SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN

Hitta ett samband.

Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.

Nollställ

SÖKRESULTAT

16 träffar

för “vads kyrka”

3505 ms · källspårbar projektion
Kunskapsnoder 16
01
Plats

VADS KYRKA

ByggnadsdelKor - Öster, Vapenhus - Väster, Kor - Polygonalt, Kor - Polygonalt, Kor - Fullbrett, Sakristia - Öster, Kor - Fullbrett, Sakristia - Öster, Vapenhus - Väster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

KVALITET631 källor
02
Föremål

Sö ATA5501/52, Vadsbro kyrka

HäradOppunda härad Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

KVALITET611 källor
03
Plats

VADSBRO KYRKA

TakformSadeltak - Valmat, Sadeltak - Valmat Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

KVALITET611 källor
04
Plats

MJÄLDRUNGA KYRKA

HistorikMjäldrunga kyrka är en av sju bevarade medeltida absidkyrkor som uppförts i Västergötland före 1200-talets mitt. I väster finns ett timrat vapenhus troligen från 1845, ombyggt 1895, och i nordöst en sakristia från 1922 med pannrum under från 1938. Plantypen med absid istället för rakt avslutat kor var vanligast i Falbygden, Skara-Vara- och Vadsboslätterna, men uppfördes även här i norra Sjuhäradsbygden. Absidmotivet anses företräda en rikare och mer specifik arkitektonisk form, jämfört med andra samtida plantyper, och kopplas till en profan eller sakral makthavare. Kyrkor med denna plan försågs tidigt med måleri av internationell kla… Tidsprofil: Cirka 1201. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

KVALITET651 källor
05
Plats

MARIESTADS DOMKYRKA

MARIESTADS DOMKYRKA - Maristads äldsta kyrka var en liten träkyrka, använd omkring år 1500 - 1602 och knuten till kungsgården Tunaholm. 1583 anlades Mariestad av hertig Karl, blivande Karl IX. Karl lutade åt calvinismen och tog avstånd från brodern, Johans, mer katolska sympatier. Hertig Karl beslut därför att lösgöra Valle och Vadsbo härader, de härader i sitt hertigdöme, som lydde under Skara stift. Grundstenen till denna Mariakyrka lades av hertig Karls hovpredikant Mathias Marci Molitaeus 1593. Byggmästare hämtades bland annat från Tyskland. Kyrkan hade Klara kyrka i Stockholm som förebild och blev i det närmaste identisk med denna. Klar… Tidsprofil: 1500–1602. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

KVALITET651 källor
06
Plats

Nordmalings kyrka

InteriörbeskrivningInvändigt präglas kyrkorummet av de välvda innertaken av trä, som är utförda som stjärnvalv av vadstenatyp, dvs. en fyruddig stjärna med det enkla kryssvalvets diagonalribba som grund. Valven är byggda efter medeltida förebilder och under ledning av den finske byggmästaren Hans Gabriel Biskop på 1730-talet. Dessförinnan hade de tidigare valven rasat vid en brand 1658. Kyrkan ska så småningom ha fått ett yttertak, men saknat innertak fram tills att Biskops trävalv tillkom. Genom att valven är utförda i trä känns de smäckrare i proportionerna än ett murat valv. Valvribborna framträder mot de vitmålade valven genom sin ljusbe… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

KVALITET651 källor
07
Plats

TJÄRSTADS KYRKA

HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2006: Kyrkobyggnaden Den äldsta kända kyrkan på platsen var en rundkyrka av sten, som sannolikt uppfördes under 1100-talets andra hälft. Av Östergötlands tre kända rundkyrkor är det bara rundhuset i Vårdsberg som är bevarat. Grunderna efter den tredje rundkyrkan påträffades nyligen vid arkeologiska undersökningar vid Klåstad i S:t Pers socken utanför Vadstena. Det finns inte så mycket känt om rundkyrkan i Tjärstad. Den hade dock påfallande små mått och tillbyggdes 1733 med korsarmar för att rymma den växande befolkningen. Det finns även uppgifter på att den hade ett trätorn. Klockorna hängde… Tidsprofil: 1794–1795. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

KVALITET651 källor
08
Plats

DIMBO-OTTRAVADS KYRKA

ExteriörbeskrivningDIMBO KYRKA - Den nyklassicistiska kyrkan från 1817 består av ett långhus med fullbrett, rakslutet kor i öster och bred korsarm i söder. Som pendang till sistnämnda står ett centralt placerat torn i norr, vilket ger kyrkan antydan till korsplan. I vinkeln mellan kor och korsarm är en nedgång av betong till pannrum från 1936, täckt med svart plåtlucka. FASAD - Kyrkan vilar på en utkragande slätputsad sockel, avtäckt med kopparplåt. Fasaden är spritputsad och vitkalkad med slätputsade hörn-, fönster- och portalomfattningar. Väst- och sydportalerna utgörs av rundbågade smygar i tre språng med överljus. Ovan sydportalen är en… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

KVALITET651 källor
09
Plats

HÄRJEVADS KYRKA

InteriörbeskrivningHÄRJEVADS KYRKA - Kyrkan består av ett brett och högt långhus, smalare och lägre kor i väster, sakristia söder om koret samt vapenhus i östra partiet av tornets bottenvåning. Interiören har en utpräglad jugendkaraktär. Den enhetliga inredningen från 1915, ritad av Folke Hoving, är väl bevarad. LÅNGHUS - Östra delen av långhuset är beläget i det något smalare tornet. Häröver finns en orgelläktare. Under läktarens östra del saknas sedan 1992 bänkar. Söder om mittgången finns här ett textilskåp från 1992 i bänkhöjd. Skåpet har två spegelförsedda luckor, målade som bänkarna, samt utdragbara lådor. Norr om mittgången är utmed ö… Tidsprofil: 1915. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

KVALITET651 källor
10
Plats

SJÄLEVADS KYRKA

ExteriörbeskrivningSjälevads kyrka, invigd 1880, byggdes på en höjd väster om den gamla medeltida kyrkan. Den uppfördes som en åttkantig klassicistisk centralkyrka (med koret i väster) av byggmästare P O Hillgren från Hille efter ritningar av A. Nylander i Örnsköldsvik, omritade av arkitekten Axel Fredrik Nyström vid Överintendentsämbetet. Byggnaden präglas av en stram nyklassicism av mer grekiska drag och färgskalan går i svalt grå toner. Sockel av bearbetad granit, på fyra sidor utbyggd med sammanfogade grundavsatser för tempelgavelmotiven i kolossalformat. Slätputsade fasader med vit målning. Tältformigt tak belagt med kopparplåt, senast… Tidsprofil: 1914–1915. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

KVALITET651 källor
11
Plats

TRÅVADS KYRKA

Historik1848 restes fråga om nybyggnad, vilken dock föll till förmån en nödtorftig reparation av den trånga kyrkan. 1863 beslöts slutligen om nybygge så fort ekonomin tillät. Efter ritningar av arkitekt Axel Nyström uppfördes en kyrka år 1873. En orgel kom inte på plats förrän 1902. År 1936 togs den gamla kyrkans altaruppsats i barock till heders. Den konserverades och uppsattes jämte ett mindre epitafium. På korväggen målades en drapering i syfte att framhäva förändringen. I korfönstren insattes antikglas. År 1951 företogs en större renovering av arkitekt Axel Forssén. Kaminerna ersattes av elvärme. Under läktaren inrymdes förråd, kapprum o… Tidsprofil: 1863. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

KVALITET651 källor
12
Plats

HACKVADS KYRKA

ByggnadsdelKor - Öster, Sakristia - Norr, Torn - Västtorn, Torn - Väster, Kor - Öster, Torn - Väster, Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Sakristia - Norr, Kor - Polygonalt Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

KVALITET631 källor
13
Plats

SVENNEVADS KYRKA

ExteriörbeskrivningSvennevads kyrka har rektangulärt långhus med rundat fullbrett korparti i öster, smalare, indraget torn i väster, sakristia samt tillbyggda ekonomiutrymmen och dyligt i norr. TAK Långhuset har ett mansardtak med valmad spets klätt med skiffer. På östra nockspetsen finns ett förgyllt kors. Långhusets takfall är försedda med häng- och stuprännor av målad plåt. Sakristian och tillbyggnaden på norra sidan har valmade sadeltak belagda med målad plåt. Tornets kopparklädda huv är försedd med urtavlor i samtliga väderstreck och kröns av ett förgyllt kulkors med hane. FASAD Kyrkans fasader är spritputsade med slätputsade listverk o… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

KVALITET631 källor
14
Plats

LAVADS KYRKA

TakformSadeltak, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

KVALITET611 källor
15
Plats

TIDAVADS KYRKA

TakformSadeltak - Valmat, Sadeltak - Valmat, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

KVALITET611 källor
16
Plats

ULLERVADS KYRKA

TakformSadeltak, Tälttak, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

KVALITET611 källor

SÖK I SVERIGE

Sök genom platser, tider, människor, berättelser och källspår.