SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
19 träffar
för “vedbod/avträde”
VEDBOD/AVTRÄDE
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
AVTRÄDE & VEDBOD
HistorikAvträdet var ursprungligen en egenbyggnad som senare tillbyggdes med vedbod och förråd. KÄLLA: muntlig uppgift vid tillsyn 2007-08-31, Sverker Larsson för inventeringen "TILLGÄNGLIGA BYGGNADSMINNEN I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN, ULRICEHAMNS KOMMUN." Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VEDBOD OCH AVTRÄDE
HistorikVedboden och dasset är uppförda i enkel regelverkskonstruktion med fasader av stående slät panel som rödmålats. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Upplands län, 1999-12-17, Dnr 221-7308-99. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
AVTRÄDE/VEDBOD
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ROMMEHEDS MILITÄRLÄGER, LIKBOD, AVTRÄDE (HUS NR 13 ENL. SIT. PLAN I BM BESLUT )
HistorikVäster om sjukhuset uppfördes 1884-1885 ett avträde som även innehöll vedbod och likbod. Omkring 1900 flyttades boden ca 20 meter norrut, samtidigt som den tillbyggdes på längden. Byggnaden har rödmålat trä och två små ventilationshuvar på sadeltakets nock. KÄLLA: Read, Staffan & Wohlert, Jörgen. "Rommehed - Del 1, inventering och byggnadsvårdsplan". Ur: Skrift nr 1975:12. Avdelningen för arkitektur, KTH. Stockholm Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STALL
HistorikStallsbyggnad; innehållande stall, slaktbod, avträde och pigkammare, vagnslider, vedbod, härbre, sommarladugård, jordkällare och bastu. Merparten av byggnaderna är uppförda av timmer som tidigare varit rödmålat. Taken består i flertalet fall av pannplåt som på 1970- och 80-talet fick ersätta de spåntak som byggnaderna tidigare hade. Stallsbyggnaderna har också välbevarade interiörer med exempelvis stall med krubba, avträde med fem skåror samt pigkammare utan eldstad med sot och runskrift i taket. Källa: Beslut om byggnadsminne 2001 Tidsprofil: 1970. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Avträde
Historik1909 nybyggs byggnad 1A och 1B. Ritningsförslag till nybyggnad gjordes av Fredr. Eriksson. Byggnad 1B skulle innehålla vedbodar och avträden. Då tillhörde anläggningen C.J.Ahlberg. 1968 ändras befintligt uthus till att innehålla garage. 1968 installeras badrum i den del som ligger närmast byggnad 1A Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
AVTRÄDE
HistorikSlätteryds skola uppfördes 1913. Senare uppfördes vedbod, utedass/förråd och garage. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring av Slätteryds byskola, Slätteryd 1:7, Södra Unnaryds socken, Hylte kommun. Länsstyrelsen Hallands län, 2007-04-23. Dnr 432-2893-96 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKLINTEN 8 - I husklassifikationen från 1785 var tomten bebyggd med ett trähus med brädtak. Enligt 1883 års karta fanns fyra byggnader på tomten. Förutom huvudbyggnaden fanns en vedbodslänga, ett avträde och en svinstia. Bebyggelsen följde den för området äldre traditionen med uthuslängor i trä. Dagens bebyggelse utgörs av två bostadshus i skiftesverksteknik sammanlänkade av ett uthus, utan inre förbindelse. Fastighetens huvudbyggnad är placerad med långsidan i liv med Nygatan och uppfördes under 1700-talets mitt. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. I… Tidsprofil: 1785. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikFastighetens bebyggelse utgörs numera av ett bostadshus och ett förråd. Det knuttimrade bostadshuset, med locklistpanel och ett numera plåttäckt faltak, är sannolikt från 1600-talets slut och ligger längs Vattugränd. Mot gårdssidan finns en lägre tillbyggnad. Uthuset, från 1940-talet, är placerat längs fastighetens södra gräns, mot Säcken 7. Det var ursprungligen tvättstuga, vedbod och avträde, men används numera som förråd och sommarrum. Sedan 1979 är byggnaderna sammanbyggda. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0 Tidsprofil: 1940-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKLINTEN 8 - I husklassifikationen från 1785 var tomten bebyggd med ett trähus med brädtak. Enligt 1883 års karta fanns fyra byggnader på tomten. Förutom huvudbyggnaden fanns en vedbodslänga, ett avträde och en svinstia. Bebyggelsen följde den för området äldre traditionen med uthuslängor i trä. Dagens bebyggelse utgörs av två bostadshus i skiftesverksteknik sammanlänkade av ett uthus, utan inre förbindelse. Det andra bostadshuset uppfördes troligen under 1800-talets mitt och placerades med långsidan längs den södra tomtgränsen med gaveln mot Norderklint. Detta kan ha haft en ursprunglig funktion som ekonomibyggnad. KÄLLA: Visby inner… Tidsprofil: 1785. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LADUGÅRDSBYGGNAD
HistorikLadugårdsbyggnaden tillkom samtidigt som skolan och är uppförd i sten med ett plåtbelagt spåntak. Förutom en ladugårdsdel finns två vedbodar samt en avträdesdel, uppdelad i tre små, tvåhåls dassrum - för pojkar, för flickor och ett särskilt för lärarbostaden. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 2001-08-31. Dnr 221-1751-99 Tidsprofil: 2001–2008. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LADUGÅRDSBYGGNADEN VID TULE
HistorikLadugårdsbyggnaden vid Tule har stående träpanel under plåttak. Byggnaden uppfördes samtidigt som stationshuset, 1902, och har en oförändrad planlösning med stall/ladugård, vedbod samt ett mindre vidhängande avträde. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 2002-08-27. Dnr 432-2149-01 Tidsprofil: 2002–2008. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MAGASINET ELLER OXHUSET (LADUGÅRDSFLYGELN)
HistorikDen norra uthuslängan, även kallad magasinet eller oxhuset är storgårdens äldsta byggnad. Den har sitt ursprung i 1800-talets första hälft. Den äldsta, östra delen är byggd i sten och var ursprungligen ladugård, men har även brukats som vagnsbod. Den västra delen har en reveterad och vitkalkad regelstomme. Här finns bl a redskapsbod, vedbod och tjänstfolkets avträde. Loftet som går över hela byggnadens längd, har varit sädesmagasin och är uppdelat i två avdelningar. Hela byggnaden är mycket välbevarad, med bibehållet murverk och konstruktionsvirke, oförändrad fasad, dörr- och fönstersättning, inredning och funktionsindelning. KÄLLA:… Tidsprofil: 2005–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GÅRDSHUS
HistorikGårdsanläggningens form var av traditionellt slag med en inre gård, omsluten av en vinkelbyggd tvåvånig bostadslänga åt gatan och en uthuslänga i en och en halv våning åt gården. Uthuset rymde stall, vedbodar, avträden och brygghus. KÄLLA: Beslut Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, 1989-06-19, Dnr 221-3895-89 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LADUGÅRD MED TRÖSKVANDRING
HistorikLadugården i sten orienterad i nordsydlig riktning i tomtens nordvästra del uppfördes omkring 1875 i tidstypisk utformning med drag av schweizerstil och inreddes med flera funktioner. Det spånklädda taket har senare täckts med korrugerade asbestcementskivor. I tillbyggnaden vid södra gaveln inrymdes bl.a. vedbod, svinhus och avträde och något senare tillkom ett tröskvandringshus i den nordvästra delen. Den välbevarade byggnaden med högt kulturhistoriskt värde utgör en viktig del av gårdsbildningen på prästgården. KÄLLA: Prästgårdsinventeringen 1997-1998 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Uthus
ExteriörbeskrivningUthuslänga med bl.a. vedbod och avträde. Rödmålad brädklädd fasad. Sadeltak täckt med trapetskorrugerad plåt. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
övre rabben granliden
HistorikPå fastigheten finns också en mindre länga med avträde och vedbod. Boningshuset som uppfördes 1942 har ett relativt högt läge med utsikt över Stora Le. Både uthus och boningshus är målade med Falu rödfärg. Taket är klätt med tvåkupigt tegel, fasaden med locklistpanel. Huset används numera som fritidsfastighet. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ekonomibyggnad
HistorikLänga med vedbod och avträde. En av två mindre ekonomibyggnader på fastigheten. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.