SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
27 träffar
för “västra längan”
VÄSTRA LÄNGAN
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA LÄNGAN (KUNGSHUSET, FRUSTUGAN)
HistorikVästra längan Muren mot havet är troligen från 1300-talet. Även andra rester av medeltida byggnader ingår här. Vissa medeltida lämningar av försvarsanläggningar och bakugnar finns i källarplan. Västra längan var från medeltiden till 1800-talet fästningens kök, bageri, brygghus och slakthus. I längans norra del fanns på 1600-talet skrivarestuga (kansli) och gästrum. Spannmålsförråd fanns på vindarna och saltförråd i källaren. Efter en brand 1872 användes Västra längan som kasern. KÄLLA: Statens fastighetsverk Tidsprofil: 1300-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA LÄNGAN (ESKILS SALSHUSET)
HistorikSödra längan Källarplanet har medeltida ursprung. Här finns en äldre ingång till borggården. På ena sidan om denna ligger fängelsehålor och på den andra Eskils källare, använd till stall och senare krutkällare. Rikssalen en våning upp var på 1600-talet indelad i fler våningar med proviantförråd, skola och sädesmagasin. På 1800-talet fanns här fånglogement och fängelsekyrka. Trapphuset mot Västra längan är från 1900-talet. KÄLLA: Statens fastighetsverk Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LADAN (VÄSTRA LÄNGAN)
HistorikVästra längan, härstammar troligen från 1700-talet. Den har vitkalkade stenväggar och spåntak och är mycket stabilt uppförd, med kraftiga dragband med ankarträn samt ålderdomliga vindögon. Det ursprungliga agtaket ersattes med spåntak vid 1800-talets slut, då även väggarna höjdes något till dagens nivå. Gavlarna har trekantiga vindögon av snedställda stenar. Byggnaden inrymmer lada, med kraftiga portar i byggnadens mitt och två luckor till varje ladhalva. Ladan har dymlat plankgolv. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 1997-04-01. Dnr 221-1005-92 Tidsprofil: 1997–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SJÖMANSKYRKAN
HistorikDet som nu heter Kyrkans hus var tidigare Sjömansgården i Malmö. Det har funnits en sjömanspräst i Malmö sedan 1928. De tidigare lokalerna i hamnen var för små och man sökte efter en ny plats. 1965 skänkte Malmö stad en tomt med två befintliga byggnader till stiftelsen Sjömanskyrkan i Malmö. En insamling startade för ombyggnad av de två husen och en tillbyggnad. Den västra längan byggd 1909 var en tidigare fiskhall. Den östra längan, Väktaregården, från 1850-talet är tillskriven C G Brunius. I längan bodde hamnens väktare med familjer. 1969 invigdes Sjömanskyrkans kapell S:t Nicolai. Namnet kommer från sjömännens och fiskarnas skydds… Tidsprofil: 1914–1980. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKONOMIBYGGNAD
Ladugårdslängorna, tre rödfärgade, sammanbyggda längor, uppförda i skiftesverk, täckta med spåntak och uppförda 1866 enligt Nordiska museets undersökning 1932. Idag återstår den östra längan med foderlada mm, idag använd som spannnmålstork. Västra längan är riven och den södra ersatt med en ny lagerbyggnad, som i stil och format anpassats till de äldre byggnaderna. Sverker Larsson, Länsstyrelsen Västra Götalands län 2008-02-04 KÄLLA: Brynolf Hellner & Erik Andrén "Hedåker i Hyringa socken i Skaraborgs län, studier rörande gårdsanläggningen och dess historia" Nordiska museet 1932. Samt muntlig uppgift från tillsyn 2007-09-05. Tidsprofil: 2008–2102. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLERBOSTADSHUS MED LOKALER
HistorikLABORATORN 4 - På fastigheten finns fyra sammanbyggda hus. Vid 1400-talet var fastigheten sannolikt bebyggd med en köpmansgård som bestod av tre stenhus sammanbyggda i en u-formad plan, inneslutande en gård öppen mot Södra Kyrkogatan. Den norra och västra längan var packhus, med ett valvhus över Klosterbrunnsgatan, medan den södra troligen inrymde bostad. Via en bevarad tunnvälvd portgång genom den norra längan nåddes gården från Klosterbrunnsgatan. Vid en arkeologisk utgrävning av den västra längans källare, 1995, framkom material som kom att datera huset till tidigast 1400-talet. Vid 1600-talets början gjordes en upprustning av byg… Tidsprofil: 1994–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Verkstad (Södra längan)
HistorikHuggboden är sammanbyggd med magasinets västra gavel. Byggnaden är sannolikt uppförd under 1800-talets första hälft, men efter 1828. Äldre kartor och syneprotokoll beskriver att det på platsen dessförinnan hade legat en loge i korsvirke som utgjorde gårdens västra länga, men som revs under 1700-talet. Byggnaden har använts som huggbod, vedbod och under en period kring sekelskiftet år 1900 som svinhus. Under mitten av 1900-talet lades taket om med tegelpannor. Taket var dessförinnan papptäckt. I samband med andra arbeten på kungsgården mellan 1994 och 1995 genomfördes en omfattande renovering av huggboden. Murarna var då helt deformer… Tidsprofil: 1800-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningLångt vinkelbyggt lamellhus från 1951-54 länkat till kortare hus med överbyggd portik och med mindre livsmedelsbutik i den sydöstra längan. SOCKEL- grå spritputs. FASAD- vita omfattningar kring vissa fönster. FASADKULÖR- mot gård: vid portik brun, därefter gulbrun med ljusbruna partier vid balkonger, butikslänga hälften beige, hälften brun. Utvändigt: västra längan röd med gavel mot portik brun, indraget hörn mot gata beige, därefter rött och beigegrått mot gatan före gråbeige gavel i förskjutning sen gulbrun till indraget hörn som är gråbeige och mitt på butikslängans gavel övergår till brunt. TAKTÄCKNINGSMATERIAL- röda b… Tidsprofil: 1951–1954. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLERBOSTADSHUS MED LOKALER
HistorikLABORATORN 4 - På fastigheten finns fyra sammanbyggda hus. Vid 1400-talet var fastigheten sannolikt bebyggd med en köpmansgård som bestod av tre stenhus sammanbyggda i en u-formad plan, inneslutande en gård öppen mot Södra Kyrkogatan. Den norra och västra längan var packhus, med ett valvhus över Klosterbrunnsgatan, medan den södra troligen inrymde bostad. Via en bevarad tunnvälvd portgång genom den norra längan nåddes gården från Klosterbrunnsgatan. Vid stadens stagnation under senmedeltiden förföll byggnaderna. Vid 1600-talets början gjordes en upprustning av byggnaderna. I början av 1900-talet befann sig fastigheten i förfallet ski… Tidsprofil: 1994–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLERBOSTADSHUS MED LOKALER
HistorikLABORATORN 4 - På fastigheten finns fyra sammanbyggda hus. Vid 1400-talet var fastigheten sannolikt bebyggd med en köpmansgård som bestod av tre stenhus sammanbyggda i en u-formad plan, inneslutande en gård öppen mot Södra Kyrkogatan. Den norra och västra längan var packhus, med ett valvhus över Klosterbrunnsgatan, medan den södra troligen inrymde bostad. Vid 1600-talets början gjordes en upprustning av byggnaderna. Den södra längan, som vid början av 1600-talet, använts till packhus, revs under 1700-talets första hälft då även gränden lades in i tomtmarken. Mot Klosterbrunnsgatan revs korsvirkesgaveln, och en mindre flygel byggdes l… Tidsprofil: 1994–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikDen västra längan, mot Lönestigsvägen, är äldst. Den norra längan är en ombyggd ladugård. Gården kallas Huletorp. (Uppgifter från fastighetsgaren.) Det nybyggda garaget har också fått stråtak. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÖDA LÄNGAN
21400000274577http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000274577Bebyggelse - byggnadPARTILLE PARTILLE 13:6 - husnr 2RÖDA LÄNGANLän: Västra Götaland, Kommun: Partille, Landskap: Västergötland, Socken: Partille , Stift: Göteborgs stift, Församling: Partille församlingNybyggnadsår: 1900 - 190112.099962336687064,57.74053735709414http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000274577http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000274577http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000274577RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Behandlingshem och vårdhem
ExteriörbeskrivningEtt f.d. sjukhus för epileptiker från 1953, senare kraftigt om- och tillbyggt på 1970-talet. Asfalterade infarter på södra sidan, en lummig halvöppen gård i norr, i övrigt gräsytor, lövträd, utsparad natur. Byggnaden är uppförd i två våningar med souterräng och består av den äldre östliga längan samt den senare byggda västra delen. SOCKEL- grå puts, i den västra delen även partier i brunputs. FASAD- gul spritputs. Den västra delen har slätputsade vita hörnband. ENTRÉER/DÖRRAR- huvudentré mot söder; glasade automatiska dörrar i brun plåt, med breda sidoljus i samma utförande. I övrigt gula eller bruna plåtdörrar och lastpor… Tidsprofil: 1970-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningVinklat lamellhus med valmat tak från 1950-talets första del länkad till byggnad 3 med överbyggd portik. FASAD- spritputs med slätputsade vita omfattningar och lister. Den södra längan gråbeige, den västra brunbeige. ENTRÉER/DÖRRAR- ursprungliga ekdörrar med oregelbundet utformade glasningar och dubbla sidoljus, utbytta sparkplåtar samt omfattningar av opolerad marmor. Till källarvåningen två indragna källardörrar av stål på västra gaveln. FÖNSTER- inplåtade vita enluftsfönster och tvåluftsfönster med förskjuten mittpost. Kvadratiska badrumsfönster. ÖVRIGT/BYGGNADSDEL- BALKONGER- halvt indragna i släta vita nischer. Omgjut… Tidsprofil: 1950. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Uthus
ExteriörbeskrivningTvå f d uthus, numera inredda, i en våning med vind som är ihopbyggda. Den västra är knuttimrad. De har gjuten grund respektive murad grund av sten. Röd locklist och vita detaljer. Svarta respektive röda vindskivor. Åstakskonstruktion. Sadeltak klädda med enkupigt tegel. Äldre tvåluftsfönster med två rutor per luft. Entré på ena gaveln på den västra stugan, med ett skärmtak över en utbytt dörr. Profilsågade snickerier kring entrén. En farstukvist under takkupa finns på den östra längans långsida. Hållare i trä för hängränna finns på en av väggarna. Karaktär och bevarandevärda detaljer: - Byggnadernas storlek och form - Tak… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Uthus
ExteriörbeskrivningTvå f d uthus, numera inredda, i en våning med vind som är ihopbyggda. Den västra är knuttimrad. De har gjuten grund respektive murad grund av sten. Röd locklist och vita detaljer. Svarta respektive röda vindskivor. Åstakskonstruktion. Sadeltak klädda med enkupigt tegel. Äldre tvåluftsfönster med två rutor per luft. Entré på ena gaveln på den västra stugan, med ett skärmtak över en utbytt dörr. Profilsågade snickerier kring entrén. En farstukvist under takkupa finns på den östra längans långsida. Hållare i trä för hängränna finns på en av väggarna. Karaktär och bevarandevärda detaljer: - Byggnadernas storlek och form - Tak… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÖRRÅD
HistorikSKOLAN 2 - Tomtens utsträckning har varierat sedan medeltiden, då den för första gången bebyggdes. Under 1200-talet bebyggdes fastigheten med en stenhuslänga som sträckte sig längs nuvarande Brännerigränd. Längan raserades under senmedeltiden och 1646 års karta anger endast fastighetens östra respektive sydvästra del som bebyggd. Flygeln utmed Brännerigränd inrymde ett brygghus. Då Visby småskola uppfördes på nuvarande Skolan 1, förlades dess toaletter till en byggnad, av okänd ålder, belägen på den västra tomten vid Bremergränd. Även en del av den östra tomten styckades av till Skolan 1 för att skapa en förbindelse mellan skolan och… Tidsprofil: 1994–2006. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HOPPETS OCH LJUSETS KAPELL
ExteriörbeskrivningByggnadskomplexets fasader är inte placerade i raka väderstreck utan som helhet något vridet åt nordöst, men för tydlighetens skull används i det följande raka väderstreck. Byggnadskomplexet har fem byggnadsvolymer: de två parallella kapellen, däremellan en böjd, arkadförsedd suterrängbyggnad med två våningar åt nordöst, varifrån en tvåvånings kontorsbyggnad är tillbyggd åt öster, samt ett krematorium i en lång, låg länga åt norr med hög skorsten. Ljusets kapell står i den nästan vinkelrätt böjda längans västra ända och det ungefär dubbelt så stora Hoppets kapell i den södra. I stort sett skiljer endast storleken de kubisk… Tidsprofil: 1990. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LADUGÅRDSLÄNGA
HistorikDen västra längan rymmer ladugård och andra ekonomiutrymmen i bottenvåningen, medan övre våningen innehåller vad som förefaller ha varit en feststuga med bl a stor sal som upptar hela byggnadens mittparti. Under 1800-talets lopp fick byggnaden sin nuvarande T-formade plan genom att en loglänga byggdes till i väster. KÄLLA: Beslut Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, 1991-06-19, Dnr 221-4383-91 Tidsprofil: 1991–2006. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ROSENDALS SLOTT
HistorikRosendals slott bildades av Anders Bille i början av 1600-talet genom uppköp av en rad stödgods i den omgivande trakten. 1615 påbörjades byggnationen av Rosendals slott intill ett befintligt stenhus - det idag så kallade Billehuset. Arkitekt till slottet var troligen dansken Hans van Steenwinckel d.ä., som också ritade Halmstads slott. Rosendal uppfördes på en holme omgiven av en vallgrav. På holmens norra del uppfördes mangårdsbyggnad med flygel i väster. Ett åttasidigt trapptorn byggdes i mötespunkten mellan byggnadskropparna. På södra delen av holmen anlades tre sammanbyggda ekonomilängor, varav den västra längan vid en vinkelbygg… Tidsprofil: 2005–2102. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKARHULTS SLOTT
HistorikSkarhults trelängade tegelborg är en av Skånes bäst bibehållna slottsanläggningar från mitten av 1500-talet och ett representativt exempel på nordeuropeisk renässansarkitektur. Av de tre längorna är den södra av medeltida ursprung. Här har tidigare legat ett tvåvåningshus, vars gavel med senmedeltida blinderingar kan ses från ett rum i västra flygeln. Delar av husets murverk är också synliga åt borggårdssidan. Detta hus uppfördes troligen av Jens Torbersen Rosensparre vid början av 1500-talet. Delar av ett tornartat stenhus, som föregick den av Jens Torbersen uppförda borgen, ingår i södra längans källarvåning. Östra längan byggdes 1… Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA LADUGÅRDSLÄNGAN
HistorikByggnaden, Södra längan, härstammar troligen från 1700-talet. Den har vitkalkade stenväggar och spåntak och är mycket stabilt uppförd, med kraftiga dragband med ankarträn. samt ålderdomliga vindögon. Det ursprungliga agtaket ersattes med spåntak vid 1800-talets slut, då även väggarna höjdes något till dagens nivå. I byggnaden finns stympade mitt- och sidsulekonstruktioner bevarade, vilka numera bildar bärande element i mellanväggar av bulkonstruktion. Byggnadens östra 2/3-delar innehåller ett rymligt fähus, med bås och kättar. Västra delen hyser en lada med plank- och flisgolv. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen… Tidsprofil: 1997–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
UTHUS MED FLERA FUNKTIONER
HistorikTimmerlängan innehåller vagnslider och en bod vid den västra gaveln. Stommen i liggtimmer har hämtats från en eller flera andra byggnader. Längan består således av rivningsvirke. Byggnaden kan vara identisk med den ekonomilänga som finns redovisad på 1853 års karta men inte på kartan från 1784. Sannolikt har byggnaden satts upp mellan dessa årtal och troligtvis tidigt med tanke på att takkonstruktionen är avsedd för vasstak. Vasstak blev allt mer ovanligt under 1800-talet eftersom villkor förenade med tecknandet av brandförsäkring förbjöd detta. KÄLLA: Dokumentation i samband med byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Södermanland… Tidsprofil: 1989–2007. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ARRENDATORSBOSTADEN (SÖDRA FLYGELN)
HistorikÅr 1807 uppfördes en ny bostadsbyggnad av sten på plats i söder där det tidigare legat en portal med tillhörande försvarsmur. I samband med denna nybyggnation revs den västra längan av korsvirke som tillhört slottskomplexet. Den nya byggnaden inrymde tjänstebostad och gästvåning. Då jordbruket 1892 arrenderades ut övergick den till att bli arrendatorsbostad. KÄLLA: Vårdprogram för Hovdala slott, Statens fastighetsverk, 2006. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKONOMIBYGGNAD
HistorikUnder åren 1833-35 uppfördes uthuslängorna i sten. De formades som en trelängad enhet kring gårdsplanen som belades med kullersten. Den västra längan inrymde ladugård och spannmålsvind, den norra fähus och den östra loge med tröskverk. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Blekinge län, 1995-05-19, Dnr 221-2700-94 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LÄRARHÖGSKOLAN
HistorikHuvudbyggnaden uppfördes som folkskoleseminarium 1926, efter ritningar av arkitekt Ture Rydberg. Byggnaden består av fyra längor runt en öppen gård. Entrén är utformad som en öppen kolonnad in till gården med en fritrappa till första våningen. Huset har tegelstomme och är utvändigt slätputsat med dekor av gips. Taket är valmat sadeltak, täckt med enkupigt tegel. Invändigt är korridorerna förlagda runt gården med lärosalar mot ytterväggarna. Den nordvästra längan saknar korridor, här finns i stället gymnastik- och hörsal. KÄLLA: Förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1993 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.