SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “uthuset”
Uthuset
HistorikUTHUSET vid villa Eira är byggt samtidigt med villan 1892. Arkitekt var Adrian Crispin Peterson, Göteborg. Detta lilla hus kan ursprungligen ha varit ett uthus till villa Eira, innehållande redskapsbod, vedskjul och några bås för utedass. I senare tid har huset inrymt konstnärsateljé och/eller enklare handelsbod. Trots sin litenhet uppvisar byggnaden en stor detaljrikedom, med av listverk indelad fasadpanel i olika riktningar, liksom gallerverken under takfoten och de rikt arbetade konsolerna som bär upp taket. I slutet av 1990-talet renoverades uthuset vid villa Eira, då bl a taket lades om med listtäckt papp, såsom huset ursprungli… Tidsprofil: 1990-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
UTHUSET
HistorikS:T HANS 3 - Murverk från åtminstone två medeltida byggnader finns registrerade och delvis bevarade inom nuvarande bebyggelse. Fastigheten ägdes av en Hindrich Schmidt och omfattade ett trähus, en ladugård och ett stall, samt en trädgård. Enligt 1785 års husklassifikation omfattade fastigheten en träbyggnad i två våningar med tegeltak, en lada och packhus med tegeltak, ett brygghus i sten med tegeltak, ett stall av trä med tegeltak, en saltbod av trä med tegeltak, ett slakthus av trä med brädtak, en bod vid ladan med tegeltak, en trädgård, en träbyggnad med brädtak, samt en smedja av sten med brädtak. Vid denna tidpunkt hade fastighe… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
UTHUSET
HistorikUthuset är en liten låg byggnad placerad vid sidan av vägen upp mot Linnés museibyggnad. Det byggdes 1955, framför allt för att få toaletter för allmänheten. I början av 1970-talet byggdes interiören om helt. KÄLLA: Vårdprogram, Statens Fastighetsverk och Stockholms byggnadsantikvarier 2005 Tidsprofil: 1970-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
UTHUSET
HistorikUthuset vid vägen är en av de äldsta byggnaderna i byn Berg och står på ursprunglig plats. Huset uppfördes ursprungligen som kyrkstallar till Ernatorps och Hjulatorps byar. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Kronobergs län, 1996-10-08, Dnr 221-6639-94. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
UTHUS
HistorikUthuset inrymmer koksförråd och två dass; ett för lärarinnan och ett för skolbarnen. Uthuset är uppfört i regelkonstruktion med fasad av pärlspontpanel och pulpettak med takpapp. Intill uthuset finns en betongbehållare med trälock som kan ha använts till förvaring av koksaska. Under 2008 har uthuset genomgått en omsorgsfull renovering KÄLLA: Beslut Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Skånes län, 2010-04-29, Dnr 432-25334-06 Tidsprofil: 2010–2104. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÄKTET
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Uthuset/ häktet är en långsträckt, rödfärgad huslänga med tingsklocka i en öppen takryttare. I en del av längan finns två häktesceller som är bevarade än idag. Cellerna nås från ett förrum med en spis i. Den andra delen av uthuset användes som stall (Hampus, 1956 s.6). KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-03-12, Hampus, Olof (1956) "Om brott och straff i Fryksdalen i forna tider" Säffle Tidsprofil: 1998–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Uthus
ExteriörbeskrivningUTHUS - Uthuset vilar på en gråstenssockel och har fasad klädd med stående rödfärgad träpanel. På gavlarna är smala vinkelbrutna fönster. Det branta sadeltaket är valmat och täcks av tjärpapp. Dörrar och fönsterbågar är svartmålade. Uthuset rymmer förråd. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikVillan är troligtvis uppförd runt 1905. Den har en sockel i ljusblå spritputs som imiterar utseendet av kvadersten. Fasaden som tidigare varit klädd med eternit består nu av fasspontpanel i ljusgrön kulör. På framsidan har en mycket stor mittrisalit byggts till. Där finns även blindfönster på andra våningen. En del snickarglädje i fönsteromfattningar och vindskivor kan ses. Fönstren är bytta. Sadeltaket och frontespiserna är täckta med sexkantiga skifferplattor. På baksidan finns en tillbyggd altan med vitt trästaket, gröna bärande timmerpelare och tak av grå bandplåt. På norra gaveln finns ett tillbyggt burspråk med smal fasspontpan… Tidsprofil: 1905. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET NORRBACKE - Kvarteret Norrbacke är beläget på den norra delen av Klinten och avgränsas av Rackarbacken i norr, Norra Murgatan i öster, Brunnsportsgatan i söder samt Nygatan i väster. Brunnsportsgatan har aldrig varit en gränd i egentlig mening, den planerades som det under 1800-talets andra hälft, men utgör endast en gräns mellan kvarteren Norrbacke och Porten. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 80-81 och 138-143. Norrbacke var ett av de sista kvarteren som planlades på norra Klinten. Bidragande till detta var bland annat det dåliga gatunätet och tillgång… Tidsprofil: 138–143. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET REMMAREN - Kvarteret utgör ett rektangulärt område på norra Klinten. Det angränsar till Nygatan i väster, Murgränd i norr, Norra Murgatan i öster samt Klinttorget i söder. Remmaren ingick tidigare i Klinterotens fjärde kvarter med tomterna nr 108-127. Spåren av verksamhet på Klinten från tiden före ringmurens tillkomst är magert. Eventuellt kan här ha funnits en spridd enkel bebyggelse. Kvartersområdet beskrevs som obebyggd mark och upptogs redan 1585 i en inventarieförteckning som ägd av kyrkan. Under 1600-talet benämndes området Biskopsåkern tillsammans med nuvarande kvarteret Låset samt delar av Östermur. Denna åker var… Tidsprofil: 108–127. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BISKOP KOLS KÄLLARE
HistorikKällaren är uppförd i putsad kalksten, halvt nedgrävd i marken och består av ett tunnvälvt rum med en arbetad portalomfattning och rundbågigt fönster. Yttertaket liksom uthuset i källarens förlängning är från 1900-talet. Byggnadstypen brukar kallas för källarstuga eller cellarium och har haft en påbyggnad i en eller två våningar av trä i timrings- eller skiftesverksteknik. Eldstad saknas. Möjligen har huset använts som bod och under sommaren som sovhus. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A &… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikFritidsstuga i en våning som speglar en svensk fritidsstugekultur från 1950- och 60-talen. Huvudbyggnaden har tillbyggts med inglasad altan och fått både fönster, dörrar och tegelpannor utbytta. Trots det har stugan behållit mycket av sin småskaliga och enkla karaktär, bland annat med dusch och diskmöjligheter utomhus. Fastigheten omfattar även tre uthus två friggebodar uppförda under 1990-talet och ett äldre uthus med avträde. Boningsstugan och det äldre uthuset är fina exempel på fritidsstugekulturens ideal och boendestandard under 1950-, 60-, och 70-talet. Detta motiverar att fastigheten tillmäts ett särskilt kulturhistoriskt värd… Tidsprofil: 1990-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikBostadshuset är ett egnahem från 1920-talet uppfört i timmer. Huset har en sockel i grå spritputs med källarfönster. Fasaden på nedre våningen består av liggande vit fasspontpanel, medan den övre våningen har stående vit pärlspontpanel. En del munblåsta fönster är bevarade. Spröjs och knutar är idag vita men har tidigare varit grönmålade. Det branta mansardtaket täcks av hexagonala skifferplattor. Flera originaldetaljer på stuprör och hängrännor är bevarade. Enkelstugan bedöms vara uppförd under 1800-talets senare hälft. Den står på en kallmurad sockel och har en fasad av vit locklistpanel. Tvåluftsfönstren med munblåst glas omfattas… Tidsprofil: Sekelskiftet kring 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikFastighetens bebyggelse utgörs numera av ett bostadshus och ett förråd. Det knuttimrade bostadshuset, med locklistpanel och ett numera plåttäckt faltak, är sannolikt från 1600-talets slut och ligger längs Vattugränd. Mot gårdssidan finns en lägre tillbyggnad. Uthuset, från 1940-talet, är placerat längs fastighetens södra gräns, mot Säcken 7. Det var ursprungligen tvättstuga, vedbod och avträde, men används numera som förråd och sommarrum. Sedan 1979 är byggnaderna sammanbyggda. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0 Tidsprofil: 1940-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikREMMAREN 12 - I husklassifikationen från år 1785 noterades dock redan det året en ägare till tomten, som var bebyggd med ett trähus med brädtak. Idag innefattar fastigheten bostadshuset i skiftesverk från 1780-talet. Det har synliga rödfärgade, tjärade bulor och tegeltäckt masardtak. Bostadshuset är placerat med långsidan mot Klinttorget, uthuset invid västra fastighetsgränsen. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7 Tidsprofil: 1780-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningEnvåningsbyggnad från 1800-talet, sannolikt förlängd mot söder vid något tillfälle före 1970. Belägen i anslutning till en skogsbeklädd åsrygg. Tomten är gräsbevuxen, men har även buskar och höga tallar. Öster om tomten leder en grusväg förbi och vidare norrut mot stadsdelen Husby. Infarten är grusad. Tomten kringgärdas delvis av ett rödmålat trästaket. På tomtens nordvästra del finns en mindre uthusbyggnad av äldre datum, med fasader i falurödmålad locklistpanel. Uthuset har sadeltak med svart trapetskorrugerad plåt. Två svartmålade plankdörrar mot söder och ett sexdelat tvåluftsfönster i vitt trä på gaveln. Dessutom finn… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikFritidshus från 1950-talet, beläget strax utanför Sjöskogen. Det nuvarande huset har en ljusblå betongsockel med källarfönster och liggande rödmålad stockpanel. Tillbyggnaden mot öster är från 1990-talets början. Uthuset på gården uppfördes 1976. Trots tillbyggnaden är stugan ett fint exempel på 1950-talets fritidshus. Detta motiverar att fastigheten tillmäts ett särskilt kulturhistoriskt värde. Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET BÄGAREN - Kvarteret Bägaren är beläget i den östra delen av innerstaden, uppe på den norra Klinten, mellan Finngränd i nordost, Nygatan i sydost, Klintgränd i sydväst och Trappgatan i nordväst. Bägaren ingick tidigare i Klinterotens fjärde kvarter med tomterna 51-59. Redan i slutet av 1600-talet var delar av det nuvarande kvarteret tomtlagt och bebyggt med trähus och kålgårdar. Schilders karta från 1697 visar att kvarterets södra och västra del var indelad i fem fastigheter och bebyggt med åtminstone fyra trähus. Den östra och norra delen av kvarteret ingick i Klockaråkern under 1700-talet fram till dess att hela kvarteret… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET TORNET - Kvarteret Tornet är ett triangelformat område beläget i den sydöstra delen av Norra Klinten. Mot norr angränsar kvarteret till Klinttorget, i sydväst till Torngränd, i nordväst till Nygatan och i öster till Östra Tullgränd. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 5-15. De norra och västra delarna av Tornet började bebyggas vid slutet av 1600-talet. I övrigt var området obebyggt och utgjorde åkermark som ägdes av borgmästare Lange. Den första bebyggelsen utgjordes av trähus med tillhörande kålgårdar. Anledningen till att delar av kvarteret så tidigt so… Tidsprofil: Cirka 1750. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
Historik"Amiralsvillan", uppförd 1847. Har varit tingshus och gästgiveri (fram till 1852) innan den blev privatbostad. Byggnaden ska ha kortats av och halva flyttats till Falkenberg. På tomten står ett uthus med väggar delvis i skiftesverk. Det putsade uthuset Tidsprofil: 1847. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ekonomibyggnad
ExteriörbeskrivningBakom salsbyggnaden ligger ett gammalt stall och en uthuslänga/vedbod, nr 4. Stallet är i ett plan med loft och består av en rektangulär byggnadskropp med sadeltak, klädd i gulmålad lockpanel med tre panelade dörrar varav två enkla och en dubbel. Samtliga dörrar har bandgångjärn. De två enkeldörrarna har överljusfönster ovanför. Mittdörren omges av två mindre fönster med spröjs. På gavlarna sitter smalare avlånga fönster med spröjs Det andra uthuset är en lägre byggnad av förvaringskaraktär med pulpettak, även denna klädd i gulmålad lockpanel. Byggnaden har fyra enkeldörrar med bandgångjärn. Byggnaderna är troligen uppförd… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hallands väderö fyr
Historik1884 anlades en fyrplats på Hallands väderö. Där uppfördes ett runt, vitmålat, 13 meter högt fyrtorn av järn med linsapparat av tredje ordningen. Fyrtornet tillverkades på Ludvigsbergs mekaniska verkstad i Stockholm. Fyrtornet, fyrmästarbostaden och uthuset, ritades av Emil Karlsson. Efter att ha elektrifierats genom en elkabel från fastlandet 1959 automatiserades fyren 1964 och avbemannades i samband med detta. Tidsprofil: 1959. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Samlingslokal
HistorikTroligen förskola, tidigare prästlöneboställe och ursprungligen prästgården, uppförd på 1850-talet. Tillhörande ekonomibyggnader här nr 803. Uthuset närmast intill i nordöst är ett f.d. sockenmagasin. Tillbyggnad med glasveranda från senare tid. Belägen Tidsprofil: 1850-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
UTHUS
HistorikTvå sammanbyggda uthus. Västra uthuslängan är ett envånings korsvirkeshus av svarttjärat timmer och rött tegel under brutet tak och inrymmer vagnsskjul, visthus, förstuga, brygghus, mangelbod, ett litet kostall och avträde. Hönshuset, senare ändrat till drängkammare, har en gustaviansk blå/vit pottkakelugn. I övrigt är byggnaden mycket välbevarad. Södra uthuset byggdes i skiftesverk under 1800-talets senare del. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
UTHUS
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK: Uthuset fungerade som arkiv och häkte och uppfördes sannolikt samtidigt som tingshuset. Det är uppfört i en våning under ett enkelt sadeltak, fasaderna är klädda med liggande och stående panel, fönster och dörrar har försetts med dekorativa karmöverstycken. Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Uthus
ExteriörbeskrivningUthuset utgörs av två sammanbyggda hus av olika höjd och från olika byggnadstid. Den västra delen är timrad och högre än den östra. Denna är delvis byggd i regelverk. Uthusets södra väggen vilar på den äldre muren utmed Ågatan. Fasaden mot Ågatan och den västra gaveln är putsade och gulfärgade. Gårdsfasaden på den västra har timret bart och den östra har brädfodring. Gårdsfasaderna är i likhet med östra gaveln är rödfärgade. Taken är belagda med rött enkupigt lertegel. Den västra delen har traditionellt sadeltak medan den östra har ett osymmetriskt. Den västra boddelen, som har en stor port mot gatan, härrör troligen från… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
UTHUS
HistorikNordöstra uthuset är byggt av gulputsat tegel, en våning högt under papptäckt sadeltak med takkupor. Huset, som inrymmer två kammare, brygghus, stall, mangelbod och tre avträden har uppförts under 1800-talets senare hälft, dock före 1872. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Blekinge län, 2001-04-02, Dnr 221-5206-99 Tidsprofil: 2001–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
UTHUS MED FLERA FUNKTIONER
HistorikUthuset är från 1891, klätt med rödmålad locklistpanel samt vitmålade knutar, fönsteromfattningar och en del dörromfattningar. Sadeltaket är klätt med engelskt skiffer. I uthuset inryms gris- och hönshus, övernattningsrum, brygghus samt tidigare stall som nu är verkstad och förråd. Tidsprofil: 1891. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikDet rödfärgade uthuset ligger på Slöinge 5:49. Ingår i värdeenhetlig miljö S17:02, Slöinge järnvägsområde. Upptas som enskild byggnad av särskilt kulturhistoriskt värde nr 215 i "Bygd att vårda!" Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikBostadshuset på Gelbgjutaren 3 är uppfört i liggtimmer i två våningar, och har ett sadeltak. Byggnaden vilar på en sockel av huggna granitblock. Bottenvåningens gatusida har en fasad av liggande fasspontpanel och gårdsfasaden locklistpanel. Åt gården finns två utanpåliggande trapphus. I vinkel mellan byggnadskropparna finns en balkong. År 1910 byggdes gatufasaden om till sitt nuvarande utseende. Byggnadens äldre planlösning är i stort sett intakt. Åt Skomakargränd är uthuset och boningshuset sammanbyggda med en överbyggd port med två portblad. KÄLLOR: Beslut - Angående byggnadsminnesförklaring av bostadshus och gårdsbyggnad på fastig… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.