SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “kolhus”
KOLHUS
HistorikI kolhuset lagrades stora mängder kol som fördes till bruket för den kontinuerliga driften av hammarsmedjan. Fram till de nu rivna övriga kolhusen öster härom har järnvägsspår gått från den smalspåriga järnvägen Köpings-Uttersbergs-Riddarhyttans järnväg som passerade Karmansbo från 1866 tom 1960-talet. Kolhuset är exteriört välbevarat från uppförandetiden. Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kolhus
21000001638180http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001638180Bebyggelse - byggnadHALLSTAHAMMAR TRÅNGFORS BRUK 2:13 - husnr 2KolhusLän: Västmanland, Kommun: Hallstahammar, Landskap: Västmanland, Socken: Svedvi , Stift: Västerås stift, Församling: Hallstahammar-Kolbäcks församlingNybyggnadsår: 1800 - 180016.20446258040068,59.627391620472984http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001638180http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001638180http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001638180RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
kolhus
21000001667402http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001667402Bebyggelse - byggnadSURAHAMMAR VIRSBO 2:322 - husnr 2kolhusLän: Västmanland, Kommun: Surahammar, Landskap: Västmanland, Socken: Ramnäs , Stift: Västerås stift, Församling: Sura-Ramnäs församlingNybyggnadsår: 1756 - 175616.04602681494945,59.866399959171034http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001667402http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001667402http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001667402RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KOLHUS
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KOLHUS
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KOLHUS
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KOLHUS
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KOLHUS
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KOLHUS
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bergshistorisk lämning övrig
Beskrivning1) Gruvmuseum, inom ett område av 240x170 m (Ö-V) bestående av 1gruvarbetarebostad, 1 gruvkontor,1 smedja med kolhus, 1 bastu, 1 gruvbod, 1 redskogsskjul, 1hästvind, 1 hakspel, 1 gruvlave, 1 krosshus,1 transportbana, 1 anrikningsverk, pumpstockar, 1tramphjulshus.Samtliga byggnader, utom tramphjulshuset, har sadeltak av tegel,pärt eller tjärpapper. Tramphjulshuset har brutet sadeltak avtegel. Taköverbyggnader över vändbrotten och pumpstockarna ärtäckta av pärt, bräder eller tjärpapp.2) Minnessten, beläge… Uppgifterna är källspårade till Kulturmiljöregistret via K-samsök och presenteras som en publicerad Pass 33-kunskapsnod.
GAMLA JÄRNVERKET
HistorikJärnverksanläggningen består av flera olika byggnadsdelar som efterhand byggts samman. Äldst är rostugnsbyggnaden, ett fd kolhus från 1800-talets början medan övriga delar i huvudsak tillkommit under 1870-och 80-talen. Det byggnadsmaterial som framför allt använts är slaggsten med inslag av tegel, men även trä förekommer i viss utsträckning. Taken är täckta med korrugerad plåt. Den maskinella utrustningen är till stor del bevarad. I bessemerverket står de båda konvertrarna uppställda på ursprunglig plats och i lancashiresmedjan finns tre bevarade härdar, samt smältstyckevalsverk, ånghammare och mumblingshammare. Masugnar och rostugna… Tidsprofil: 1990–2006. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HALMHUSET
HistorikByggnaden kan vara uppförd före år 1858 då en byggnad för vedförvaring omtalas på denna plats på en karta med tillhörande beskrivning från 1858. Den kan också ha använts som kolhus till den stålugn som byggdes öster om byggnaden. KÄLLA: Stiftelsen Häfla Hammarsmedja, http://www.finspong.se/hafla/ Tidsprofil: 1858. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KOLHUSET
HistorikKolkällaren Vid samma tid som växthuset uppfördes också kolkällaren i närheten som upplag för det kol anläggningen förbrukade till uppvärmningen. Även till denna gjordes ritningarna av Agardh och Sörensen och utformningen med sitt krenelerade krön lånade drag från medeltidens borgar. Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kullens fyr
Historik1560 lät danskarna uppföra en vippfyr på Kullaberget, som då tillhörde Danmark. Därefter har det på platsen funnits olika fyrar med såväl ljuslanternin som öppen ved- och stenkolseld. 1750 tändes en nybyggd fyr som bestod av ett runt stentorn med öppen stenkolseld som var sammanbyggt med ett kolhus. 1792 byggdes torntoppen om enligt Polheimers princip med dragkanaler till stenkolselden (den första i Sverige). 1817 försågs fyren med en lanternin (den första täckta stenkolsfyren i Sverige). Under 1840-talet bedömdes tornet vara i så dåligt skick att en ny fyrbyggnad behövdes. 1843 byggdes ett cylinderfomat torn av tegel med puts med et… Tidsprofil: 1842–1843. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÅG
HistorikNors ångsåg har ett såghus, som på sedvanligt sätt är byggt i trä, i regelkonstruktion med liggande fasspontpanel. Sågbyggnaden med tillhörande maskinhus byggdes under åren 1897-98 av Jon Hansson på gården Björs i Nor och drevs till en början av ett handelsbolag. Från år 1909 ägdes sågen av Hansson ensam och har sedan dess gått i arv i släkten. Senare under 1920-talet byggdes såghuset till åt söder. Sedan sågningen upphört 1956 pågick hyvling under ytterligare tre år. Därefter revs sågverksbyggnadens intagsbrygga och utkastränna, virkesmagasin, stavhus, kolhus och kolkasern. I övriga delar har miljön bevarats intakt sedan sågverkstid… Tidsprofil: 1897–1898. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kolhuset
21420000044237http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044237Bebyggelse - byggnadÖREBRO BREVEN 1:80 - husnr 193KolhusetLän: Örebro, Kommun: Örebro, Landskap: Närke, Socken: Asker , Stift: Strängnäs stift, Församling: Asker-Lännäs församling15.57962772690341,59.01441827131594http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000044237http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000044237http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000044237RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BLOMMENSBERGSKOLAN
HistorikBrännkyrka församling köpte 1893 egendomen Blommensberg för ett planerat skolbygge. På platsen fanns då två trävillor som byggdes om och anpassades för skolans verksamhet med skolsalar och lärarbostad. En av de äldre byggnaderna revs i samband med byggandet av Essingeleden men inom fastigheten BLOMMENSBERGSSKOLAN 4 står den s.k. Hundkojan kvar som en rest av platsens äldsta bebyggelse. Skolanläggningen byggdes ut under 1900-talets början i takt med att befolkningen i Gröndal och Liljeholmen växte. Den första byggnaden som uppfördes var det s.k. Stallet, en träbyggnad i tre våningar med lärosalar och lärarbostad som stod färdig 1901 1… Tidsprofil: 2006–2008. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikAv 1726 års karta upprättad av W Kruse framgår att kv. Liljan var beläget inom det andra av de två långsträckta kvartersbildningarna som löpte längs den s k Nolgatan (nuvarande Drottninggatan). Kvarteret avdelades och utbyggdes med bl a skolhus vid 1700-talets mitt och benämndes Stads- och Fattig Skoletomt och Laboratori. Kvarteret var indelat i tre tomter varav tomt nr 2 upptog 2/3 av markytan. Vid 1800-talets mitt bestod bebyggelsen i huvudsak av mindre bostadshus med relativt glest uppförd gårdsbebyggelse. Samtliga ansluter till den småskaliga och traditionella trästadens former. Tomterna 1 och 5 avrevs strax efter sekelskiftet. D… Tidsprofil: 1726. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRISMENE MISSIONSHUS
HistorikNär väckelsen nådde Brismene på 1860- och 70-talen hölls möten till att börja med i stugorna och även i skolhuset. Prästerna ingrep emellertid och förbjöd väckelsens folk att nyttja skolan, varför man blev tvungen att skaffa egna lokaler. I början av år 1877 beslöt man att bygga ett missionshus. Virke inköptes från Fröje egendom i Kinneveds socken och fraktades av frivilliga till byggnadsplatsen. Byggnadsarbetet utfördes i stor utsträckning gratis av missionsvänner och baptister sida vid sida. På sommaren stod huset färdigt att invigas. Huset fick namnet Tabor. 1878 bildades församlingen under namnet Brismene Missionsförening. 1883 ä… Tidsprofil: 1860. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
brännemo fd skola
HistorikLunne 22:1, Brännemo f.d. skola Redan på 1860-talet uppfördes en småskola i Brännemo. Skolhuset tillbyggdes vid sekelskiftet 1900. År 1923 uppfördes ett större skolhus strax intill den äldre skolan, vilken samma år byggdes om till lärarbostad. Det nya skolhuset byggdes i klassicerande stil efter typritningar, liknande de ritningar som senare kom att användas för skolan i Flistad. Skolhuset inrymde två lärosalar, slöjd- och gymnastiksal. Även den ombyggda småskolan fick genom en dominerande frontespis klassicerande drag. 1923 års skolhus är mycket välbevarat med sina faluröda träfasader, karaktäristiska fönster till lärosalarna och ti… Tidsprofil: Sekelskiftet kring 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Böja bygdegård, fd Böja skola
HistorikBöja 1:11 Böja skola f.d., numera Böja bygdegård Omedelbart söder om Böja sockenkyrka byggdes skolhuset 1885. Det användes som folkskola fram till storkommunsammanslagningen 1952 då skolfunktionen överflyttades till den då nybyggda moderna centralskolan i Timmersdala. Därefter blev skolhuset bygdegård. Timmerbyggnaden har både tidstypisk panel och stora korspostfönster och sadeltaket är tegeltäckt. Den stora spröjsade glasverandan tillkom sannolikt i början av 1900-talet. Böja tidstypiska, exteriört välbevarade f.d. skolhus är av mycket stort kulturhistoriskt värde och är en karaktärsbyggnad i både kyrkomiljö och bymiljö. Skolans fal… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bönhus
HistorikFörsamlingen bildades 1907. Den bestod ursprungligen av åtta personer. Församlingen arrenderade en tomt på Vibergsön för 12 kronor om året och där uppfördes missionshuset 1908. Under andra världskriget togs missionshuset i anspråk som militärförläggning, och i slutet av 1940-talet användes huset som skola under en tid då bygdens skolhus renoverades. Verksamheten lades ner 1982 och huset såldes året därpå. Det var under en tid bilverkstad, men står nu till synes oanvänt. Tidsprofil: 1940-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DÄDESJÖ NYA KYRKA
HistorikDädesjö är länets fornlämningsrikaste socken. Ungefär 500 meter väster om kyrkan ligger ett stort järnålders gravfält. Intill detta ligger även en marknadsplats, vilket gör det tänkbart att Dädesjö utgjort en mötesplats även innan kyrkan byggdes och socknen bildades på 1100-talet. Dädesjö socken ligger mitt emellan Växjö och Vetlanda inne i de småländska skogarna. Sockencentrum består av kyrka, prästgård, sockenstuga, skolhus, sockenmagasin och kyrkstallar. Sockencentrumet har två kyrkobyggnader och två kyrkoherdeboställen. På ena sidan landsvägen ligger den gamla kyrkan och den gamla prästgården med sina nyare motsvarigheter på andr… Tidsprofil: 1741–1753. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FD Bergs norra skola
HistorikBergs Prästbol 5:5 Bergs norra skola f.d. 1926 byggdes nya skolhus för folkskolan både i Berg och Kampavall. Norra skolan byggdes nära Prästgården och inrymde lärosal, gymnastiksal samt lärarbostad för folkskolläraren med fyra rum och kök. Skolfunktionen upphörde 1965, därefter användes byggnaden som lampfabrik fram till att den blev bostadshus 1970. Exteriören är fortfarande välbevarad sedan 1920-talet med locklistpanel, karaktäristiska fönstertyper och tegeltäckt avvalmat brutet tak. Den faluröda fasaden har senare ommålats i ljusgult. Den faluröda uthuslängan med brygghus, bod och en rad av torrdass är också välbevarad sedan 1920-… Tidsprofil: 1920-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FD björstorps folkskola
HistorikStora Björstorp 1:13 och 1:19 Björstorps folkskola f.d. På en kulle vid dåvarande Hjovägen, mellan bytån och gårdarna i Stora Björstorp, byggdes Björstorps folkskola 1889. Liksom i Varola byggdes skolhuset i rött tegel, de två enda bevarade sådana skolhus som finns i Skövde kommun idag. Skolhuset utformades i tidstypisk rikt dekorerad tegelarkitektur med fönsteröverstycken och mönstermurade takfotsfriser. På 1950-talet inrymdes här två lärosalar, skolhus och lokal för sockenbibliotek. Efter att skolfunktionen upphört inrättades byggnaden till bygdegård. Exteriören är fortfarande väl bibehållen sedan byggnadstiden och skolhuset är med… Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
fd Flistads skola
HistorikFlistad 2:18, Flistads skola Det f.d. skolhuset i Flistad uppfördes strax väster om kyrkbyns centrala del år 1933. Skolhuset har 20-talsklassicistisk dräkt med faluröda träfasader och ett brant, tegeltäckt tak. Tidstypiska är även de små skärmtaken över gavlarnas entréer och de cirkelformade fönstren i gavelröstena. Skolhuset har bevarat mycket av sitt ursprungliga utseende, där de stora fönstren till lärosalarna är typiska på skolhus och av avgörande betydelse för byggnadens karaktär. Det f.d. skolhuset används idag som samlingslokal, och därför har en stege resp. en trappa monterats på gavlarna för nödutrymning av den övre våningen… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
fd folkskola
HistorikHäggum 25:3 Häggums folkskola f.d. 1907-1908 uppfördes en ny folkskola i Häggum, placerad strax söder om Bosgården. Skolhuset ersatte ett äldre skolhus från ca 1860 beläget längre norrut. Skiss och planritning till det vinkelbyggda skolhuset utformades av dåvarande folkskolläraren E. Johansson. Ritningen utfördes i huvudsak i enlighet med Överintendentämbetets normalritning för skolhus i landsorten, i den form de fick på 1870-talet. Skolhuset uppfördes av timmer och gavs en tidstypisk utformning med vinkelställd plan och exteriör med ljusmålad panel av olika typ och på olika ledd, vilket var karaktäristiskt för 1900-talets början. Ef… Tidsprofil: 1907–1908. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
fd skolan
HistorikLocketorps Myreberg 4:17, F.d. skolan Det f.d. skolhuset i Locketorp uppfördes strax öster om kyrkan år 1879. Trots att huset har byggts om vid flera tillfällen, bevarar byggnaden sin ursprungliga karaktär med faluröda fasader, profilerade takstolstassar mm. Idag fungerar byggnaden som församlingshem. De för skolor karaktäristiska stora fönstren till lärosalarna är bevarade och viktiga för förståelsen av byggnadens ursprungliga funktion. Förutom det f.d. skolhuset finns på tomten en faluröd bodlänga, som bl.a. inrymt utedass, samt en jordkällare av sten under tegeltak. Tomten avgränsas mot landsvägen genom en låg stenmur och en ålder… Tidsprofil: 1879. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
fd SKOLHUS
HistorikNorra Hestra hembygdsgård omfattar ett f.d. skolhus och sockenskola med tillhörande uthus och jordkällare. Byggnaden uppfördes 1862 med sockenstuga och "rum för kvinnofolket" i bottenvåningen samt skollokal och lärarbostad i övervåningen. Byggnaden fungerade som skolhus fram till 1948 då en ny skola byggdes. I samband med detta övertogs skolhuset av hembygdsföreningen som idag disponerar byggnaden. Skolhuset är uppfört av timmer i två våningar och klätt med rödfärgad locklistpanel. Panelen på södra gaveln byttes ut 1997. Byggnaden har ett sadeltak belagt med tegel och vilar på en sockel av huggen sten. Interiört är planlösningen av p… Tidsprofil: 1998–2006. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
fd småskolan
HistorikKlia 3:9, F.d. Småskolan År 1893 uppfördes ett skolhus för småskola i Klia by. Skolhuset har senare förlängts med en fönsteraxel åt öster och genomgått en grundlig renovering under 1900-talets senare halva. Karaktären har förändrats genom förändrade fönster, ombyggt yttertak med nya takkupor och en sentida lockpanel, men byggnaden är trots det kulturhistoriskt värdefull genom sin ursprungliga funktion i byn. Fasaderna är rödfärgade och taket täcks av enkupigt tegel. Till de delar av den ursprungliga karaktären som bevarats till våra dagar hör den vackert utformade verandan. Till skolmiljön hör även en liten ekonomibyggnad med dass- o… Tidsprofil: 1893. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.