profilerade ribbor av formtegel vilka ursprungligen var målade i grått. Fönstren är försedda med gråmålade innerbågar från 1930-talet. Dörrarna till sakristian och sydportalen är invändigt målade i gulockra med svarta bandgångjärn och västportalens dörrar är invändigt målade i en grågrön kulör. Från långhuset till trapptornet finns en rundbågig dörröppning försedd med en vitmålad bräddörr. Kyrkans slutna bänkinredning med profilerade listverk och stiliserad bladdekor i nedsänkt relief är tillverkad av Mäster Melcherdt vid kyrkans tillkomst. Melcherdt var i Oxenstiernas tjänst under hela 1630-talet och har även tillverkat kyrkans predikstol. Med sin ornamentik i intarsia är den ett vackert exempel på tidens hantverksskicklighet. Predikstolen fick sin plats i kyrkan 1640 och tillverkades av Melcherdt 1639. Orgelläktaren har liggande fyllningar i läktarbarriären och bärs upp av enkla fyrkantiga pelare som uppåt avslutas med profilerade lister. Orgelläktaren tillkom 1842 då den ersatte den ursprungliga läktaren. Även orgeln tillkom 1842. Den är tillverkad av orgelbyggaren Per Zacharias Strand i Stockholm. Läktarbarriär och orgelfasad, vilka genomgått ett flertal ombyggnader, är målade i ljusgrått med detaljer och listverk i guld. Den 19-stämmiga orgeln har även den byggts om och utökats, senast 1965 av Åkerman & Lund i Knivsta. I väst tillfogades kyrkorummet ett vindfång 1905. Det har vitmålade träfyllningar nedtill och småspröjsat glas upptill, för närvarande försatta med garderober. Dörren i vindfånget till kyrkorummet utgörs av en trefyllnings pardörr med dörröverstycke försett med dekor och listverk i jugendstil. Det Oxenstiernska gravvalvet är ett kryssvälvt rum under högkoret. Nedgång sker genom en lucka, en kalkstenshäll med järnringar, mitt för altaret. I gravvalvet finns sex kistor av normal storlek och en barnkista. I tornet hänger två klockor vilka tillverkades av malmen från de två klockor som skadades i branden 1740. Klockorna tillverkades av Johan Fahlsten och uppsattes 1750. Övriga inventarier I koret hänger ett begravningsvapen som vid Oxenstiernas begravning bars från Stockholm till Tyresö. Ovanför sakristidörren, på den norra väggen, hänger ett epitafium över Oxenstierna. Epitafiet är ursprungligen en altartavla som troligen blev svenskt krigsbyte, möjligen från Polen på 1620-talet. Nedtill är ett sekundärt porträtt av Oxenstierna, målat av Cornelius Arendtz. I koret står det Oxenstiernska gravmonumentet, ett s k tumbaepitafium, troligen utfört i Hamburg hos bildhuggaren Heinrich Wilhelm (verksam i Sverige från 1647 till sin död 1652) under 1600-talets början. På tumbans lock av svart marmor, ovanför alliansvapnet vilar två vita marmorskulpturer som föreställer Gabriel Oxenstierna och hans första hustru Märta Agneta Bielke. I likhet med epitafiet på norra väggen är sannolikt även altaruppsatsen ett krigsbyte från Polen. Den är rikt skulpterad och på sockeln återfinns de båda makarnas vapen. Altaruppsatsen omfattar två målningar; dels Josefs dröm om flykten till Egypten, dels en martyrscen där biskop Stanislaus mördas framför sitt altare. Altaruppsatsen är signerad 1613 och skänktes av Gabriel Oxenstierna till Tyresö kapell 1633. Altarringen är halvcirkelformad och har gråmarmorerade balusterdockor och röd sammet på knäfallet. Altarringen sattes upp 1877 då den ersatte ett ursprungligt korskrank. I kyrkan finns även en serie om sju målningar (ursprungligen åtta) daterade till omkring 1700 som är placerade i långhusets västra del. Bilderna som ursprungligen var uppsatta i koret föreställer Frambärandet i templet, Jesu dop, Nattvarden, Jesus i Getsemane, Ecce Homo, Korsfästelsen och Uppståndelsen. Målningarna skänktes till kyrkan 1722 av Maria Gustava Gyllenstierna. På den norra väggen sitter en tavla med allegorisk framställning av Jesus på korset inramad av bilderna av tretton personer, vilka är knutna till passionsdramat. Tavlan dateras till omkring 1700 och skänktes till kyrkan 1724 av bröderna Abraham och Carl Grill, patroner vid oljebruket i Tyresö. I en monter i västra delen av kyrkan står en skeppsmodell i trä från 1620-1630-talet. Modellen, som föreställer ett medelstort örlogsfartyg, är Sveriges äldsta fregattriggade fartygsmodell och troligen den enda modell i världen från denna tid som har kvar sin ursprungliga tackl
HistorikTyresö slott uppfördes 1630-33 av friherre Gabriel Gustaf Oxenstierna och ombyggdes genomgripande på 1760-talet av riksrådet Carl Fredrik Scheffer. En tredje stor förändring skedde på 1890-talet, då ägaren, markis Claes Lagergren, med hjälp av arkitekt Isak Gustaf Clason på tidstypiskt manér sökte återge slottet dess 1600-talskaraktär. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Stockholms län, 1991-02-25, Dnr 11.392-29-88
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad.
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad.
PlaceringSynlig ovan mark
BeskrivningBeskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.
OrienteringV-Ö
PlaceringEj synlig ovan mark
SkadestatusOkänd
BeskrivningBoplats utan synlig anläggning, undersökt och borttagen, ca 170x100 m. Vid utredningsgrävning framkom härdar, kulturlager och bränd lera (Enl anhållan om nr i FMR)
PlaceringSynlig ovan mark
PlaceringSynlig ovan mark
UndersökningsstatusEj undersökt
Referens: skriftlig källaPettersson, M. & Wikell, R. 2006. Arkeologi. I: Pettersson, U. (red.) Branden i Tyresta 1999. Dokumentation av effekterna. Dokumentation av de svenska nationalparkerna, Nr 20. Naturvårdsverket. (RAÄ-2018-1833)
UndersökningsstatusOkänd
SkadestatusEj skadad
BeskrivningBeskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.
TerrängSandig sluttning mot SSV.
BeskrivningBoplats, 65x20 m (Ö-V) bestående av 3 fyndplatser av slagen kvarts. (RAÄ-2018-1833)
PlaceringEj synlig ovan mark
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad.
BeskrivningBrofundament, ca 4 m brett, bestående av 0,1-0,5 m stora stenar samt enstaka större på västra sidan ån. På motsatt sida finns en urgrävning, ca 4 m bred och 0,3 m djup.
BeskrivningStenbro, ca10 m(ONO-VSV) lång, 4 m bred och 4 m hög. Brotrumman är 1x1m. Kallmurad av delvis tuktade gråstenar, 0,1-1,2 m stora (vanligen 0,6-1 m). Bron är försedd med träräcken. I trafik.
TerrängVid SV hörnet av liten mosse.
PlaceringSynlig ovan mark
UndersökningsstatusEj undersökt
Referens: skriftlig källaPettersson, M. & Wikell, R. 2006. Arkeologi. I: Pettersson, U. (red.) Branden i Tyresta 1999. Dokumentation av effekterna. Dokumentation av de svenska nationalparkerna, Nr 20. Naturvårdsverket. (RAÄ-2018-1833)
Referens: skriftlig källaPettersson, M. & Wikell, R. 2006. Arkeologi. I: Pettersson, U. (red.) Branden i Tyresta 1999. Dokumentation av effekterna. Dokumentation av de svenska nationalparkerna, Nr 20. Naturvårdsverket. (RAÄ-2018-1833)
SkadestatusEj skadad
PlaceringSynlig ovan mark
BeskrivningBeskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.
BeskrivningBeskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.