SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
13 träffar
för “vägskälet”
Vägskälet
Vägskälet är nature_reserve i Krokom i Jämtlands län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2000. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vägskälet
Vägskälet är nature_reserve i Leksand i Dalarnas län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2007. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikSkogatorp 5:12 Skogatorp 5:12 ligger vid vägskälet i norr. Den faluröda manbyggnaden är delvis förändrad och nyligen renoverad. Av främsta intresse är den lilla gårdens ekonomibyggnader som genom karaktär och utformning är av mycket stort kulturhistoriskt värde. Inte minst har de stor betydelse för kulturmiljön i Skogatorp genom sitt centrala läge i bymiljön. Närmast vägskälet ligger en delvis jordgrävd murad gråstenskällare med en liten överbyggnad i trä. Invid denna ligger en faluröd delvis timrad ladugård från ca sent 1800-tal-1900. Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SMEDSLYCKAN
HistorikHorn 30:1, Smedslyckan Området vid vägskälet mot Bankälla och Flistad utgjorde under 1800-talet sannolikt Horns tå, och bebyggdes med bostäder för obesuttna och mindre verksamhetslokaler. Platsen blev även något av ett centrum i trakten med lanthandel och bensinstation. Alldeles söder om vägskälet ligger en genuin verksamhetsmiljö som omfattar smedja med bostad samt tillhörande förrådsbyggnad. Smedjan är uppförd i liggande timmer år 1899, och delvis panelklädd. Byggnadens övervåning är inredd till bostad, och på vardera gaveln har bottenvåningen tillbyggts. Fasaderna är rödfärgade och taket täcks av trekupigt tegel. Strax intill smed… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
björkudden
HistorikVarola-Axtorp 1:21, Björkudden Villa, uppskattningsvis från 1900-talets mitt, vid vägskälet mot Skultorp väster om ån Ösan. Villan är uppförd i 1 ½ plan med spritputsade fasader i grå kulör med vita slätputsade dörr- och fönsteromfattningar samt hörnmarkeringar. Taket täcks av enkupigt tegel. Indraget entréparti vid villans nordvästra hörn, försett med en profilerad stolpe i gråblå kulör. Enluftsfönster, förutom något enstaka tvåluftsfönster, med bågar målade i gråblå kulör i rödbruna karmar. Villan är sammanbyggd med ett garage, byggd i samma stil som bostadshuset. Björkudden är tillsammans med Bronäs det mest välbevarade exemplet p… Tidsprofil: 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikSkogatorp 5:2 Längst i norr i Skogatorp ligger 5:2 som omger det lilla vägskälet ner mot byn. Den lilla gårdsenhetens ekonomibyggnader omfattar en timrad ladugård och ett f.d. fähus som båda bör vara från sent 1800-tal och har varit rödtjärade. Bostadshuset är en faluröd panelad timrad enkelstuga som senare blivit tillbyggd. Samtliga byggnader skyddas av sentida plåttak. Ur kulturmiljösynpunkt har bebyggelsen ett översynsbehov. Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
broholm
HistorikVarola-Axtorp 1:41, 1:42 och 1:44, Broholm F.d. bondgård vid vägskälet mot Skultorp i byns västra del. Manbyggnad på fastigheten Varola-Axtorp 1:42 från omkring 1850, timrad med gulmålad panel och tak lagt med tvåkupiga tegel- alt. cementpannor. Stor uteplats, delvis under tak, på byggnadens baksida tillbyggd i sen tid. Tillbyggnaden är främmande i miljön, men påverkar inte intrycket från framsidan. På fastigheten finns även ett par mindre faluröda ekonomibyggnader, ett brygghus samtida med manbyggnaden och ett hönshus från 1930-talet. Gårdens stora ladugård ligger väster om mangården, på annan fastighet (Varola-Axtorp 1:44). Ladugår… Tidsprofil: Cirka 1850. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Gästgivaregården
HistorikGästgivaregården ligger alldeles vid vägskälet mitt i byn, och medverkade till att Greby länge utgjorde ett bygdecentrum. Greby gästgivaregård omnämns redan år 1742 och var sannolikt i bruk fram till slutet av 1800-talet. Gården benämns i äldre källor även för Nolgården. De nuvarande husen på mangården är uppförda år 1845, men moderniserades vid sekelskiftet 1900. En del av husens utseende härstammar från moderniseringen, exempelvis manbyggnadens öppna veranda. Av ursprungligen två flygelbyggnader återstår numera endast den norra. Likaså saknas gårdens stora ladugård sedan en tid, medan flera andra faluröda ekonomibyggnader i olika s… Tidsprofil: Sekelskiftet kring 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
jon-Andersgården
HistorikJon-Andersgården ligger alldeles vid vägskälet i Bankälla, och utgörs av ett par gårdsenheter, varav resterna av den östra gården uppmärksammas. Sedan den gamla manbyggnaden rivits under senare tid, återstår endast flygelbyggnaden, uppförd 1907 som undantagsstuga. Den f.d. undantagsstugan bevarar utvändigt till stor del sin karaktär sedan byggnadstiden. Byggnaden förefaller vara nyligen renoverad, varvid timmerväggarna rödfärgats och byggnaden fått ett nytt tegeltak. Byggnaden ligger i ett exponerat läge i byn, och är därför viktig för helhetsintrycket av byn. Den västra av de två Jon-Andersgårdarna har en äldre, men ombyggd och mode… Tidsprofil: 1940-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Jon-Andersgården fd undantagsstugan
HistorikJon-Andersgården ligger alldeles vid vägskälet i Bankälla, och utgörs av ett par gårdsenheter, varav resterna av den östra gården uppmärksammas. Sedan den gamla manbyggnaden rivits under senare tid, återstår endast flygelbyggnaden, uppförd 1907 som undantagsstuga. Den f.d. undantagsstugan bevarar utvändigt till stor del sin karaktär sedan byggnadstiden. Byggnaden förefaller vara nyligen renoverad, varvid timmerväggarna rödfärgats och byggnaden fått ett nytt tegeltak. Byggnaden ligger i ett exponerat läge i byn, och är därför viktig för helhetsintrycket av byn. Den västra av de två Jon-Andersgårdarna har en äldre, men ombyggd och mode… Tidsprofil: 1940-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Storegården
HistorikMårum 3:11, Storegården Storegården ligger vid vägskälet mitt i byn och är en av de gårdar som utgör kärnan i Mårums radby. Gårdens mangård omfattar två bostadshus och ligger väster om bygatan, ett äldre falurött hus, kanske från sekelskiftet 1900, och ett yngre boningshus som troligen uppförts på 1950-talet. På andra sidan om bygatan ligger fägårdens bebyggelse samlad; en stor ladugård med vidbyggd tröskvandring och tre mindre ekonomibyggnader, varav ett magasin. Gårdens ekonomibyggnader är sannolikt från sekelskiftet 1900 och hålls samman genom byggnadernas faluröda fasader och de mindre ekonomibyggnadernas tegeltäckta tak. Alldele… Tidsprofil: Sekelskiftet kring 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
torkilsgården
HistorikHorn 1:30, Torkilsgården Torkilsgården i Horns by delades på flera enheter vid laga skifte på 1860-talet. Denna Torkilsgård flyttades ut, och ligger vid vägskälet mot Bankälla. Mangården är traditionellt uppbyggd med manbyggnad och två flygelbyggnader, medan gårdsformen med sidoplacerad ladugård är mer modern än de äldre gårdarna med götisk gårdsform i Horns by. Manbyggnaden är byggd omkring 1910 i tidstypisk stil. Fasader av vitmålad locklistpanel med blåmålade fönsterfoder. Taket täcks av svart korrugerad plåt, för övrigt är byggnaden relativt oförändrad. De två faluröda flygelbyggnaderna är äldre än manbyggnaden, troligen uppförda… Tidsprofil: Cirka 1910. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
betel
HistorikTorestorp 2:3 Betel Vid Torestorps gård, nära vägskälet mot Hjälmstorp, står detta f.d. missionshus byggt ca 1930. Exteriören är tidstypiskt enkel och mycket välbevarad med ursprungliga fönster och entré, faluröd panel och tegeltak. Frikyrkorörelsen var stark här i södra delen av Kåkindsslätten. Idag finns dock inte många av de missionshusen i behåll, så det är viktigt att bevara och vårda dem som ännu finns kvar. Betel är idag ett av de bäst bevarade små missionshusen i Skövde kommun och mot den bakgrunden av mycket stort kulturhistoriskt värde. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.