SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “skjul”
skjul
Historikpulpettak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Skjul för galjonsbilder
21420000052084http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000052084Bebyggelse - byggnadKARLSKRONA KARLSKRONA 4:17 - husnr 113Skjul för galjonsbilderLän: Blekinge, Kommun: Karlskrona, Landskap: Blekinge, Socken: Karlskrona , Stift: Lunds stift, Församling: Karlskrona stadsförsamlingNybyggnadsår: 1700 - 179915.58171241193561,56.15278068877442http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000052084http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000052084http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000052084RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Skjul för stävornament
21420000052089http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000052089Bebyggelse - byggnadKARLSKRONA KARLSKRONA 4:17 - husnr 107Skjul för stävornamentLän: Blekinge, Kommun: Karlskrona, Landskap: Blekinge, Socken: Karlskrona , Stift: Lunds stift, Församling: Karlskrona stadsförsamling15.581606907744469,56.153243251525http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000052089http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000052089http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000052089RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Skjul för stävornament
21420000052090http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000052090Bebyggelse - byggnadKARLSKRONA KARLSKRONA 4:17 - husnr 108Skjul för stävornamentLän: Blekinge, Kommun: Karlskrona, Landskap: Blekinge, Socken: Karlskrona , Stift: Lunds stift, Församling: Karlskrona stadsförsamling15.58167294039514,56.153119560194746http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000052090http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000052090http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000052090RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Skjul, vedbod
21420000047701http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047701Bebyggelse - byggnadFALUN KOPPARBERGS-HEDEN 16:1 - husnr 9005Skjul, vedbodLän: Dalarna, Kommun: Falun, Landskap: Dalarna, Socken: Stora Kopparberg , Stift: Västerås stift, Församling: Stora Kopparbergs församling15.601390177537995,60.66537658813436http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000047701http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000047701http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000047701RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
lada/skjul
TakformSadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Skjulet
Exteriörbeskrivning Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ej utrett
ExteriörbeskrivningByggnaden har starka influenser från tidigt 1900-tal. Byggnaden är sammanbyggd med 1D samt de skjul som gränsar till 1B. Ingångarna ligger på byggnadens sydvästra sida. Byggnaden har sparsam snickarglädje i form av snibbformad panel på övervåningen och ett kryss vid gavelspetsen. Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikBergslätt finns omnämnt i äldsta jordeboken från 1540, först som kyrkohemman, senare som både frälse- och till sist kronohemman. Fastigheten är idag bebyggd med en anläggning bestående av boningshus, magasin, ladugårdslänga och skjul. På västsvenskt vis skiljs det ålderdomliga, obebodda boningshuset än idag från ekonomibyggnaderna med hjälp av en häck. Boningshuset är en parstuga uppförd omkring sekelskiftet 1800 eller under 1700-talets senare del. Den är synnerligen välbevarad såväl ut- som invändigt. Fastighetens byggnader bildar tillsammans en samlad, välbevarad anläggning med högt kulturhistoriskt värde. Av särskilt värde är pars… Tidsprofil: 1600–1850. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Drängstuga
ExteriörbeskrivningDrängstugan/boden, 1700-talets första hälft (1670 enligt Sveriges bebyggelse) Knuttimrad i en våning på naturstens grund med jordkällare under norra delen. Locklist panel med breda kilsågade brädor och läkt. Avfärgad med röd slamfärg, vita fönsteromfattningar och svarttjärade portar. Sadeltak på åsar, belagt med enkupigt lertegel. Profilhyvlade fönster- och dörrfoder. Ett skjul är påbyggt på södra gaveln. Det är klätt med lockpanel och pulpettaket är täckt med trapetskorrugerad plåt. Tidsprofil: 1700-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÖRVARINGSBOD
HistorikSydöstra uthuslängan är en våning hög, timrad med rödfärgad panel och ett pulpettak som är täckt med papp. Den innehåller tre packbodar med svarttjärade dörrar. Ett mindre skjul är rest intill dess sydvästra sida. Även denna byggnad har sannolikt uppförts under 1800-talets senare del, dock senast 1872. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Blekinge län, 2001-04-02, Dnr 221-5206-99 Tidsprofil: 2001–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Industribyggnad
ExteriörbeskrivningIndustri- och verkstadsanläggning som utgörs av flera sammanbyggda huskroppar i olika utföranden, uppförda på 1910-talet. Mot nordost ligger en byggnadsdel i två våningar med L-formad plan, putsade fasader och sadeltak som ursprungligen utgjorde fabrik. Sydväst om denna och kring den bakgård som bildas grupperar sig skjul- och verkstadsbyggnader i olika utföranden, varav en bevarad husdel med rödmålad locklistpanel och mansardtak utmärker sig. Anläggningens karaktär har förändrats sedan uppförandetiden. SOCKEL - Gråputsad betong på byggnadsdelen mot nordost. FASAD - Sprutputs i gul kulör på byggnadsdelen mot nordost. Rödmå… Tidsprofil: 1910-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Klockstapel
ExteriörbeskrivningSKOGSBYGDENS KLOCKSTAPEL - Klockstapeln är förankrad i en betongsockel. Två hjärtstolpar och sex strävor av tjärat fyrkantsvirke bär ett brant sadeltak. Sistnämnda och dess rösten är klädda med tjärad lockpanel. I klockstapeln hänger en tidigmedeltida klocka deponerad från Nårunga kyrka. Enligt traditionen skall den ha tillhört en medeltida sockenkyrka vid gården Skjul. Klockan är försedd med elektrisk ringning från 1976. Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ladugård
ExteriörbeskrivningLadugården är stor och innehåller både loge och stall. Mitt fram finns en utbyggnad från tidigt 1900-tal. Utbyggnaden var från början svinhus, men används idag som pumphus. Den har pulpettak belagt med pannplåt. Runt fönster och dörrar sitter korslagda foder. Den övriga byggnadskroppen är en stor vinkelbyggnad klädd med liggande och stående panel. Mellan våningarna går en vit våningslist. Fönstren är original och har tredelade och sexdelade bågar. Luckor och portar är av pärlspont. På taket finns en takkupa. På gaveln finns en stor uppkörsramp till logen. I samma ände är logen sammanbyggd med ett skjul med brant pulpettak… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA FUNDAMENTET
HistorikPå 1600-talet fram till 1689 låg örlogsflottans station på skeppsholmen. Varvet låg på Skeppsholmens södra sida. Från 1715 tog skärgårdseskadern Skeppsholmen i bestittning. De mindre fartygen förtöjdes mellan Skepps- och Kastellholmarna, innanför en pålbro. De fartyg som blev liggande över vintern i Stockholm förtöjdes vid östra bråbänken kring 1700. 1739 befallde K. Majestät att galärerna skulle förvaras i täckta skjul på land, på Skeppsholmens östra sida. Galärskjulsmurarna från 1746 är Norra fundamentets norra fasadmur och Södra fundamentets södra fasadmur. 1821 byggs Södra fundamentet om till verkstäder under ledning av arkitekt… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RUNDLOGE
HistorikDen numera enda rundlogen i Viätt är mycket välbevarad. Den är timrad i sexkant och har två våningar. Det toppiga taket, som ursprungligen var spånklätt, täcks numera av pannplåt. Högst upp sitter en flöjel med årtalet 1859. Till övervåningen, där säden tröskades, leder en stenbrygga. På två av de sex sidorna finns en tillbyggnad i resvirke med plats för halm och höfrö mm. Även de anordningar som behövdes till tröskningen har bevarats, bl a två koniska kuggvalsar. I ett skjul intill finns en logvagn och under logen står ett kornhässjeflak. Det senare användes när man tog in det torkade kornet från storhässjan och har tät botten för a… Tidsprofil: 1859. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SLUP- OCH BARKASSKJULET
HistorikSlup- och Barkasskjulet uppfördes under örlogsbasens chapmanska era. Det var en period av starkt uppsving för flottan efter flera decenniers kräftgång under frihetstidens politiska tumult. Under slutet av 1700-talet och en bit in på 1800-talet varade denna expansiva och innovativa period, som bl.a. resulterade i Kungshallsmagasinet, Tunnbindareverkstaden, Wasaskjulet och Inventariekammaren samt Slup- och barkasskjulet. Artilleriverkstäderna flyttades från Stumholmen i början av 1700-talet till artillerigården inom varvsområdet. Då uppfördes på 1750-talet bl.a. två stora skjul för galärer. Ett av dessa var placerat i sjön och brann ne… Tidsprofil: 1991–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STALL
HistorikDen f.d. stallbyggnadens ålder är oviss. Den renoverades på 1980-talet och då uppfördes ett mindre skjul invid den. Stallbyggnaden är uppförd av timmer i två våningar med sadeltak och vilar på en sockel av putsad sten. Fasaden har en locklistpanel med rundade locklister. KÄLLOR: Beslut - Angående byggnadsminnesförklaring av ett gatuhus och en f.d. stallbyggnad på Vaxblekaren 11 i Eksjö, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1993-09-20. Dnr 221-11030-92 Beslut - Angående skyddsområde för byggnadsminnen i den norra stadskärnan i Eksjö, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1993-09-20. Dnr 221-5238-93 Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byg… Tidsprofil: 1993–2009. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STÖTTBODEN
HistorikStöttboden uppfördes som förrådsbyggnad runt år 1850 på öns östra sida och är den enda kvarvarande större förrådsbyggnaden på Beckholmen. Så sent som i slutet av 1800-talet fanns lagerbyggnader av denna typ över större delen av öns västra del, vilka samtliga är rivna. En liknande förrådsbyggnad, belägen på platsen för Vasas konserveringsatelje, revs så sent som år 1961. På 1940-talet tillbyggdes ett lägre skjul mot norr, vilket revs i samband med saneringen av ön 2011- 12. Den långsträckta byggnaden har fasader av rödslammad locklistpanel med flertal portar och mindre spröjsade fönster. Stommen är uppbyggd som ett stolpverk. Sadeltak… Tidsprofil: 2011–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA FUNDAMENTET
HistorikPå 1600-talet fram till 1689 låg örlogsflottans station på skeppsholmen. Varvet låg på Skeppsholmens södra sida. Från 1715 tog skärgårdseskadern Skeppsholmen i bestittning. De mindre fartygen förtöjdes mellan Skepps- och Kastellholmarna, innanför en pålbro. De fartyg som blev liggande över vintern i Stockholm förtöjdes vid östra bråbänken kring 1700. 1739 befallde K. Majestät att galärerna skulle förvaras i täckta skjul på land, på Skeppsholmens östra sida. Galärskjulsmurarna från 1746 är Norra fundamentets norra fasadmur och Södra fundamentets södra fasadmur. 1821 byggs Södra fundamentet om till verkstäder under ledning av arkitekt… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
härbre
Historiktillbyggt skjul/garage, mångåstak, ingång till loftet inifrån, svalen inbyggd med stående lockpanel, mycket lång byggnad av två timmerlängder Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Torp
ExteriörbeskrivningPå en höjd drygt 200 m väster om Stora Karby gård och strax väster om gamla Norrtäljevägen ligger ett litet torp som hört till Stora Karby gård. Naturtomten är svagt sluttande, ett mindre skjul står bakom stugan som är kringväxt av syrenbuskage. Stugan är timrad, har enkelstugeplan och är panelad med rödfärgad locklistpanel och vita knutar och fönsteromfattningar. Blåmålad, tvärpanelad ytterdörr. Sekundära fönster med två lufter. Sadeltak belagt med enkupigt lertegel. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
brunnsgården
HistorikDjursätra 2:16, Brunnsgården F.d. jordbruksfastighet mellan byvägen och ån Djuran. Av gårdens bebyggelse återstår manbyggnaden, ett vagnskjul och en liten bod eller brygghus. Strax söder om vagnskjulet låg gårdens timrade och vinkelformade ladugård vid inventeringen 1987, men har rivits sedan dess. Manbyggnaden är en av de äldsta byggnaderna i byn, ursprungligen uppförd 1802, och påbyggd med en våning 1850. Verandan torde ha tillkommit vid sekelskiftet 1900. Det är även det bostadshus i Djursätra som bäst bevarar ett ålderdomligt utseende, särskilt som fasadpanelen ånyo målats i en ljus kulör efter att ha varit rödfärgad en tid. Trot… Tidsprofil: Sekelskiftet kring 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ERIKSRO
ExteriörbeskrivningByggår: 1910-tal Byggt i 1½ våning. Stomme av trä, troligen plank. Frontespis och utbyggd farstu på södra fasaden. Stengrunden är putsad med cement. Fasaderna är tilläggsisolerade och har lockpanel målad i röd färg med vita knutar. Sadeltak belagt med tvåkupigt betongtegel. Villan Eriksro ligger på platsen där Rickeby gård låg tidigare. Från grinden leder en grusad gång, kantad av gamla äppelträd fram till huset. En välskött trädgård omgärdar huset. I öster inramas fastigheten av en stenmur och i väster av syrenbuskage. På tomten finns garage, pergola, jordkällare, trädgårdsskjul och växthus. Byggnaden funktion är oförän… Tidsprofil: 1910-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hokvinden
HistorikEn hok, håck eller hoch, bestod av pålar nedslagna i sjöbotten. Pålarna fungerade som inhägnader för skeppstimret, som under den era då örlogsfartygen respektive master och mastbommar byggdes av trä förvarades i vattnet. I örlogsstaden Karlskronas motsvarigheter i England och Frankrike valde man att förvara masttimret i vassänger på land, eftersom tidvattnet hindrade en hokkonstruktion. På några av hokpålarna byggdes i början av 1800-talet ett småbåtsskjul och byggnaden kom därefter att kallas Hokvinden. Konstruktionen är öppen och byggnaden saknar inredning interiört. Under slutet av 1990-talet genomgick byggnaden en stor takrenover… Tidsprofil: 2007–2102. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Industribyggnad
ExteriörbeskrivningIndustribyggnad som utgörs av huvudsakligen tre sammanbyggda huskroppar i något olika utföranden, uppförd på 1910-talet. En högdel rymmer två våningar, vind och källare. Tillbyggnad mot nordost med en våning och mansardtak. Högdelen är även tillbyggd med en envåningsdel mot nordväst med garage i källarplanet. Den delen har i sin tur kompletterats med ett utvändigt trapphus samt träskjul klädda med rödmålad locklistpanel. Anläggningen inrymde ursprungligen industri, kontor och garage. De olika byggnadsdelarna har ändrats sedan uppförandet. SOCKEL - Gråputsad betong. FASAD - Sprutputs i gul kulör. Byggnadsdelen mot nordost h… Tidsprofil: 1910-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LADUGÅRD MED TRÖSKVANDRING
HistorikDen imponerande ladugårdslängan är över 20 meter lång. Den uppfördes 1828 i skiftesverksteknik och med agtak. I längan finns lider, stall med foderrum och trösklada. Vinklad mot huvudlängan ligger en vidbyggd, yngre vagnsbod, till denna fogades omkring 1860 en fähusdel i skiftesverk, nu under faltak. I förlängningen ligger ett framtill öppet "gapskjul". Tröskvandringen är yngst i komplexet, lagd i den nordvästra yttre vinkeln. Under det flacka faltaket bevaras hela tröskutrustningen. KÄLLA: Länsstyrelsen på Gotlands hemsida 2004, www.i.lst.se Tidsprofil: Cirka 1860. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lager
ExteriörbeskrivningLagerskjul uppfört i slutet av 1960-talet, tillbyggt i mitten av 1980-talet. Sockel Grå betong. Fasad Trapetskorrugerad plåt , grå på ursprungsdelen, beige på tillbyggnaden. Entréer / Dörrar Grå vikport av aluminium. Övrig byggnadsdel Stort skärmtak uppburet av stålbalkar och fackverkstakstolar. Förändringar Tillbyggt. Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
rökstuga
HistorikIntakt rökstuga. Se även spec. inventeringsblankett under anläggningens "dokument" - Finnskogsinventering Torsby kn 1999. Anteckningar om gårdens byggnader: Rökstugan har varit sammanbyggd med uthusen. 1920: Nya byggnader: manbyggnad och ladugård. Gamla byggnader: bod med nävertak 14x14 fot, loge med lador 36x18 fot, drängstuga med sticktak 22x18 fot, vedskjul med sticktak 15x13 fot, lada med nävertak 15x13 fot, sommarladugård med sticktak 32x18 fot, badstuga med nävertak 15x15 fot, smedja 12x12 fot. 1925: Bryggstuga 17x15 fot, visthusbod 12x12 fot, rökstuga 20x20 fot. 1937: Manbyggnad, stall, ladugård, loge och visthusbod nya. Gamla… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STALLET
HistorikVid en syn år 1828 fanns på fägården ett stall byggt av timmer under biskop Halenii tid (1753-1767). En stallkammare uppfördes i skiftesverk intill stallet, i förening med ett vagnsskjul omkring år 1826. Stallbyggnaden ansågs vid synen 1828 vara "av ålder så skadad att den ovillkorligen behöver ombyggnad". Den timrade delen ersattes med en ny timmerbyggnad 1829. Troligen rör sig detta om samma byggnad som står kvar än idag. På ett foto taget vid nordiska museets inventering på 1930-talet hade stallet fortfarande nakna timmerväggar utom på den västra delen som var panelklädd(sannolikt vagnsskjulet). Norra takfallet ser på fotot ut att… Tidsprofil: 1753–1767. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.