SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “prästgård”
prästgård
HistorikGötlunda 4:15, Prästgård Götlunda prästgård byggdes år 1929 ett par hundra meter nordost om kyrkbyn efter ritningar av arkitektfirman FA Neuendorf & Son i Skövde. På platsen stod dessförinnan tre backstugor. Den nya prästgården ersatte komministerbostället vid Götlunda kyrka (på fastigheten Götlunda 4:2), då komministertjänsten drogs in och kyrkoherden flyttade från Flistad till Götlunda. Prästgården är byggd i en villastil med klassicerande drag, mycket typiskt för 1920-talet. Fasaderna är spritputsade, medan hörnpilastrar, taklist och fönsteromfattningar är utförda i slätputs. Byggnadens båda långsidor är försedda med frontespiser.… Tidsprofil: 1920-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
församlingshem fd prästgård
HistorikGötlunda 4:2, Församlingshem, f.d. prästgård Den f.d. prästgården ligger alldeles öster om Götlunda kyrka, och uppfördes som komministerboställe år 1869. Byggnaden är långsträckt och timrad i en våning med fasader av faluröd panel och tegeltäckt sadeltak. Huset fungerade som prästgård fram till år 1928, då tjänsten drogs och en ny prästbostad därefter uppfördes strax nordost om kyrkbyn (se fastighet Götlunda 4:15). Några år efter att byggnaden slutat att fungera som prästgård byggdes huset om till församlingshem. Vid ombyggnaden tillkom troligen det klassicerande entrépartiet, men huset bevarar mycket av sin ursprungliga karaktär. St… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
horns prästgård
HistorikHorn 14:4, 14:5, 14:6, Horns-Axtorp 1:1, Horns prästgård Horns prästgård med löneboställe ligger omedelbart väster om sockenkyrkan. Även om bebyggelsen idag är fördelad på flera olika fastigheter, utgör den en väl sammanhållen enhet med ett stort antal faluröda byggnader, huvudsakligen uppförda under perioden 1860 1920. Prästgårdens komministerbostad byggdes år 1861, sedan dess föregångare brunnit ned. Bostadshuset har byggts om och till under 1900-talet, bl.a. med takkupan över entrén. En karaktärsskapande lövträdsallé leder fram till prästgården, som bl.a. även omfattar en f.d. kuskbostad och en församlingssal. Lönebostället ligger… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄNGE PRÄSTGÅRD
HistorikPrästgårdsbyggnaderna ligger samlade kring en gårdsplan. Huvudbyggnaden av timmer uppförd 1849-50, med sexdelad planlösning, är i två våningar med sadeltak och frontespis i tidstypisk empirestil, i utformningen påverkad av den nya träarkitektur som utvecklats i Uppsala under 1830- och 40-talen. Huvudbyggnadens bottenvåning kan utgöra resterna av en äldre manbyggnad. Fasaden var från början målad med gul oljefärg direkt på timret, men har senare klätts med panel. Byggnaden utgör en av de tidigaste exemplen på en prästgård som är uppförd i två våningar och är den första uppländska prästgård där annat än Falu rödfärg har använts som fas… Tidsprofil: 1849–1850. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VIDEBO PRÄSTGÅRD
HistorikDen stora manbyggnaden vid Sala f.d. prästgård i Videbo uppfördes 1788 efter ritningar av arkitekten C. C. Gjörwell. Huset är uppfört av timmer i två våningar och har tegeltäckt mansardtak. Fasaderna, som ursprungligen var reveterade, är sedan 1850-talet locklistpanelade med breda knutlådor samt numera målade i gult och vitt. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
fd prästgård
HistorikFlistads Prästbol 11:3, F.d prästgård Den f.d. prästgården ligger i byns nordvästra del. Manbyggnaden uppfördes år 1870 som kyrkoherdeboställe, och hade denna funktion fram till år 1929 då den nya prästgården byggdes i Götlunda. Det stora bostadshuset bevarar mycket av sin ursprungliga karaktär, dock har den tidigare ljust oljefärgsmålade panelen under senare år ersatts med en röd kulör. Till den f.d. prästgården hör en stor trädgård med grusgångar, rundel och stora lövträd. Dessutom ligger några mindre faluröda ekonomibyggnader på fastigheten, varav ett magasin och en drängstuga hör till de äldre, tyvärr något förfallna. Gårdens sto… Tidsprofil: 1870. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
fd prästgård
HistorikVarola Prästbol 8:5, F.d. prästgård F.d kyrkoherdeboställe strax söder om den medeltida kyrkplatsen öster om vägen mot Edåsa. Kyrkoherdebostället uppfördes 1825, och har under 1900-talets första del moderniserats och ombyggts, bl.a. har frontespiser och den öppna verandan tillkommit, liksom de nuvarande fönstren. Senare under 1900-talet har taket täckts med mörka cementpannor. Husets fasader är klädda med locklistpanel och rödfärgade. Två timrade flygelbyggnader, troligen samtida med manbyggnaden eller möjligen något äldre. De två rödfärgade flyglarna uppvisar ålderdomliga drag med utskjutande knutar och korta taksprång, och bildar t… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GOTHEM PRÄSTGÅRD
HistorikGothem prästgård härstammar delvis från 1300-talet. Huvudbyggnadens nedre del består av medeltida byggnadsdelar. Vid sockenstämman 1862 beslutades att en ny manbyggnad skulle uppföras på gammal grundval, vilket ledde till att större delen av byggnaden, förutom den medeltida byggnadens bottenvåning, revs. Den nya envåniga kalkstensbyggnadens exteriör fick i samband med en renovering 1889 tillägg i schweizerstil och senempir med snickeridetaljer typiska för Gotlands prästgårdar vid denna tid. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 2000-07-12. Dnr 2221-2106-98 Tidsprofil: 2000–2007. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Häggum sockenmaasin och gamla prästgården
HistorikHäggum 16:8 Häggums sockenmagasin och Gamla Prästgården Infogat i södra sidan av kyrkogårdens bogårdsmur står Häggums sockenmagasin uppfört 1789-1790. Bottenvåningen är uppförd av sten som putsats och övervåningen är timrad under ett sadeltak täckt med flacktegel. Bottenvåningen användes som redskapsbod för kyrkans ändamål. I övervåningen var spannmålsmagasinet inrymt, där en viss del spannmål lagrades för att kunna användas till nödhjälp till sockenborna om det blev missväxt eller annan svår samhällskris. Idag är Häggum, Berg och Forsby de tre sockenmagasin som finns bevarade inom Skövde kommun. Tidsprofil: 1789–1790. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LUNDBY GAMLA PRÄSTGÅRD, SÖDRA FLYGELN
HistorikDen södra flygeln kallas för Lundby gamla prästgård. På dess plats stod en äldre prästgårdsbyggnad som brann ned 1793. Den nuvarande byggnaden är troligen byggd strax efter branden. Den förlorade sin funktion som bostad för kyrkoherden på 1820-talet då den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes. Den fungerade som arrendatorsbostad fram till 1925, medan den därefter bara använts sporadiskt. Tidsprofil: 1820-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORS FD PRÄSTGÅRD
HistorikNors f.d. prästgård, uppförd 1780, hör tillsammans med prästgårdarna i Edleskog, Holmedal, By, Väse m.fl., till de mest välbevarade av de stora prästgårdarna med karakteristisk resning som är typiskt för stiftet under 1700- och 1800-talen. Prästgårdarna bland de s.k. förstarangspastoraten, till vilka Nor räknades, återspeglar mycket av den regelmässighet som förespråkades i de s.k. ecklesiastika boställsförordningarna och skall ses som ett mellanting mellan herrgård och bondgård, med paralleller i de militära boställena. Exteriören visar en tvåvånings timmerbyggnad med rödfärgad lockpanel, sju fönsteraxlar och en centralt placerad, e… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
OVIKENS PRÄSTGÅRD, TJÄNSTEBOSTAD
HistorikOvikens prästgård ligger mitt i Ovikens kyrkby, mitt emellan socknens gamla och nya kyrka. Prästgården byggdes i början av 1860-talet enligt ritningar som godkänts 1862. Huvudbyggnaden är uppförd i en och en halv våning i en timrad stomme (eventuellt restimmer). Vid sekelskiftet 1900 var fasaden reveterad, men 1901 fick huset sin nuvarande liggande fasspontpanel. Panelen är vitmålad. Byggnaden är täckt med ett rött tegelimiterande plåttak. Taket är av modell sadeltak med en frontespis ovanför huvudentrén. Entrésidan domineras av den imponerande verandan i två våningar med sina relativt strama lövsågeridekorationer. På husets norra ga… Tidsprofil: 2009–2009. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
PRÄSTGÅRDENS HUVUDBYGGNAD
HistorikHuvudbyggnadens medeltida stenhus påbyggdes 1705 med en överbyggnad i skiftesverkskonstruktion med festsal. Trädelarna revs redan 1738 för att ersättas med en övre våning i sten. Byggnaden kvarstod orörd fram till 1800-talets mitt. Vid sockenstämma 1862 beslutades att en ny manbyggnad skulle uppföras på gammal grundval. Större delen av huset revs till höjden av den medeltida byggnadens bottenvåning som idag, i hela dess längd, utgör den nya prästgårdsbyggnadens källare. Renoveringar genomfördes på 1890-talet. 1947 indrogs VVS och el. Prästgårdens exteriör präglas av fasader i senempir och med snickeridetaljer typiska för Gotlands prä… Tidsprofil: 1998–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Böda prästgård
Böda prästgård är nature_reserve i Borgholm i Kalmar län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2001. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hössna Prästgård
Hössna Prästgård är nature_reserve i Ulricehamn i Västra Götalands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1998. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lohärads Prästgård
Lohärads Prästgård är nature_reserve i Norrtälje i Stockholms län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2022. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Prästgårdsåsen
Prästgårdsåsen är nature_reserve i Varberg i Hallands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2017. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Prästgårdsängen
Prästgårdsängen är nature_reserve i Kalmar i Kalmar län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1965. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Prästgårdsängen
Prästgårdsängen är nature_reserve i Avesta i Dalarnas län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1996. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Täby prästgård
Täby prästgård är nature_reserve i Täby i Stockholms län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2016. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Väddö Prästgård
Väddö Prästgård är nature_reserve i Norrtälje i Stockholms län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2021. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BURLÖVS PRÄSTGÅRD
HistorikPrästgården byggdes 1773-74 och är en 45 meter lång, vitkalkad korsvirkesbyggnad med halmtak. Huset övertogs 1928 av Bara härads hembygdsförening, som där inrymt museum med rumsinteriörer, karakteristiska för en äldre prästgård, samt etnologiska samlingar, vilka belyser Bara härads allmogekultur. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA VRAMS PRÄSTGÅRD, BOD
21000000996980http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000996980Bebyggelse - byggnadBJUV NORRA VRAM 32:4 - husnr 2NORRA VRAMS PRÄSTGÅRD, BODLän: Skåne, Kommun: Bjuv, Landskap: Skåne, Socken: Norra Vram , Stift: Lunds stift, Församling: Bjuvs församlingNybyggnadsår: 1820 - 182912.975602049401866,56.08892180286168http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000996980http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000996980http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000996980RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA VRAMS PRÄSTGÅRD, UTHUS
21000000996982http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000996982Bebyggelse - byggnadBJUV NORRA VRAM 32:4 - husnr 3NORRA VRAMS PRÄSTGÅRD, UTHUSLän: Skåne, Kommun: Bjuv, Landskap: Skåne, Socken: Norra Vram , Stift: Lunds stift, Församling: Bjuvs församlingNybyggnadsår: 1917 - 191712.975825812190653,56.08986938754547http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000996982http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000996982http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000996982RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SOLLEFTEÅ PRÄSTGÅRD
HistorikPrästgården uppfördes 1963 efter ritningar av arkitekten Nils Tesch och är en långsträckt, relativt smal byggnad i två våningsplan och fullt utbyggd källarvåning. Gården uppfördes på samma plats som en äldre prästgård. Stommen utgörs av lättbetong som utvändigt är klädd med stående lockpanel i bruten vit färgsättning. Taket är ett flackt sadeltak täckt med skivfalsad kopparplåt. Det har en kort takfot och saknar utsprång på gavlarna. Ett utskjutande vindfång på norra gaveln markerar huvudentrén och även den sekundära entrén på östra långsidan är försedd med ett utbyggt vindfång. På västra långsidans bottenvåning finns ett rumsbrett b… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA SALLERUPS PRÄSTGÅRD
HistorikFd prästgården i Västra Sallerup är belägen strax väster om kyrkan. Den envåniga byggnaden uppfördes åren 1867-68 i huvudsakliga överensstämmelse med Kungl Maj:t år 1863 godkända ritningar till boningshus vid prästgårdar i Skåne. Byggnaden är putsad och vitkalkad och har tegeltäckt sadeltak med en frontespis. Ursprungligen var taket spåntäckt. Västra Sallerups prästgård upphörde att vara prästbostad 1921. Källa: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vs 32, Prästgården
Ursprunglig platsNej Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÄNGSÖ FD PRÄSTGÅRD
HistorikHuvudbyggnaden i en våning är byggd av sten, putsad och avfärgad i vitt. Bottenvåningen har den för dåtidens prästgårdar karakteristiska sexdelade planen. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BARLINGBO PRÄSTGÅRD
HistorikHuvudbyggnaden är uppförd 1902 i rödtegel med inslag av gotländsk kalksten i en våning, efter ritningar av stadsarkitekt Nils Börring och utgörs av tre sammansatta huskroppar med indragen, bred mittdel och utskjutande sidorisaliter. Byggnaden har den för sekelskiftet 1900 typiska utformningen med blandade stildrag från ungrenässans och nygotik. En 1800-talstolkning av medeltida arkitektur och riklig ytdekor i olika material gör att den avviker starkt från det traditionella byggnadssättet och är därmed unik bland prästgårdarna på ön. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 1997-07-04. Dnr 221-439-97 Tidsprofil: 1997–2007. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikByggnadsår 1871-72, arkitekt byggmästare Wallenius, byggherre Sköfde stads- och landsförsamling. I slutet av 1860-talet aktualiserades frågan om anläggande av en stadspark öster om kyrkan. Det dåvarande kyrkoherdebostället med huvudbyggnad och uthus upptog då en stor del av detta område. Man beslutade därför år 1869 att flytta prästgården och samtidigt uppföra ett nytt boställshus av sten på den nuvarande tomten. Beslutet om anläggande av en stadspark togs då den nya prästgården stod färdig år 1872. Händelsen är utmärkande för de ambitioner för utbyggnad och förskönande av staden som tog fart på 1860-talet, efter järnvägens tillkomst… Tidsprofil: 1871–1872. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.