Sök regionalt i Sveriges arv.
Utan tunn sidproduktion.

FLEMINGSBERGS KYRKA

TakformEj utrett

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051345

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Församlimgshem

HistorikKyrkoanläggningen består av två separata delar där kyrkan, i ett våningsplan, ligger längst in på tomten vänd mot berget och naturmarken medan församlingshuset, i sex våningar, ligger närmast vägen mot Vårby Gårds centrum. Församlingsdelens stora fasad av rött tegel kröns mot vägen av en taklist av trä i svart och rött. Byggnaden täcks av flacka, plåtklädda takfall med omväxlande stort och litet taksprång.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000445034

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

HUDDINGE fd TINGSRÄTT

HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset där Huddinge tingsrätt huserar är byggt i sju våningar som från början rymde både domstol, polis och kronofogde. Vid inventeringstillfället, 1999, fungerade byggnaden ännu som tingsrätt och domstolen disponerade större delen av huset. Tingshuset har gula tegelfasader och delvis kopparklätt plantak. Lisener och mönstermurning artikulerar fasaden och delar in den i kvadratiska murpartier. Mönstret, i kombination med sexkantiga fönster och inslag av ljus puts och mosaik, ger intrycket av behagfull och detaljrik 1950-talsarkitektur. Det utanpåliggande trapphuset förstärker intrycket eftersom det bryter upp en regelbunden rektangulär planform. Entrén markeras av ett utskjutande kopparbeslaget vindfång och på gavelfasaden står det "Tingshus" med stora bokstäver. 1999 disponerade kronofogden andra och tredje våningen, men de var på väg att flytta. Tingsrätten nyttjade hela huset i övrigt. På sjunde våning fanns fem salar där brottmål avhandlas. Tvistemål fanns på fjärde våning och där fanns sju salar varav sex användes till förhandlingar och den sjunde som utbildningslokal. Salarna på denna våning hade karaktären av sammanträdesrum. Sal 7 hade originalinredning, ett cirkelrunt bord och typiska 1950-talsarmaturer. De allmänna utrymmena i tingsrätten präglades av de obehandlade tegelväggarna som pryddes av modern konst. I och med den stora ombyggnaden av salarna 1988 delades den största salen, belägen på sjunde våning, i sal 1 och 2. Ursprungligen var det en av Europas största förhandlingssalar och ombyggnaden innebar också att taket sänktes. I en av de delade salarna fanns fortfarande konstnären Einar Forseths målning från 1959, vilken målades på plats då huset byggdes. Målningen föreställer fyra figurer vilka representerar kunskap och kultur, hälsa, liv och välfärd, familj o h samfund samt slutligen arbetsglädje och välfärd. Samtliga salar på brottmålsvåningen hade podium. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1999-05-25

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000720263

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

HUDDINGE KYRKA

InteriörbeskrivningI kyrkan ligger golv av polerade kalkstensplattor. Väggarna är vitputsade liksom kyrkorummets träunnvalv. Mellan väggar och valv löper en profilerad list. I södra långhusväggen finns ett medeltida konsekrationskors målat i rött inom en cirkel Lite längre fram i samma vägg finns en nisch, vilken kan ha ingått i ett tidigare sidoaltare eller ett skåp för förvaring av det invigda nattvardsbrödet. Glasmålningar sattes in i samtliga korfönster 1928 och utfördes efter konstnären Per Månssons teckningar. Två av glasfönstren togs bort 1994. I ett av altarbordens framstycken är den gamla (troligen 1200-tal) altarskivan av kalksten vertikalt inmurad. Den stickbågiga portalen mellan långhus och vapenhus är kyrkans äldsta dörröppning. Vapenhusets brädtak har dekorationsmålningar av moln och änglar, vilka är utförda av målaren David Schwenk 1712. Bänkinredningen, vilken är uppdelad på fyra bänkkvarter, är från 1943 med bevarade gavelpartier från 1910-års bänkinredning. I de två främre kvarteren förkortades bänkraderna 1994 och dörrarna togs bort. Bänkinredningen är sedan 1994 målad i starka färger av gult, rött och blått. Fyllningarna är marmoreringsmålade i klarblått. På läktaren, som till stor del härrör från 1804 -1807, är snickerier såsom pelare, tak och läktarbarriär gråmålade. Läktarbarriärens tre liggande fyllningar är svampmålade i rött med förgyllningar på listverk. Mot sidorna, ovanför läktarbarriären, är snickeridekorer med en kerub åt vartdera håll. Predikstolen i bondbarock skänktes till kyrkan 1685 av fru Anna Cronström till Balingsta. Kristusbilden högst upp är försedd med segerfana. Korgens fyllningar pryds av bilder av Kristus och de fyra evangelisterna. Mellan 1815 och 1943 var predikstolen övermålad i vitt och guld, men de ursprungliga färgerna är numera framtagna. Nuvarande orgel med 26 stämmor tillkom 1968. Orgeln, som är byggd av Bruno Christensen & Sønner i Tinglev i Danmark, bevarar i stort sett fasaden från 1868. I tornet hänger två klockor. Lillklockan göts 1688 och har inskriptionen "Frukta Gudoch ära konungen". Ursprungligen hängde den i klockbocken som stod på den lilla bergsknallen strax söder om kyrkogården. Storklockan göts av Joh. A Beckman & Co när tornet byggdes 1878. Övriga inventarier Kyrkans förnämsta inventarium är altarskåpet. Det tillverkades säkerligen i Nordtyskland, med största sannolikhet i Bernt Notkes verkstad omkring 1480. Det framställer 13 scener ur passionshistorien. Fem scener är skulpterade, resten är målade. Skåpet donerades till kyrkan av herrskapet Svart på Gladö, vilka även finns avbildade på skåpsdörrarnas utsidor. Mellan altarskåpet och altaret finns en predella, som tillkom 1994. På korgolvet står ett mobilt altarbord av rödmålat trä som även det är från 1994. Lösa knäfall i samma stil finns, vilka tas fram vid behov. Mellan koret och långhuset hänger ett triumfkrucifix, tillverkat och upphängt här 1943. Det är en kopia i mindre skala av ett krucifix som hört till Skönberga kyrka i Östergötland, nu i Historiska museet. Kyrkan äger ljuskronor av mässing från 1600- och 1700-talen, vilka har donerats till kyrkan av privatpersoner. Den största kronan med två åttpipiga ljuskransar är skänkt 1668 av fru Margareta Gyllenroot till Vistaberg. Av ljuskronorna hänger två i koret, en i långhusets bakre del och en i tornrummet. Kyrkan äger även ett par fempipiga ljusarmar av malm från 1600-talet och sex ljusplåtar från 1700-talets första hälft samt fyra par tennstakar av olika typer. Över läktaren hänger två kristallkronor, skänkta till kyrkan i slutet av 1700-talet. Ovanför bänkraderna i kyrkorummet hänger förgyllda armaturer ritade av Uno Söderberg vid 1994-års restaurering. Timglaset med fyra glas som sitter på predikstolen inköptes 1785. På kyrkorummets södra och norra långhusväggar hänger fem vapensköldar från 1600-talet. En oljemålning som föreställer Kristus på korset är nu placerad på södra långhusväggen, men under 1800-talets första del hängde den ovanför altarskåpet som "övre altartavla". I vapenhuset finns en cirka två meter hög spegel i rokoko. Spegeln som skänktes till kyrkan 1804 försågs sedermera med en svartmålad träskiva istället för spegelglas och tjänstgjorde som psalmtavla till 1928. I tornrummet står dopfuntsfoten från 1100-talet samt två gravstenar från 1200-talet eller 1300-talets början. En brudbänk från 1661 har numera också sin plats i tornrummet. Den stod ursprungligen i koret och användes vid vigselgudstjänster. Ryggstödet är fällbart vilket gör att brudparet först kunde sitta vända mot altaret och sedan mot församlingen, utan att behöva flytta på bänken. 1987 togs nytt kyrksilver i bruk. Det är utfört av silversmed Rolf Persson och ersatte tidigare silver, vilket försvann vid en stöld 1985. Bland det stulna silvret fanns föremål från 1600-talet och framåt. Kyrkan äger tre brudkronor varav en är från 1800-talet, och två från 1900-talet. Äldst av kyrkans textilier är ett par fragment av brämet till en korkåpa från medeltiden.. E

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000445029

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Klockstapel

ExteriörbeskrivningFramför ingången till kyrka och församlingshem står ett fristående klocktorn med genombruten konstruktion och gavlar lika kyrkfönstrens form av halva spetsbågar. Tornet kröns av ett gyllene kors. Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028793

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Klockstapel

ExteriörbeskrivningI vinkeln mellan kyrka och församlingshus står en klockstapel rest av fyra spiror och med ett spetsigt sadeltak. Klockan i stapeln är gjuten 1975 av Bergholtz klockgjuteri i Stockholm och invigdes den 18 december 1977. Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028794

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

MARIAKYRKAN

HistorikMariakyrkan i Skogås är uppförd 198687. Invigningen av kyrkorummet förrättades av biskop Krister Stendahl den 15 november 1987. Mariakyrkan är planerad som ett kyrkcentrum och ritad av arkitekt Fritz Voigt (19112006). Arkitekten har även ritat inredningen och delvis formgivit den konstnärliga utsmyckningen. Fritz Voigt är född i Nürnberg, utbildad vid Tekniska högskolan i München 193133 och från 1937 verksam i Sverige med att rita stadsplaner, bostäder, industribyggnader och kyrkor. Han har bl a ritat Baptistkyrkan och Katolska kyrkan i Södertälje samt katolska Vårfrukyrkan i Täby. Mariakyrkan är skyddad enligt Riksantikvarieämbetets beslut 2001-05-29. Bestämmelserna i 4 kapitlet 3 § lagen om kulturminnen ska tillämpas på kyrkobyggnaden, klockstapeln och den tillhörande kyrkotomten. För kyrkans inventarier gäller bestämmelserna i 4 kapitlet 610 §. Trångsunds församling bildades den 1 januari 1974 genom avstyckning från Huddinge församling. I området fanns då Tacksägelsekyrkan i Trångsund, invigd 1957 och Skogås församlingshem, beläget i Skogås centrum och uppfört 1968. I förhållande till den bostadsbebyggelse som uppfördes under 1960- och 1970-talet i Trångsund och västra Skogås kom kyrkan att ligga alltför isolerad. Detta aktualiserade ett nytt kyrkobygge i Skogås där en lämplig tomt nära församlingshemmet var utsedd. Intentionerna var att bygga ett kyrkcentrum för Trångsunds församling. För kyrkorummet har arkitekten eftersträvat en sakral enkelhet i material, färg och form.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000445032

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

SEGELTORPS KYRKA

TakformTälttak

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000051265

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Sö 299, Huddinge kyrka

HäradSvartlösa härad

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/ba7663e3-e3e1-4d70-acd6-3493d7f93ffd

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Sö 300, Glömsta

Ursprunglig platsJa

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/04ddbcfb-fd2c-47af-8deb-5d42d61a0444

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Sö 301, Ågesta bro

MaterialbeskrivningGranit

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/f9e44ca2-3fb9-498a-98ca-e56fbf09da42

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Sö 378, Lisma

MaterialbeskrivningGranit

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/780488a8-7f78-49d0-b09c-daad3998c61d

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Sö 379, Länna

PlaceringSHM (16059)

Källa

KSAMSOK_SRDB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/uu/srdb/acf3d681-8056-49c3-a994-7fdc766c176b

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

VÅRBY GÅRDS KYRKA

ExteriörbeskrivningKyrkan saknar tydlig riktning då altaret är placerat i mitten av kyrkorummet. Byggnadens stomme är utförd i betong och stålbalkar. Kyrkoanläggningen består av två separata delar där kyrkan, i ett våningsplan, ligger längst in på tomten vänd mot berget och naturmarken medan församlingshuset, i sex våningar, ligger närmast vägen mot Vårby Gårds centrum. Kyrkan har mönstermurad fasad av vitt kalksandstegel och skulpterad sockel av betongblock. Huvudentrén markeras av ett kraftigt skärmtak. Församlingsdelens stora fasad av rött tegel kröns mot vägen av en taklist av trä i svart och rött. Byggnaden täcks av flacka, plåtklädda takfall med omväxlande stort och litet taksprång.

Källa

KSAMSOK_BBRB

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000445033

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

*Huddingegruvan*

SGU registrerar platsen som gruvfält. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked.

Källa

SGU_MINERAL_RESOURCES

Extern identitet

ORED07197

Objekttyp

Gruvfält

*Nybrogruvan*

SGU registrerar platsen som gruvfält. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked.

Källa

SGU_MINERAL_RESOURCES

Extern identitet

ORED07196

Objekttyp

Gruvfält

Albysjön, Flottsbrobadet

Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad.

Källa

HAV_BATHING_WATERS

Extern identitet

SE0110126000004055

Objekttyp

Officiell badplats

Begravningsplats

Referens: skriftlig källaOrienteringskarta: Flottsbrobladet.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/2766d90c-a71e-4f93-8318-bb992f3e4584

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Begravningsplats enstaka

TerrängStrandkant med berghällar. Skogsmark (lövträd).

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/54bdf25f-32e6-4746-96b7-d13742184cd3

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Björksättrahalvön

Källa

NVR_NATURE_RESERVES

Extern identitet

2000148

Objekttyp

NATURE_RESERVE

Boplats

TraditionMejseln hittades ca 1925 av fam. Hedman, kusin till IngmarHolm.Tillägg Dnr 2987/84 Vid provundersökningar år 1984 gjordesfynd, som indikerar stenåldersboplats. Rapport senare.Tillägg1982-08-21: Sven Gunnar Broström har i området upphittat ochtillvaratagit ett tjugotal avslag av kvarts samt tvåkurkskärvor.Tillägg Dnr 4177/83 UV:s slutredovisning. Serenskriftspärm.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/43b00640-abd9-4d4d-b98f-0896db50177f

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

Referens: kartmaterialFMRs registerkarta 10I4d SÖ

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/38efea27-9275-41ab-92a1-ccd3167ac866

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

Referens: skriftlig källaCelin, U. Lundin, J. & Westrin, K. 2017. Tvärförbindelse Södertörn. Gladö kvarn - Jordbro trafikplats. Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2. Södra delen av korridor Norr. Huddinge och Österhaninge socken, Huddinge och Haninge kommun, Södermanland, Stockholms län. SAU. Rapport 2017:18. (RAÄ-2018-1121)

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/59ab42d4-a03a-4156-a7e0-865c8515c6c1

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

VegetationBevuxen med relativt unga tallar.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/989e5006-9200-4918-9f43-ed7543da6e01

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

BeskrivningBoplats, ca 30x25 m (NNÖ-SSV). Fynd av slagen kvarts och skärvsten påträffades vid schaktgrävning i samband med arkeologisk utredning 2015. Avgränsning gjord utifrån fyndförekomst. (RAÄ dnr 3.4.2-3065-2015)

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/aed47efd-bcd8-428c-98ac-f515840d6f82

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

PlaceringEj synlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/0f645232-1fc7-48a7-ba7c-1d4e1292eb4f

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

BeskrivningStenåldersboplats, minst 2,5 x 4,5 m stor (V–Ö). Tre bitar slagen kvarts hittades i ett maskingrävt sökschakt.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/60ed4d60-e7af-4993-aa4b-e2082ad7da1e

Objekttyp

PLACE

Boplats

UndersökningsstatusEj undersökt

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/70b00029-91c1-4abb-a6c3-a7c42db1d553

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

OrienteringI SÖ RAÄ Huddinge 204:1, Uppslala gamla tomt. I N gravfältet RAÄ Huddinge 51:1 och i Ö gravfältet Huddinge 54:1 tillsammans med bland annat odlingsterrasser inom RAÄ Huddinge 268:1.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/26e610af-b8c4-40e8-a421-284fad1dd7a9

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

TerrängBeläget i pass mellan berg. Skogsmark. Något stenigt och tuvigt, bevuxet med tätt med unga tallar

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/95e6dcfd-9b02-4727-b2f7-f2e7109f1440

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

OrienteringN-S

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/239d6a80-b190-4a8f-93bd-19ac58b486e6

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

Referens: skriftlig källaBondesson, W. och Kilhstedt, B, 2006. Sälarnas följeslagare. UV Mitt Rapport 2006:18. (RAÄ dnr 321-3227-2006)

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/ef069079-3f19-42f5-8bcb-a216598dc482

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

PlaceringSynlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/54f4cf50-daaa-48ff-8053-1b8a69903d16

Objekttyp

PLACE

Boplats

PlaceringSynlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/5aa69b29-a0a4-4801-8e78-8c61f760aab2

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

BeskrivningBoplats med okänd utbredning. Inom markerad yta framkom 3 bitar slagen kvarts i markskador efter skogsavverkning.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/7ffb467f-2ee5-41ee-b149-d79ba4fbde29

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

OrienteringSkogsklädd sydostslänt

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/910ecde2-74ae-4f31-84ae-281ad3d6284a

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

PlaceringSynlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/b2f82b9d-9771-4ce7-b29a-529371a34e37

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

PlaceringSynlig ovan mark

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/51b85a23-0dc7-46af-9594-f2a232654b0e

Objekttyp

PLACE

Boplats

UndersökningsstatusOkänd

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/2277ffd5-05a4-4c3a-98fe-23dbdaa1bbbf

Objekttyp

CULTURAL_OBJECT

Boplats

BeskrivningBoplats, ca 25x10 m. Inom området påträffades slagen kvarts (5 avfall och 3 splitter) vid arkeologisk utredning 1993 (Kihlstedt 1993). (RAÄ dnr 3021/92). Vid arkeologisk utredning 2023 (Pettersson 2024) reviderades lämningens utbredning.

Källa

KSAMSOK_KMR

Extern identitet

http://kulturarvsdata.se/raa/lamning/88f6586f-ab75-4553-9731-e6619a3d9bf2

Objekttyp

PLACE