SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
27 träffar
för “stall/vedbod”
stall/vedbod
TakformSadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
stall/vedbod
TakformSadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VEDBOD
HistorikGården ligger i en typisk utkantsbygd i norra Hälsingland, och vittnar om att bönderna även i sådana mer perifera lägen kunde bygga lika stora och vackert inredda hus som man gjorde i centralbygderna. Gårdens båda bostadshus är byggda och till stor del inredda i ett sammanhang i slutet av 1840-talet. Troligen härrör även en del av ekonomibyggnaderna från samma tillfälle. Till gården hör förutom bostadshusen en rad ekonomibyggnader: en större ladugård med loge och stall, ett stort tvåvåningshärbre, en sommarladugård, en smedja och en vedbod. Alla husen är byggda i timmer utom vedboden, som är byggd i regelkonstruktion med brädväggar.… Tidsprofil: 2008–2105. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STALL
HistorikStallsbyggnad; innehållande stall, slaktbod, avträde och pigkammare, vagnslider, vedbod, härbre, sommarladugård, jordkällare och bastu. Merparten av byggnaderna är uppförda av timmer som tidigare varit rödmålat. Taken består i flertalet fall av pannplåt som på 1970- och 80-talet fick ersätta de spåntak som byggnaderna tidigare hade. Stallsbyggnaderna har också välbevarade interiörer med exempelvis stall med krubba, avträde med fem skåror samt pigkammare utan eldstad med sot och runskrift i taket. Källa: Beslut om byggnadsminne 2001 Tidsprofil: 1970. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stall och vedbod
21420000047705http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047705Bebyggelse - byggnadFALUN KOPPARBERGS-HEDEN 16:1 - husnr 9009Stall och vedbodLän: Dalarna, Kommun: Falun, Landskap: Dalarna, Socken: Stora Kopparberg , Stift: Västerås stift, Församling: Stora Kopparbergs församling15.601224753812835,60.66518541294891http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000047705http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000047705http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000047705RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LADUGÅRD MED STALL OCH LOGE
HistorikTill gården hör förutom bostadshusen en rad ekonomibyggnader: en större ladugård med loge och stall, ett stort tvåvåningshärbre, en sommarladugård, en smedja och en vedbod. Alla husen är byggda i timmer utom vedboden, som är byggd i regelkonstruktion med brädväggar. En inskrift i ladugården berättar att den är byggd 1887, det vill säga när Sven Persson flyttade in på gården. KÄLLA: Beslut Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, 2008-05-12, Dnr 432-11178-06 Tidsprofil: 2008–2105. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stall
HistorikVid Storträsks östra strand ligger Södergården, en del av Svartsö by. Egentligen är det två fastigheter varav denna byggnad är en del av den södra. Idag är huset i sin södra del vedbod och i sin norra inredd som stuga. Med största sannolikhet har byggnaden ursprungligen varit ett stall eller fähus. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stall
HistorikF.d. stall, nu vedbod. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stall
ExteriörbeskrivningStallet har en äldre timmerstomme och flyttades troligen med från den tidigare fäbodplatsen västerut. Stallet har spiltor för två hästar och användes också som vedbod och är sammanbyggt med dasset. Portarna på byggnadens baksida kommer sannolikt från hemgårdens portliderbyggnad, nu bryggstuga, där genomkörningen är förbyggd. Plåttaket lades under 1970-talet. Byggnaden restaurerades 2005 då den lyftes och syllar byttes. Tidsprofil: 1970-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stall
HistorikEn länga med bland annat hönshus och vedbod ifrån 1890-tal ligger i vinkel med mangårdsbyggnaden. Längan har, liksom drängstuga och ladugård, locklistpanel målad med faluröd slamfärg och sadeltak. Taktäckningen är enkupigt lertegel. Till vedbodsdelens ingång går en liten stentrappa, ingången utgörs av en enkeldörr målad i en ljus grön kulör. Fönsterbågar och foder är vitmålade. Hönshusdelen har flera ingångar, varav de som vittnar starkast om byggnadens ursprungliga funktion är två mycket små luckor nära grunden på gaveln. Tidsprofil: 1890-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ARBETARBOSTAD
HistorikEfter något år sysselsatte Nors ångsåg tolv arbetare. Omkring år 1901 kunde en del av dessa få bostad i en nybyggd arbetarkasern med fyra lägenheter om ett rum och kök, strax norr om såghuset. Kasernen byggdes i två våningar med ett utskjutande trapphus, som försågs med förstukvist omkring år 1930. Till arbetarbostaden hör ett uthus med förråd, vedbodar och sovplatser för sommarbruk, samt en byggnad rymmande stall, smedja och kolbod. Dessa är förmodligen samtida med bostadshuset. Samtliga byggnader är uppförda i regelkonstruktion med liggande fasspontpanel. Byggnaderna är ytterst välbevarade, även interiört. Källa:Beslut om byggnadsm… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bod
ExteriörbeskrivningFäxet, sommar-ladugården, är uppställd på stolpar så att ett bra fall för gödselen bildas från dyngluckorna på gaveln. Det är uppfört förhållandevis sent av timmer som delvis återanvänts från ett äldre fäx. Under 1900-talet har fäxet byggts samman med en vedbod och ett dass. Dassen var vanligen sammanbyggda med stallen men här saknas stall. Båsinredningen är urtagen eftersom byggnaden använts som vindskydd åt djur som betar vallen. Byggnaden restaurerades 1999 då en tröskelstock halvsulades och stolparna justerades. Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bodlängan
HistorikByggnaden finns omnämnd som en del av fastigheten år 1891. Uthuslängan av trä innehöll vid den tiden redskapsbod, vedbod, vagnshus, ladugård, stall och mangelbod. Idag används bodlängan som museibyggnad och förråd. Den rymmer bland annat ytor för tillfälliga utställningar, historiska brandredskap samt föremål och maskiner från den nedlagda penseltillverkaren Oluma. Källa: Beslut om byggnadsminnesförklaring, länsstyrelsen Södermanlands län, 2024-02-05, dnr 432-441-2017. Tidsprofil: 2024–2102. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikSTOPET 12 - Efter en brand 1722 reglerades tomterna i området. Enligt 1785 års husklassifikation var tomten, som före den nuvarande fastighetsindelningen betecknades Klinteroten II: 16, bebyggd med ett trähus under tegeltak samt ett stall under brädtak. På fastigheten finns idag fyra byggnader. Bostadshuset, en panelklädd skiftesverksbyggnad undertegeltak som uppfördes 1775 av Johan Ahlberg, är placerat med långsidan mot Kinbergs plats. Två mindre byggnader är sammanbyggda med detta hus mot nordost och sydost. En äldre vedbod mot den norra gaveln är om- och tillbyggd mot sydost och inrymmer sedan 1983 våt- och köksutrymmen. Samma år… Tidsprofil: 1722. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ekonomibyggnad
ExteriörbeskrivningBakom salsbyggnaden ligger ett gammalt stall och en uthuslänga/vedbod, nr 4. Stallet är i ett plan med loft och består av en rektangulär byggnadskropp med sadeltak, klädd i gulmålad lockpanel med tre panelade dörrar varav två enkla och en dubbel. Samtliga dörrar har bandgångjärn. De två enkeldörrarna har överljusfönster ovanför. Mittdörren omges av två mindre fönster med spröjs. På gavlarna sitter smalare avlånga fönster med spröjs Det andra uthuset är en lägre byggnad av förvaringskaraktär med pulpettak, även denna klädd i gulmålad lockpanel. Byggnaden har fyra enkeldörrar med bandgångjärn. Byggnaderna är troligen uppförd… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLYGELBYGGNAD
HistorikTimrad, panelad och vitmålad flygelbyggnad under tegeltak. Byggnaden innehåller stall, vedbod och andra ekonomiutrymmen. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lada
ExteriörbeskrivningDet gamla stallet ska enligt muntlig tradition ha ersattes av nuvarande då en forkarl, som reste efter vinterleden och behövde logi, satte eld på den gamla byggnaden med ett stickbloss. Stall och vedbod har bildats genom att två timmerstommar byggts ihop med ett plankklätt lider. Stommarna är gamla men har flyttats och byggts om, troligen under 1800-talets andra hälft. Stallet har troligen haft en annan funktion tidigare då det bara finns en mittplacerad ingång på gaveln, mot vanligen två dörrar där en användes av människan vid fordring och en var ingång för hästen. Timret är också grånat efter att ha varit utsatt för väde… Tidsprofil: 1800-talets andra hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ladugård
ExteriörbeskrivningLadugårdslängan är byggd 1750 och flyttad till platsen vid laga skiftet 1834. I ladugårdslängan finns ladugård, loge, lada, lider, stall och höränne. Till skillnad mot på senare tiders ladugårdar så ser man här varje funktion på utsidan. Det är som om byggnaden bestod av flera hus innanför samma tak. Ladugårdsdelen skjuter ut och logporten är indragen. På sydöstra gaveln är en snetäcka tillbyggd som innehåller vedbod. På utsidan av ladugårdslängan från gården till är en utbyggnad på mitten där loge och lada finns. Taket som går ner över denna bildar skyddade utrymmen för förvaring av redskap. Den nordvästra gaveln är täckt… Tidsprofil: 1750. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ladugårdsbyggnaden
InteriörbeskrivningLadugårdsbyggnaden utgörs av flera sammanfogade byggnader, uppförda i etapper från 1850-talet fram till 1890-talet. Den inrymmer huvudsakligen dels en bostadsdel(stuggu) och dels en ladugårdsdel (med fäx, fäxkammare och fäxhilla). Fäxkammaren tjänade som bakstuga och nyttjades som förrådsboende. Fäxhillan utgörs av vindsvåningen ovanför fäxet och fäxkammaren. Därtill hör ett stall, ett portlider, en lada, en slipbod, ett dass samt en vedbod till byggnaden. Till vedbodens övervåning leder en körbro, som användes för att köra upp hö till stallets övervåning. Tidsprofil: 1850-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LADUGÅRDSBYGGNADEN VID TULE
HistorikLadugårdsbyggnaden vid Tule har stående träpanel under plåttak. Byggnaden uppfördes samtidigt som stationshuset, 1902, och har en oförändrad planlösning med stall/ladugård, vedbod samt ett mindre vidhängande avträde. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 2002-08-27. Dnr 432-2149-01 Tidsprofil: 2002–2008. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SMEDJA
HistorikTill gården hör förutom bostadshusen en rad ekonomibyggnader: en större ladugård med loge och stall, ett stort tvåvåningshärbre, en sommarladugård, en smedja och en vedbod. Alla husen är byggda i timmer utom vedboden, som är byggd i regelkonstruktion med brädväggar. Gården ligger i en typisk utkantsbygd i norra Hälsingland, och vittnar om att bönderna även i sådana mer perifera lägen kunde bygga lika stora och vackert inredda hus som man gjorde i centralbygderna. Gårdens båda bostadshus är byggda och till stor del inredda i ett sammanhang i slutet av 1840-talet. Troligen härrör även en del av ekonomibyggnaderna från samma tillfälle.… Tidsprofil: 2008–2105. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SOMMARLADUGÅRD
HistorikTill gården hör förutom bostadshusen en rad ekonomibyggnader: en större ladugård med loge och stall, ett stort tvåvåningshärbre, en sommarladugård, en smedja och en vedbod. Alla husen är byggda i timmer utom vedboden, som är byggd i regelkonstruktion med brädväggar. Gården ligger i en typisk utkantsbygd i norra Hälsingland, och vittnar om att bönderna även i sådana mer perifera lägen kunde bygga lika stora och vackert inredda hus som man gjorde i centralbygderna. Gårdens båda bostadshus är byggda och till stor del inredda i ett sammanhang i slutet av 1840-talet. Troligen härrör även en del av ekonomibyggnaderna från samma tillfälle.… Tidsprofil: 2008–2105. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TINGSHUSET, ÖSTRA NY
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Björkekinds och Östkinds häraders tingshus i Höckerstad har restaurerats, byggts om och till vid flera tillfällen, bland annat 1850, 1900, 1935 och 1956. 1903 bestod det av en timmerbyggnad med sju rum, och till den hörde också en vedbod, tvättstuga och ett stall. 1917 inrymde huset Waldéns snickeri, 1920 gjordes det om till ålderdomshem och sedan 1950 har det fungerat som samlingslokal för Östra Ny bygdegårdsförening. I övervåningen inryms idag en mindre bostad och sammanträdesrum för bygdeföreningen. Planlösningen har förändrats flera gånger och tingssalens form fin… Tidsprofil: 1998–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
tolsjö missionshus
HistorikI Sunnersberg hölls till att börja med möten i hemmen, och 1893 bildades Sunnersbergs Fria Missionsförsamling av 21 personer. Församlingens namn ändrades sedemera till Tolsjö Missionsförsamling. 1901 inköptes en tomtplats för ett missionshus och man började samla in pengar för att kunna bygga. På grund av små ekonomiska resurser dröjde det många år innan byggnadsarbetena kunde påbörjas. 1911 kunde dock arbeta startas, och följande år stod missionshuset färdigt. Huset målades invändigt först till 1921. I samband med dessa målningsarbeten gjordes också en fondmålning av G Nilsson. Vid missionshuset byggdes även vedbod och stall. Tomten… Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GÅRDSHUS
HistorikGårdsanläggningens form var av traditionellt slag med en inre gård, omsluten av en vinkelbyggd tvåvånig bostadslänga åt gatan och en uthuslänga i en och en halv våning åt gården. Uthuset rymde stall, vedbodar, avträden och brygghus. KÄLLA: Beslut Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, 1989-06-19, Dnr 221-3895-89 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
UTHUSLÄNGA
HistorikUthuset innehåller stall med bås och krubbor i ena halvan samt vedbod och två torrdass i andra halvan av huset. Väggarna är klädda med stående spontad panel och taket är ett sadeltak täckt med grönlackerad sinuskorrugerad plåt. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Upplands län, 2000-04-28, Dnr 221-3995-99 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
UTHUSLÄNGA
HistorikUthuset utmed Guldsmedsgränd uppfördes ursprungligen som stall, vedbod, magasin och svinbod. Byggnaden är i två plan och stommens liggtimmer är opanelat. Sockeln är av natursten. KÄLLOR: Beslut - Angående byggnadsminnesförklaring av Stora Torget med kv Banken 1, Borgen 1, Borgen 4 och Rådhuset 1 i Eksjö, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1999-09-28. Dnr 221-3567-93 Beslut - Byggnadsminnesförklaring (Borgen 2), Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1991-09-30. Dnr 221-288-89 Beslut - Byggnadsminnesförklaring (Borgen 3), Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1981-03-06. Dnr 11.392-367-79 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.