SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
15 träffar
för “varmbadhus”
VARMBADHUS
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FD VARMBADHUSET I ÖREBRO
Historik1928 invigdes Örebros nya simhall efter ritningar av stadsarkitekt Georg Arn. Simhallen var då var Nordeuropas största och inrymde stadens första inomhusbassäng. Bassängen, som mätte 33 1/3 x 10 m, hade en yta av stålslipad cement, en för tiden ny och djärv konstruktion. Bassänghallens tak var utförd av välvda balkar i limträ. Inredningen var även i övrigt påkostad med bl.a. marmortrappor samt väggmålningar och putsreliefer av Gunnar Torhamn. 1936 övergick Varmbadhuset i kommunal ägo och ombyggdes då radikalt. Det blev en genomgripande fasadomvandling med ny fönstersättning, slätputsad fasad i klassicistisk stil, samtidigt som en påb… Tidsprofil: 2003–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Varmbadhuset
HistorikI huset fanns såväl badinrättning som sällskapssalonger för musik- och teateraftnar. Huset är till skillnad från villorna intill strikt symmetriskt uppbyggd i en stram klassicistisk stil. Här fanns från början stora öppna och rymliga verandor mot parken och sjön, som redan på 1890-talet utvidgades så att de täckte praktiskt taget hela den östra fasaden. Sedan kurorten lagts ned, revs flyglarna och de stora verandorna i början av 1940-talet, varefter byggnaden fick det utseende den har idag. Kvar från storhetstiden finns fortfarande en påkostad och tidstypisk societets- eller sällskapssalong på övre våningen. I början av 2000-talet ha… Tidsprofil: 2000-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SALA F.D. VARMBADHUS
ByggnadsdelSkärmtak, Trappa Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TOREKOVS VARMBADHUS
21000001648880http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001648880Bebyggelse - byggnadBÅSTAD TOREKOV 98:1 - husnr 3TOREKOVS VARMBADHUSLän: Skåne, Kommun: Båstad, Landskap: Skåne, Socken: Torekov , Stift: Lunds stift, Församling: Torekovs församlingNybyggnadsår: 1876 - 187612.62342321083919,56.42698529048246http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000001648880http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000001648880http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000001648880RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VARMBADHUSET I KARLSKRONA
HistorikBadhuset uppfördes 1903-1904 av Karlskrona Varmbadhus AB. Det ritades av den berömde badhusarkitekten Wilhelm Klemming. Av Klemmings badhus återstår i dag endast Centralbadet i Stockholm samt badhuset i Karlskrona. Båda är uppförda i jugendstil. I varmbadet finns fortfarande 1:a och 2:a klassens bassänghallar bevarade intakta. Detta gäller i huvudsak också tvättstugan med sin manuella hiss samt trapphallarna. Många tidstypiska detaljer finns också kvar såsom t.ex. mässingsstänger, järnsmide, trappräcken och målade glasdörrar. Karlskrona varmbadhus är ett av Sveriges äldsta badhus. Det är det ojämförligt bästa bevarade, och har dessut… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Nybro Kyrka
HistorikRitningar till både församlingshem och kyrka gjordes av J. Fred. Olson. Olson (1870-1947) tillträdde 1904 som Kalmars första stadsarkitekt. Han var verksam i 33 år, fram till 1937. Han kom under perioden att dominera byggandet i staden. I texten 63 år med två stadsarkitekter i Kalmar av Ulf Liedström berättas att J. Fred Olson signerat ritningarna till omkring 70 % av alla hus som byggdes i Kalmar mellan 1904 och 1937. Bland de offentliga byggnaderna kan nämnas Nisbetska flickskolan, elverket, gamla varmbadhuset, församlingshuset vid Esplana-den och Sankt Olofs kapell i Trekanten. Församlingshemmet började byggas år 1929 och kunde ta… Tidsprofil: 1870–1947. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SJÖSTUGAN
HistorikDetta mindre och enklare varmbadhus tillkom samtidigt som det större, d v s 1814 och fungerade dels som fattigbadhus, dels som komplement till det stora badhuset. Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VARMBADHUSET
HistorikI den stora brunnsparken, som började byggas vid 1800-talets början, finns bl.a. hotell, varmbadhus och ett 20-tal villor. Tidsprofil: 1800. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VILLA LINNEA
HistorikI den stora brunnsparken, som började byggas vid 1800-talets början, finns bl.a. hotell, varmbadhus och ett 20-tal villor. Många av villorna är uppförda i korsvirke, överklädda med panel och prydda med snickerier. Villorna ombyggdes under senare delen av 1800-talet för att utöka antalet rum. Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VILLA PYROLA
HistorikI den stora brunnsparken, som började byggas vid 1800-talets början, finns bl.a. hotell, varmbadhus och ett 20-tal villor. Många av villorna är uppförda i korsvirke, överklädda med panel och prydda med snickerier. Villorna ombyggdes under senare delen av 1800-talet för att utöka antalet rum. Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VILLA TORA
HistorikI den stora brunnsparken, som började byggas vid 1800-talets början, finns bl.a. hotell, varmbadhus och ett 20-tal villor. Många av villorna är uppförda i korsvirke, överklädda med panel och prydda med snickerier. Villorna ombyggdes under senare delen av 1800-talet för att utöka antalet rum. Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VILLA VERONIKA
HistorikI den stora brunnsparken, som började byggas vid 1800-talets början, finns bl.a. hotell, varmbadhus och ett 20-tal villor. Många av villorna är uppförda i korsvirke, överklädda med panel och prydda med snickerier. Villorna ombyggdes under senare delen av 1800-talet för att utöka antalet rum. Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VILLA VIOLA
HistorikI den stora brunnsparken, som började byggas vid 1800-talets början, finns bl.a. hotell, varmbadhus och ett 20-tal villor. Många av villorna är uppförda i korsvirke, överklädda med panel och prydda med snickerier. Villorna ombyggdes under senare delen av 1800-talet för att utöka antalet rum. Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
WOLLINSKA VILLAN
HistorikUnder 1800-talels senare del fick Borgholm en allt större betydelse som bad- och kurort. Bl. a. byggdes societetshus, badrestaurang och kall- och varmbadhus. Idag är alla dessa publika byggnader försvunna. Ett antal sommarvillor finns dock kvar, varav Wollinska villan är en av de bäst bevarade. Villan uppfördes 1899 av Kalmarapotekaren F. C. O. Wollin och är ritad av arkitekten Carl Österman. Den tornförsedda byggnaden är uppförd i en och en halv våning på hög sockel av kvadersten. Den är både inuti och utanpå försedd med en mängd rikt arbetade trädetaljer och snickarglädje. Fasaderna är vitmålade. Den två våningar höga hallen domine… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.