SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “ladugård/uthus”
Ladugård/uthus
TakformSadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ladugård/uthus
TakformSadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Uthus
ExteriörbeskrivningHuset är ett uthus av stolpkonstruktion innehållande förråd, lada mm. Tidigare satt byggnaden ihop med en nu riven ladugård, placerad i vinkel till uthuset. På uthusets södra gavel har därefter en ny del timrats upp av återanvänt virke. Den nya delen innehåller bland annat bastu. Själva uthusdelen är rödmålad medan den nytimrade delen är omålad. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Uthus, FD Ladugård
TakformSadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ladugård
HistorikLadugård, som hört till det nordligaste av soldattorpen i området, Noltorp. , Ladugård, som hört till det nordligaste av soldattorpen i området, Noltorp. Bostadshuset låg på andra sidan av grusvägen, men är borta sedan länge. På platsen för bostadshuset finns ett förfallet uthus. Den nuvarande ladugården har ersatt den ursprungliga ladugården, som enligt den ekonomiska kartan från 1877-82 låg med långsidan mot grusvägen. Faluröd panel resp. timmerstomme och plåttäckt tak. Verkar miljöskapande genom att ladugården sluter miljön mot norr. Noltorp var ursprungligen soldattorp N:o 61 vid Kåkinds Kompani på Västgöta Regemente och hörde ti… Tidsprofil: 1877–1882. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LADUGÅRD MED FLERA FUNKTIONER
HistorikHärnevi kvarn är en i det närmaste komplett bevarad miljö med industri- och bostadsbebyggelse och tillhörande trädgård. Nedströms kvarnen finns en 70 meter lång och välbevarad uthuslänga med kvarnstall, svinhus och ladugård. Bottenvåningen har stomme av tegel, i vissa delar putsad, medan övervåningen har en regelstomme som panelats. KÄLLA: Länsstyrelsen i Uppland, beslut om byggnadsminne, 2001-12-07. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Uthus
HistorikEn med stugan samtida ladugård (med fähus byggt av slipers) och en visthusbod/vedbod, båda från omkring 1920. Uthusen har genomgått få förändringar och har kvar sin ursprungliga prägel. Tidsprofil: Cirka 1920. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
UTHUSET
HistorikS:T HANS 3 - Murverk från åtminstone två medeltida byggnader finns registrerade och delvis bevarade inom nuvarande bebyggelse. Fastigheten ägdes av en Hindrich Schmidt och omfattade ett trähus, en ladugård och ett stall, samt en trädgård. Enligt 1785 års husklassifikation omfattade fastigheten en träbyggnad i två våningar med tegeltak, en lada och packhus med tegeltak, ett brygghus i sten med tegeltak, ett stall av trä med tegeltak, en saltbod av trä med tegeltak, ett slakthus av trä med brädtak, en bod vid ladan med tegeltak, en trädgård, en träbyggnad med brädtak, samt en smedja av sten med brädtak. Vid denna tidpunkt hade fastighe… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Uthus
ExteriörbeskrivningUthuset har tjänat som ladugård för ko, gris och höns. På ena gaveln finns två tc/avträden samt ett separat utrymme. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Uthus
HistorikUthuset har enligt uppgift haft funktion som ladugård. Rivet 1992. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikBostadshuset är uppfört på 1920-talet och klätt med locklistpanel, taket har tvåkupigt tegel såsom de flesta uthusen utom ladugården som har eternit på taket. Ladugården uppfördes 1906, övriga uthus runt 1920-talet. Tidsprofil: 1920-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ladugård
HistorikEn av de starkt karaktärsbärande ladugårdarna vid Böja bygata är Böja 2:31 (fd 2:4) nära gränsen mot Fjärdebäck. Ladugården är troligen från ca 1900-talets början med småspröjsade fönster och relativt hög skulle. Den ingår i en utflyttad mindre bondgård med en i sen tid moderniserad manbyggnad och en faluröd uthuslänga på mangården. Ladugården som står på vägens västra sida är av stort kulturhistoriskt värde. Vid 2:4 mynnar även den stora fägata mellan vällagda stenmurar som är av mycket stort värde för bymiljön. Tidsprofil: Cirka 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ladugård
HistorikAv den befintliga bebyggelsen är det främst den stora ekonomigården och allévägen som är av störst intresse ur kulturhistorisk synpunkt. Bland annat är den stora ladugården, byggd i gråsten, tegel och trä, karaktäristisk för denna del av Kåkindsslätten. Vidare finns ett vagnslider, som jämte uthus bör vara byggt i slutet av 1800-taleet. Tidsprofil: 1800. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
rökstuga
HistorikIntakt rökstuga. Se även spec. inventeringsblankett under anläggningens "dokument" - Finnskogsinventering Torsby kn 1999. Anteckningar om gårdens byggnader: Rökstugan har varit sammanbyggd med uthusen. 1920: Nya byggnader: manbyggnad och ladugård. Gamla byggnader: bod med nävertak 14x14 fot, loge med lador 36x18 fot, drängstuga med sticktak 22x18 fot, vedskjul med sticktak 15x13 fot, lada med nävertak 15x13 fot, sommarladugård med sticktak 32x18 fot, badstuga med nävertak 15x15 fot, smedja 12x12 fot. 1925: Bryggstuga 17x15 fot, visthusbod 12x12 fot, rökstuga 20x20 fot. 1937: Manbyggnad, stall, ladugård, loge och visthusbod nya. Gamla… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ladugård
ExteriörbeskrivningLadugård i två och ett plan med souterrängvåning och vindsvåning. Fasader av röd locklistpanel. Sadeltak, täckt av korrugerad plåt. Dörrar och fönsterfoder är målade i svart. Knutar och lister är vita. Karaktär och detaljer: - Takform - Träpanel med traditionell färgsättning - Fönstertyp - Enkelt utformade dörrar av uthustyp Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LADUGÅRDEN (3)
HistorikLadugården i kalksten uppfördes 1880 efter att flera utdömda uthus rivits. Den inreddes med sammansatta funktioner för prästgårdens behov enligt då gällande praxis. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 1998-05-29. Dnr 221-3051-97 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bodlängan
HistorikByggnaden finns omnämnd som en del av fastigheten år 1891. Uthuslängan av trä innehöll vid den tiden redskapsbod, vedbod, vagnshus, ladugård, stall och mangelbod. Idag används bodlängan som museibyggnad och förråd. Den rymmer bland annat ytor för tillfälliga utställningar, historiska brandredskap samt föremål och maskiner från den nedlagda penseltillverkaren Oluma. Källa: Beslut om byggnadsminnesförklaring, länsstyrelsen Södermanlands län, 2024-02-05, dnr 432-441-2017. Tidsprofil: 2024–2102. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOLLSKED
HistorikVid Gamla Mariestadsvägen, i kanten av hagmarker och igenväxande f.d. smååkrar, ligger Bollsked. Här har varit ett litet småbruk med ursprung från en backstuga som fanns här enligt Ekonomisk Häradskarta för Skaraborgs län 1877-1882. Det nu befintliga lilla bostadshuset är enligt Sveriges Bebyggelse uppfört så sent som 1913. Huset har en i huvudsak ursprunglig exteriör med bl.a. faluröd locklistpanel, spröjsade fönster, pardörrar och tegeltak. En f.d. ladugård och ett uthus är troligen från tidigt 1900-tal. Med sin välbevarade tidiga 1900-talskaraktär är Bollsked av mycket stort kulturhistoriskt värde. Tidsprofil: 1877–1882. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikBostadshus, ursprungligen uppfört 1868 som ladugård till Falken 12. Ombyggt till bostad med uthusdel på 1880-talet. Klassat som bostadshus 1917. Välbevarat yngre trästadshus med dubbelrumsbredd och halvvåning. Tidsprofil: 1880-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikSjogerstad 6:13 Gård som utflyttats från Sjogerstads by efter laga skiftet 1827. Fint samlad och sammanhållen liten gårdsmiljö av stort kulturhistoriskt värde. Bebyggelsen är framför allt från ca 1850-1910 med ladugård, uthus och en liten f.d. manbyggnad men sen 1950-talsprägel har ett yngre boningshus. Den faluröda f.d. manbyggnaden har fått en annan fönstertyp under efterkrigstiden men bibehåller i övrigt mycket av ett sent 1800-talsutseende. Förstukvisten med snickerier är från ca sent 1800-tal. Nuvarande manbyggnad är en liten villa i gult tegel från ca 1950-1960, också välbevarad och karaktäristisk för sin tillkomsttid Tidsprofil: 1850–1910. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hagalund
ExteriörbeskrivningBebyggelse från 1900-talets början, relativt välbevarade. Fin trädgård. Bostadshuset är målat i blekgul oljefärg med vita fönsteromfattningar och spröjsade, rödmålade bågar. Taket är nyligen omlagt med rött betongtegel. Några mindre ekonomibyggnader är bevarade. Uthusen inrymmer bla smedja, vedbod, en liten ladugård och hönshus. Hagalunds bebyggelse var tidigare torp under Ubby gård. Tillbyggnader och reparationer har genomförts under årens lopp. Tidigare har ett trädgårdsmästarpar bott på Hagalund och trädgården bär spår efter en vacker och välskött trädgård. Tidsprofil: 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
hansatorp
HistorikHansatorp 1:2 Hansatorp Hansatorp omnämns i jordeboken 1606 som Segolstorp som var ett kronotorp, d.v.s. en nybyggd gård på kronans mark. Den regelbundet uppbyggda mangården omfattar manbyggnad från 1858 och två små flyglar med bodar och brygghus, troligen ungefär jämngamla med manbyggnaden. De faluröda mangårdshusen har i sen tid fått takteglet utbytt mot betongpannor i övrigt är de exteriört välbevarade. Manbyggnaden har dekorativt glasade och spröjsade pardörrar i entrén, från tiden närmare 1900. Till den väl bibehållna gårdsmiljön hör även fler faluröda uthus samt i skogsbrynet en yngre ladugård från ca 1900-talets mitt. Ett falu… Tidsprofil: Cirka 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
hulängen
HistorikStora Björstorp 2:3 Hulängen Småbruksmiljö i kanten av Stora Björstorps gamla bytå. Det lilla bostadshuset från ca sent 1800-tal har bl.a. fasad av profilerad locklistpanel, spröjsade fönster, glasveranda och tegeltak. Ett falurött äldre uthus samt en ladugård från 1900-talet hör till den samlade småbruksmiljön som är av stort kulturhistoriskt värde. Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kullarnesmedjan
HistorikSmedjan är ett så kallat gjuthus, det vill säga byggd med en gjutteknik där man i gjutformar av trä varvar kalkbruk med natursten och får en eldbeständig och virkesbesparande väggkonstruktion. Gjuttekniken var vanlig i ladugårdar, uthus, smedjor och andra ekonomibyggnader. Denna byggnadsteknik introducerades under 1830-talet och fick sitt genombrott på 1850-talet, med undantag för en period på 1760- och 1770-talet då gjuthus uppfördes i Falun. Detta talar för att byggnaden inte är fullt så gammal, enligt uppgift uppförd under början av 1800-talet eller möjligen i slutet av 1700- talet, som det finns uppgifter om. I Kullarnesmedjan ha… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MAGASINET ELLER OXHUSET (LADUGÅRDSFLYGELN)
HistorikDen norra uthuslängan, även kallad magasinet eller oxhuset är storgårdens äldsta byggnad. Den har sitt ursprung i 1800-talets första hälft. Den äldsta, östra delen är byggd i sten och var ursprungligen ladugård, men har även brukats som vagnsbod. Den västra delen har en reveterad och vitkalkad regelstomme. Här finns bl a redskapsbod, vedbod och tjänstfolkets avträde. Loftet som går över hela byggnadens längd, har varit sädesmagasin och är uppdelat i två avdelningar. Hela byggnaden är mycket välbevarad, med bibehållet murverk och konstruktionsvirke, oförändrad fasad, dörr- och fönstersättning, inredning och funktionsindelning. KÄLLA:… Tidsprofil: 2005–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
mellomgården
HistorikKällsäter 3:2/3:18 Mellomgården Den västligaste av Mellomgårdarna i Mellan-Källsäter omfattar en välbevarad faluröd liten bostadsflygel samt en delvis timrad ladugård från ca 1900 och ett putsat uthus. Den ljusmålade manbyggnaden med veranda är troligen från sent 1800-tal men renoverad och delvis förändrad i sen tid. Tidsprofil: Cirka 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
persbo
ExteriörbeskrivningFaluröd panel och 3-kupiga tegelpannor. En enkelstuga som i likhet med övriga torp i området moderniserats vad gäller fönster och ytterdörrar vid sekelskiftet 1900. Veranda tillbyggd under 1900-talet. På tomten finns även en liten uthuslänga under pulpettak. På motsatta sidan om grusvägen fanns tidigare torpets ladugård, numera riven. Persbo var ursprungligen soldattorp N:o 64 vid Kåkinds Kompani på Västgöta Regemente och hörde till Storegården. Tidsprofil: Sekelskiftet kring 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
tomten
HistorikGökstorp 1:1 (fd Torestorp 2:1) Tomten F.d. småbruk norr om den egentliga bybebyggelsen, beläget närmare gränsen mot Boagärde i Varola. Ett välbevarat litet timrat bostadshus från ca 1860-1890, en ladugård i tegel och trä från tidigt 1900-tal samt två uthus, ligger vid sidan av ett mönsterritat småhus från ca 1940-1950. Här fanns ännu 1880 inte någon bebyggelse. Detta tyder på att det äldre huset kan antingen ha uppförts strax därefter eller blivit medflyttat hit från det äldre byläget i söder. Tomten är av stort kulturhistoriskt värde. Tidsprofil: 1860–1890. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VAGNSBOD STALL TILLHÖRANDE SKÖLLERSTA TINGSHUS
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Bakom tingshuset, i de östra och västra hörnen av tomten ligger två uthus som med stor sannolikhet är uppförda samtidigt som tingshuset. Ifrågavarande byggnad ligger i det östra hörnet och är en långsträckt träbyggnad med faluröd panel, en bred dubbeldörr i den norra gaveln och ovan den ett stort, spröjsat fönsterparti. Byggnaden är utformad med lanterninfönster i det höga mittpartiet och fönsterlösa långsidor. Ladugårdar med lanterninfönster var vanliga kring sekelskiftet 1900. Sannolikt har denna byggnad fungerat som vagnsskjul och stall. KÄLLA: Tings- och rådhusinv… Tidsprofil: Sekelskiftet kring 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vilhelmsro
HistorikBostadshus, som ursprungligen torde ha varit snarlikt husen på Persbo, Berghem och Ljunghem. Om- och tillbyggt 1934, varvid huset förlängts, byggts till med en vinkel samt troligen även höjts något. Faluröd panel och en öppen veranda, sannolikt från 1930-talsombyggnaden. Taket täcks av 2-kupiga röda cementpannor. Dessutom en liten uthuslänga och en ladugård (ladugården ligger på annan fastighet; Djursätra 3:10) Vilhelmsro var ursprungligen soldattorp N:o 63 vid Kåkinds Kompani på Västgöta Regemente och hörde till Västergården. Tidsprofil: 1934. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.