PASS 32 · NATIONELL UPPTÄCKT OCH REGIONAL KURERING

Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.

Cursorbaserad sökning över de nationella registren. Registerpost, publicerad kunskapsnod och juridisk status hålls tydligt isär.

Sökord eller extern identitet Arvslager Regional portal Län Kommun

Fler käll- och statusfilter

Objekttyp Period Juridisk status Beslutsstatus Källsystem Redaktionell status

Rensa alla filter

Registerpost ≠ publicerad kunskapsnod

Kulturhistoriskt värde är inte automatiskt juridiskt skydd. Uppgifter och geometri kontrolleras hos ansvarig källa.

REGISTERRESULTAT

Filtrerat cursorurval

40 poster visas. Publicerade kunskapsnoder prioriteras, därefter stabil titel- och ID-ordning.

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länHaninge

(K0055.029)

Bebyggelse - byggnad

21400000700048http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000700048Bebyggelse - byggnadHANINGE VÄSTERHANINGE-BERGA 7:2 - husnr 42(K0055.029)Län: Stockholm, Kommun: Haninge, Landskap: Södermanland, Socken: Västerhaninge , Stift: Stockholms stift, Församling: Västerhaninge-Muskö församlingNybyggnadsår: 1915 - 191518.140737673364008,59.07981631037809http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000700048http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000700048http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000700048RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000700048
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länHaninge

(K0055.048)

Byggnadsbeteckning

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000049306
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länHaninge

(K0055.057)

Historiska/ursprungliga kategorier

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000700049
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länHaninge

ANNEXET

Bebyggelse - byggnad

HistorikTill societetshuset hör ett fristående annex från omkring 1860-70, uppfört av trä i en och en halv våning under plåttak samt panelat och rödfärgat. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000585884
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länHaninge

ARBETARBOSTAD

Bebyggelse - byggnad

HistorikDe fyra knuttimrade låga parstugorna kring Lurgatans övre del och de tre som ligger i terrasserat läge vid Lurgatans norra sida samt de båda vid Lurgatans nederdel uppfördes under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal som bostäder för gruvarbetare vid Utö järnmalmsgruvor. Sedan 1900-talets början används de för fritidsboende. Husen bevarar såväl till utseende som i planlösning och äldre fast inredning en förindustriell byggnadstradition av stort kulturhistoriskt värde. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 2001-03-14, Dnr 2031-9944277

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000583975
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länHaninge

ARBETARBOSTAD

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikDe fyra knuttimrade låga parstugorna kring Lurgatans övre del och de tre som ligger i terrasserat läge vid Lurgatans norra sida samt de båda vid Lurgatans nederdel uppfördes under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal som bostäder för gruvarbetare vid Utö järnmalmsgruvor. Sedan 1900-talets början används de för fritidsboende. Husen bevarar såväl till utseende som i planlösning och äldre fast inredning en förindustriell byggnadstradition av stort kulturhistoriskt värde. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 2001-03-14, Dnr 2031-9944277

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000584393
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länHaninge

ARBETARBOSTAD

Historik

HistorikDe fyra knuttimrade låga parstugorna kring Lurgatans övre del och de tre som ligger i terrasserat läge vid Lurgatans norra sida samt de båda vid Lurgatans nederdel uppfördes under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal som bostäder för gruvarbetare vid Utö järnmalmsgruvor. Sedan 1900-talets början används de för fritidsboende. Husen bevarar såväl till utseende som i planlösning och äldre fast inredning en förindustriell byggnadstradition av stort kulturhistoriskt värde. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 2001-03-14, Dnr 2031-9944277

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000584531
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länHaninge

ARBETARBOSTAD

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikDe fyra knuttimrade låga parstugorna kring Lurgatans övre del och de tre som ligger i terrasserat läge vid Lurgatans norra sida samt de båda vid Lurgatans nederdel uppfördes under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal som bostäder för gruvarbetare vid Utö järnmalmsgruvor. Sedan 1900-talets början används de för fritidsboende. Husen bevarar såväl till utseende som i planlösning och äldre fast inredning en förindustriell byggnadstradition av stort kulturhistoriskt värde. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 2001-03-14, Dnr 2031-9944277

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000584010
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länHaninge

ARBETARBOSTAD

Historik

HistorikDe fyra knuttimrade låga parstugorna kring Lurgatans övre del och de tre som ligger i terrasserat läge vid Lurgatans norra sida samt de båda vid Lurgatans nederdel uppfördes under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal som bostäder för gruvarbetare vid Utö järnmalmsgruvor. Sedan 1900-talets början används de för fritidsboende. Husen bevarar såväl till utseende som i planlösning och äldre fast inredning en förindustriell byggnadstradition av stort kulturhistoriskt värde. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 2001-03-14, Dnr 2031-9944277

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000584635
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länHaninge

ARBETARBOSTAD

Byggnadsbeteckning

HistorikDe fyra knuttimrade låga parstugorna kring Lurgatans övre del och de tre som ligger i terrasserat läge vid Lurgatans norra sida samt de båda vid Lurgatans nederdel uppfördes under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal som bostäder för gruvarbetare vid Utö järnmalmsgruvor. Sedan 1900-talets början används de för fritidsboende. Husen bevarar såväl till utseende som i planlösning och äldre fast inredning en förindustriell byggnadstradition av stort kulturhistoriskt värde. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 2001-03-14, Dnr 2031-9944277

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000584607
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länHaninge

ARBETARBOSTAD

Bebyggelse - byggnad

HistorikDe fyra knuttimrade låga parstugorna kring Lurgatans övre del och de tre som ligger i terrasserat läge vid Lurgatans norra sida samt de båda vid Lurgatans nederdel uppfördes under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal som bostäder för gruvarbetare vid Utö järnmalmsgruvor. Sedan 1900-talets början används de för fritidsboende. Husen bevarar såväl till utseende som i planlösning och äldre fast inredning en förindustriell byggnadstradition av stort kulturhistoriskt värde. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 2001-03-14, Dnr 2031-9944277

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000584296
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länHaninge

ARBETARBOSTAD

Historik

HistorikDe fyra knuttimrade låga parstugorna kring Lurgatans övre del och de tre som ligger i terrasserat läge vid Lurgatans norra sida samt de båda vid Lurgatans nederdel uppfördes under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal som bostäder för gruvarbetare vid Utö järnmalmsgruvor. Sedan 1900-talets början används de för fritidsboende. Husen bevarar såväl till utseende som i planlösning och äldre fast inredning en förindustriell byggnadstradition av stort kulturhistoriskt värde. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 2001-03-14, Dnr 2031-9944277

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000584052
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länHaninge

ARBETARBOSTAD

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikDe fyra knuttimrade låga parstugorna kring Lurgatans övre del och de tre som ligger i terrasserat läge vid Lurgatans norra sida samt de båda vid Lurgatans nederdel uppfördes under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal som bostäder för gruvarbetare vid Utö järnmalmsgruvor. Sedan 1900-talets början används de för fritidsboende. Husen bevarar såväl till utseende som i planlösning och äldre fast inredning en förindustriell byggnadstradition av stort kulturhistoriskt värde. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Östergötlands län, 2001-03-14, Dnr 2031-9944277

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000583911
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länHaninge

ARBOTTNA HERRGÅRD (K0140.J01)

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikArbottna blev säteri på 1670-talet. Huvudbyggnaden och flygeln i två våningar byggdes under 1770-talet. Huvudbyggnaden omgestaltades vid en ombyggnad på 1870-taletoch har flera välbevarade interiörer från denna tid, men ursprunglig 1770-talsinredning finns också bevarad liksom i flygeln. KÄLLA: Angående förslag till Förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1994.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000584124
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länHaninge

BERGA SLOTT (K0055.027)

Byggnadsbeteckning

HistorikBerga slott med tillhörande byggnader hör sedan 1944 till Marinen. Slottet uppfördes 1913-15 av Helge Ax:son Johnson Efter ritningar av arkitekten Torbe Grut. Den genomgående arkitekturstilen är uttalat nationalromantisk med inslag av klassicistiska formelement. KÄLLA: Förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet 1994.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000356006
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länHaninge

Bårhus

Lagskydd

TakformTälttak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000041840
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länHaninge

DALARÖ KYRKA

Taktäckningsmaterial

HistorikDalarö kyrkas tillkomsttid dateras till åren mellan 1649 och 1652. Fram till 1780-talet behöll kapellet sin form, en rektangulär knuttimrad byggnad med sadeltak och sakristia i norr. Kyrkans huvudsakliga utformning är från en genomgripande ombyggnad 178687, då väggarna höjdes och brädfodrades, taket fick sin brutna form, sakristia och trapphus till orgelläktaren byggdes till samt interiörens panel, pilastrar och valv kom till. Senaste stora restaurering var 1936 med Einar Lundberg (18891978) som arkitekt. Dalarö kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen och ingår i område av riksintresse för kulturmiljövården. 1636 avskildes Tyresö från Österhaninge församling och blev eget pastorat med godsherren greve Gustav Oxenstierna som patronus. Samma år blev Dalarö tullstation. I den nya församlingen ingick tvenne Dalaröö torp. 1649, tre år efter grevens död, donerade änkan, grevinna Maria Sofia de la Gardie till Daleröö cappels upbygning Et hundrade Specie Rijkzdaler, en betydande summa att använda som grundplåt till ett kyrkobygge. Från 1653 börjar kapellräkenskaperna med en inventering av kassakistan och senast då bör kapellet, en rektangulär knuttimrad byggnad med sadeltak och sakristia i norr, ha stått färdigt. Ett epitafieporträtt från 1652 berättar att den femtonårige ynglingen Kakup blivit begravd i kapellet. Även ett votivskepp, skänkt av tullförvaltaren Anders Olofsson, bär årtalet 1652 jämte namnet Göteborg. När Dalarö kapell byggs vid 1600-talets mitt, var Dalarös betydelse som tullstation erkänd och bebyggelsen hade börjat ta fart. Vid 1600-talets slut bodde 150200 personer på själva Dalarö. Kapellet och Sandemar gård var bland de byggnader som inte brändes ner av ryssarna 1719. På en av de äldsta kartorna över Dalarö, en tomtkarta från 1740, framgår kapellets yttre form och kyrkogårdens omfattning. 1776 testamenterade Carl Christian Gyldener sin kvarlåtenskap till församlingen att använda för ny kyrkobyggnad. Pengarna användes i stället till en omfattande ombyggnad av kyrkan under 1780-talet. Väggarna höjdes och brädfodrades, taket fick sin brutna form, sakristian och trapphuset till orgelläktaren byggdes till samt interiörens panel, pilastrar och valv tillkom. Vid en restaurering 1936 var arkitekten Einar Lundbergs intention att stärka det sena 1700-talets gestaltning. Kyrkan fick då nytt trägolv, sluten bänkinredning och hela interiören målades om. Elektrisk värmeanläggning installerades och sakristian fick inredning för textil förvaring. Under 2005 har ändamålsenlig förvaring iordningställts för inventarier av textil och metall. Till en början förrättades gudstjänsterna av kyrkoherden i Tyresö, men 1677 fick Dalarö en egen kaplan som församlingen höll med kaplansbostad. 1690 blev hemmanet Hässelmara på Ornö kaplansboställe i Dalarö kapellförsamling, men i praktiken fungerade den Gyldenerska gården i Dalarö som kaplansboställe. När den Gyldenerska gården revs 1889 uppfördes det nuvarande prästbostället på samma tomt

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000445162
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länHaninge

DALARÖ SOCIETETSHUS

Historik

HistorikSocietetshuset är uppfört i timmer i två våningar, sannolikt på 1860-talet, och karakteriseras av sin rika fasadarkitektur och övervåningens stora festsal. Mycket tyder på att byggnadens norra delar består av en ombyggd parstuga från 1700-talet. Bottenvåningen är inklädd med liggande, vitmålad panel, övervåningen med stående panel, som är rödfärgad. Många av fönstren har vita omfattningar och mångfärgat glas. Den lövsågade verandan rekonstruerades i början 1980-talet efter ett foto från 1909. Då hade den en högre trappa; stolpverket var målat i en mörk färgton men är numera vitt. Festsalen har fyra stora deuxbattanger och en handmålad tapet från 1880-talet med papegojmönster. Societetshuset används numera för fester och konferenser. Bottenvåningen inrymmer hotellrum. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000583927
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länHaninge

FLYGELBYGGNAD

Bebyggelse - byggnad

HistorikKontorsflygeln från 1800-talets senare del är byggd i en våning av timmer med rödfärgad locklistpanel. Taket är tegeltäckt. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000583880
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länHaninge

GRINDSTUGAN (K0055.004)

Historiska/ursprungliga kategorier

21400000700046http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000700046Bebyggelse - byggnadHANINGE VÄSTERHANINGE-BERGA 7:2 - husnr 40GRINDSTUGAN (K0055.004)Län: Stockholm, Kommun: Haninge, Landskap: Södermanland, Socken: Västerhaninge , Stift: Stockholms stift, Församling: Västerhaninge-Muskö församling18.13379717747598,59.07945664534842http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000700046http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000700046http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000700046RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000700046
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länHaninge

HANDENS TINGSRÄTT

Historiska/ursprungliga kategorier

HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Domstolen disponerar endast en del av den stora byggnaden som är uppförd i tre våningar med fasader av mexitegel och blåmålad plåt. Taket är plant och har en påbyggnad som reser sig mitt på taket och bildar en fjärde våning. Bottenvåningen å entrésidan har dragits in och lämnar plats åt en arkadgång med betongpelare vilken löper utefter byggnadens hela långsida. Fönstren i bottenvåningen har försetts med vitmålat galler. Entrén markeras av skylten 'Handens tingsrätt' som har placerats i fasadpartiet mellan andra och tredje våningen, mitt ovanför porten. Domstolen disponerar plan tre och fyra. Inskrivningsmyndighet saknas, den ligger under Nacka tingsrätt. Reception, sessionssalar och förberedelserum ligger på tredje våningen. Interiörerna tillkom till stora delar i och med 1994 års renovering och ombyggnad. Färgsättningen är ljus och möblerna moderna. Vid receptionen finns en digital tavla som visar i vilka salar förhandling pågår och vilka mål som avhandlas. Det finns fyra salar och lika många förberedelserum och även i dessa är inredningen ett resultat av 1994 års renovering. Sal 1, som är störst, är rektangulär till formen och har fönster vid ena långsidan. Dispositionen i salen är traditionell, rätten sitter vid ena kortsidan vid ett böjt bord med parterna framför sig. Två blåmålade rundpelare markerar gränsen mellan rättssalens förhandlingsdel och åhörarnas två rader lösa stolar. Sannolikt är pelarna bärande. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1999-05-25

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000696491
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länHaninge

HÄRINGE KAPELL

Nuvarande kategorier

InteriörbeskrivningGenom ett lågt vapenhus i norr kommer man via en smalare dörr in i kyrkorummet under läktaren i nordvästra hörnet. Golvet i hela byggnaden är lagt med spåntad, helren furu med fris och behandlat med lack. En låg golvlist är gråmålad. Tvärs över kyrkorummet ligger två synliga takbjälkar som extra stöd för remstycke och takstolar. Innertakets panel består av ohyvlad slätspånt spikad på mallar för att få formen av ett tunnvalv. Taket, ursprungligen limfärgat, är under 1970-talet målat med vit latexfärg. Utefter takets långsidor, intill den putsade väggen, sitter en profilerad trälist. Väggarna är putsade och målade i grått. Träbjälkar och taklist är målade i tegelrött med marmorering i blått och grått. Fönstersnickerierna är målade i ljusgrå färgton. Öppna, fasta bänkar med enkla, släta sidostycken, ryggar med ramstycke och fyllningar är placerade på vardera sidan om en mittgång och en bänk på vardera sidan i koret. Målningen i blått är troligen inte ursprunglig. I mittgången ligger en blågrå gångmatta. Koret i öster ligger i samma golvnivå som övriga kyrkan men altare och altarring ligger på en upphöjd nivå. Altaret är utfört som ett enkelt träaltare, målat i grått. Den halvcirkelformiga altarringen har ramstycken och fyllningar målade i grått respektive tegelrött med marmorering och vit inramning samt knäfall klätt med blå sammet. Predikstolen har samma utförande och färgsättning som altarringen men med rikare profilering. Väggen bakom predikstolen har en murad och putsad nisch. I västra delen av kyrkorummet finns plats för en kamin i en murad nisch med häll av sten inlagd i trägolvet. Läktaren i nordväst, över ingången till kyrkorummet, bärs upp av två kvadratiska pelare. Läktarbarriär med ramverk och fyllningar har färgsättning lika altarring och predikstol. På den minimala läktaren finns en orgel, ett harmonium tillverkat av Skandinaviska Orgelfabriken Stockholm. Träväggar under läktaren är klädda med plywood och målade i grå kulör. I träbjälkarna finns uttag för stearinljus och från takvalvet hänger över mittgången en elektrifierad ljuskrona av mässing med dubbla rader av ljusarmar för stearinljus. Utmed långsidorna sitter fyra ljusplåtar av mässing. Oljemålning på södra långväggen föreställer "Bröllopet i Kanaan". Målningen är en osignerad och odaterad gåva till församlingen av en man vid namn Hägert, en av få som blivit jordfästa i kapellet. Övriga inventarier Över altaret hänger ett krucifix av trä med skulpterad och målad Kristusfigur med gloria. Antependiet i linne är broderat med guldtråd och silke i flera kulörer med texten "IHS, Anno 1929", och i nedre vänstra resp högra hörnet broderade vapen och initialerna A.L (August Löwen) och M.L (M. Löwen). En nummertavla i rokoko från 1700-talet är upphängd på en konsol av järnsmide. En kollekthåv i polykromt mönstrad sammet kommer troligen från Västerhaninge kyrka. Votivskeppet i korets norra del från Västerhaninge kyrka har ersatt ett äldre votivskepp som tillhört Muskö kyrka. Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000445169
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länHaninge

JORDBRO KYRKA

Lagskydd

TakformEj utrett

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000445163
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länHaninge

K0140.J02

Historik

HistorikArbottna blev säteri på 1670-talet. Ursprunglig 1770-talsinredning finns bevarad flygeln. KÄLLA: Angående förslag till Förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1994.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000584554
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länHaninge

KLAPPBRYGGA

Bebyggelse - byggnad

HistorikBryggan som används för hushållstvätt är byggd vid 1800-talets slut, men har på samma plats föregåtts av liknande bryggkonstruktioner sedan mer än 150 år tillbaka. Den är mycket sällsynt i länsregionen, och representerar ett fordom mycket vanligt förekommande kulturelement såväl i städer som i skärgården för hushållsanknuten s.k. byktvätt. Detta förhållande motiverar att den byggnadsminnesförklaras. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Stockholms län, 1997-02-19, Dnr -221-1996-4003

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000694740
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länHaninge

Klockstapel

Bebyggelse - byggnad

TakformSadeltak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028774
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länHaninge

Klockstapel

Bebyggelse - byggnad

HistorikPå höjden, sydost om kapellet, ligger klockstapeln i form av en öppen klockbock med ståndare, strävor och spånklätt tak av tjärstruket virke samt försedd med en hög, spetsig spira klädd med koppar och krönt av en tupp.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028775
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länHaninge

Klockstapel

Nuvarande kategorier

HistorikKlockstapeln, i äldre tider även kallad basfiolsfodralet, ligger på en bergknalle sydväst om kyrkan, utanför kyrkogårdsmuren. Stapeln, som är försedd med två klockor, har rödfärgad brädfodring med svängt, kopparklätt tak som är prytt med en spira med kors. Den stora klockan är gjuten 1745 av G Meyer i Stockholm. Den lilla klockan har varit med från kyrkans äldsta tid. Den orneras av akantusblad och en gädda i relief och bär inskriptionen Gloria in excelsis Deo. Ioran Putenson me fecit anno 1656. H. Christian Bretsnider Tolförwalther in Dalaröen.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028773
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länHaninge

KOMMENDANTHUSET

Bebyggelse - byggnad

HistorikUnder första hälften av 1700-talet byggdes tornet samt brygg- och bagarhuset och den byggnad som idag kallas för kommendanthuset färdigt. KÄLLA: Vårdprogram för Dalarö Skans, 2005. Haninge kommun Västertorp 2:1

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000694741
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länHaninge

KONTOR GÖTA (K0055.024)

Bebyggelse - byggnad

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000356000
Objekttyp: BUILDING

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länHaninge

lökskär, kummel

Fasadmaterial

Exteriörbeskrivning

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028004
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länHaninge

MUSKÖ KYRKA

Historiska/ursprungliga kategorier

InteriörbeskrivningI kyrkan ligger ett lackat trägolv. En gravhäll i kalksten från 1682 är nedsänkt i det nordöstra hörnet. Stenen fick sin nuvarande placering i samband med 1877 års ombyggnad. Väggarna är putsade och vitmålade. Det välvda trätaket är vitlaserat och bärs upp av ljusgrå pelare. Även bänkinredning och fönstersnickerier är målade i ljusgrått. Läktarbarriär, korskrank, fyllningsdörrar samt bänkinredningens gavelspeglar är laserade i ljusa jordfärger. I det Levinska gravkoret ligger ett gråmålat brädgolv med två nedsänkta kalkstenshällar, vilka täcker en nedgång till gravkammaren. Hällarna har inskriptioner och ringar i hörnen. Väggarna är putsade och vitmålade. Det tunnvälvda taket är täckt med vitmålad pärlspont. Under kapellets rundbågiga fönster står ett altarbord av trä med målad inskrift. På ömse sidor av fönstret på korets södra vägg sitter trätavlor av epitafiekaraktär med marmorerade ramar. På tavlan till vänster står namnen på makarna Levins fyra döttrar, på tavlan till höger står namnen på desex sönerna. Kyrkans predikstol från 1620-talet togs åter i bruk vid 1952 års restaurering, då den ersatte enpredikstol från 1877. 1600-talspredikstolen infogades 1952 i en lådliknande utbyggnad med ingång från sakristian. Vid tillfället konservarade och restaurerade konservator Sven Dalén målningen på predikstolen. Kyrkans orgel har tolv stämmor och är tillverkad av Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad 1955. Den tidigare orgelfasaden från 1877 står lutad mot väggen i det Levinska gravkoret. Övriga inventarier Altartavlan, som föreställer Kristus på korset med Maria Magdalena knäböjande vid mästarens fötter, skänktes till kyrkan 1770 av Adolf Ludvig Levin. Enligt tradition ska den vara målad av Per Krafft den äldre. Den förgyllda rokokoramen kröns av det svenska riksvapnet och en sluten kungakrona, vilket indikerar att ramen tidigare har innehållit ett kungaporträtt. I kyrkan finns även en nummertavla i enkel rokoko från 1755. Av kyrkans ljusredskap kan nämnas två ljuskronor av malm. En är från 1600-talets senare del och den andra från 1700-talets första del. I koret finns två förgyllda rokokolampetter. Kyrkans votivskepp är en fullriggare från slutet av 1800-talet. Kyrkan bevarar mycket silver av vilket en medeltida kalk med patén av förgyllt silver kan nämnas. Båda är troligen tillverkade i Sverige vid mitten av 1300-talet. Antingen kommer föremålen från en nu okänd medeltida kyrka på Muskö eller så kommer de från Västerhaninge kyrka. Kyrkan bevarar en järnbeslagen kyrkkista vilken kan ha tjänat församlingen ända sedan 1600-talskapellets dagar. Muskö kyrka har ett flertal intressanta textilier av vilka en del är deponerade i Strängnäs domkyrkomuseum. För drygt ett år sedan återfick kyrkan en kyrkfana från omkring 1600, vilken förvaras i en låda på läktaren. En praktfull skrud med antependium och mässhake av röd sammet är från 1678. Till kyrkans inventarier hör även den Levinska mynt- och boksamlingen som skänktes till kyrkan 1832 av Carl Axel Levin. Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000445164
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länHaninge

MÅSKNUV

Nuvarande kategorier

TakformTorntak

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028005
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länHaninge

måsknuvs fyr

Historik

HistorikRitningar till en ny fyr på Måsknuv togs fram av A. T. Gellerstedt och godkändes av Kungl. Maj:t år 1868, varpå ett kombinerat fyr- och bostadshus av trä på hög stenfot uppfördes. På den ena långsidan uppsattes en lykta med linsapparat av femte ordningen. Bostadshuset tillverkades av snickerifabriken Bark & Warburg i Göteborg. År 1900 uppfördes en klockstapel för mistsignalering med urverk. Klockan var tillverkade för, och har tidigare varit uppsatt på, Paternoster, i Bohuslän. 1937 byggdes ett sju meter högt betongtorn med järnkur och AGA-belysning som ersatte den äldre fyrbyggnaden. För mistsignalklockan anordnades en kolsyredriven automatisk slagmekanism. Den ständiga bevakningen kunde därmed dras in. Det gamla fyr- och bostadshuset brändes senare ned.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000027824
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länHaninge

ORANGERIET (K0055.009)

Historik

Historiknull

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000700047
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länHaninge

ORNÖ KYRKA

Historiska/ursprungliga kategorier

InteriörbeskrivningInteriört består kyrkan av vapenhus i tornet, långhus med läktare samt sakristia. Interiören och den fasta inredningen i kyrkorummet är enkel och ljus. I vapenhuset liksom i långhuset är det ursprungliga brädgolvet fernissat, i sakristian ligger en ljus heltäckningsmatta. I hela kyrkan är golvsockeln profilerad och gråmålad. Väggarna, liksom taket, är av vitmålad stående pärlspont. Runt långhuset löper en gråmålad gördellist och väggarna avslutas mot taket med en cirka 40 cm hög profilerad list i grått, beigt och brunt. Förutom den fernissade entrédörren är alla dörrar vitmålade. Fönster- och dörrfoder är profilerade och vitmålade. Dörrarna har genomgående tre fyllningar förutom dörren till läktaren som har fyra fyllningar. Innerbågarna, som tillkom 1933, är spröjsade, vitmålade och försedda med antikglas. Kyrkan har lösa och öppna bänkar som är ekmarmorerade sedan renoveringen 1961. Altarringen är femkantig och har ramverk med små kvadratiska fyllningar. Även altaret har fyllningar i framstycket. Predikstolen är av samma enkla utformning som kyrkorummets andra inredning. Korgen har fyllningar i barriären och står på en åttkantig pelare med profilerad bas. Predikstolens tak är av trä och format som en baldakin med förgylld kant. Taket kröns av ett förgyllt kors. I predikstolen ligger en ljus heltäckningsmatta. Läktaren står på gråmålade, åttkantiga pelare vilka uppåt avslutas med profilerade lister, dekorerade med en smal guldrand. En liten del av marmoreringen från 1961 är framtagen på en av pelarna under läktaren. Läktarbarriären har sju liggande fyllningar och är vitmålad. Fyllningarna i altarring, på altarets framstycke, på predikstolen samt på läktarbarriären har schablondekorer i hörnen, rekonstruerade i enlighet med de ursprungliga dekorerna, som skrapades fram 1985. Läktarens trappstegsgolv är gråmålat och på trappstegen står fem ursprungliga, ekådrade, lösa bänkar på ömse sidor om orgeln. Läktarorgeln tillkom 1962. Den har nio stämmor och är tillverkad av Rolf Larsson, Uppsala. I tornet finns en trappa som leder till en avsats en trappa upp där två dörrar sitter. Den ena dörren leder till läktaren och den andra till klockorna ytterligare en våning högre upp. Storklockan är gjuten 1755 och hängde tidigare i föregående kyrkas klockstapel. Lillklockan blev omgjuten 1859. Övriga inventarier Altartavlan föreställer hur Jesus stillar stormen och är utförd av ornökonstnären Gunnar Söderman 1930. Kyrkans ursprungliga altarprydnad, ett kors i svart marmor, har nu sin plats på den södra långhusväggen. På läktarbarriären hänger en relief i svartek som föreställer Abrahams offer av Isak. Reliefen är en gåva från ornögården Bodal och har ursprungligen suttit på någon skuta. Kyrkan har även en medeltida målning. Den föreställer Jesus på korset och ska enligt uppgift vara målad 1450 i Paris. Den skänktes till kyrkan år 1961 av familjen Oscar Falkman. Dopfunten av marmorerat trä är liksom altartavlan tillverkad av Gunnar Söderman 1931. I kyrkan hänger en större och två mindre elektrifierade ljuskronor av mässing. Ett par ljusarmar har skänkts till kyrkan från Kymmendö. Som tidigare nämnts bevarar kyrkan en del silver från den kyrka som brann ner till grunden 1881. Av silvret kan nämnas en nattvardskalk med inskriften "Ornö kyrkia Anno 1728", en gåva från familjen Rosir på Sundby gård. Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000445165
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länHaninge

Oxpelles grund

Historik

HistorikEtt sex meter högt cementrör i farleden melan Ornö och Gålön. Tidigare runt, vitt, 2,9 meter högt betongkummel med rött bälte och triangulär topptavla med spetsen nedåt. Uppfört 1939. KÄLLA: Sjömärken; vägvisare och kulturminnen. Johnny Söderlund, 2007.

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028003
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länHaninge

Saltkråkan, stångmärke

Takform

TakformEj utrett

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028007
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länHaninge

SANKT ESKILS KYRKA

Historiska/ursprungliga kategorier

Exteriörbeskrivning

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000445286
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT

Skyddad och värdefull bebyggelsePublicerad kunskapsnodStockholms länHaninge

SJÖBOD

Dagens användning

21420000042406http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042406Bebyggelse - byggnadHANINGE DALARÖ 3:2 - husnr 4SJÖBODLän: Stockholm, Kommun: Haninge, Landskap: Södermanland, Socken: Dalarö , Stift: Stockholms stift, Församling: Dalarö-Ornö-Utö församlingNybyggnadsår: 1865 - 186518.407778612144075,59.13085455500785http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000042406http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000042406http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000042406RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17

Källa: KSAMSOK_BBRB
Extern identitet: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042406
Objekttyp: CULTURAL_OBJECT