SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “utbyggnad”
Utbyggnad
Exteriörbeskrivning Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lager
ExteriörbeskrivningStor partihall från 1960-talet, väster om Brunnbyvägen. Inrymmer även en bowlinghall. Uppförd i tre våningar med källare. Husets västra del inrymmer kontor och är uppförd i fyra våningar. SOCKEL- gråmålad formgjuten betong. FASAD- gult tegel, mönstermurat dels i fiskbensmönster utmed fasaderna, dels i form av runtomgående band med stående tegelstenar i fyra skift som löper utmed fönsteraxlar i de övre våningarna. Smal takomfattning mörk plåt. Smal utbyggnad i nordöst för bowlinghallens entré, trapphus och hiss. Liten låg utbyggnad vid östra gaveln. Utmed södra fasaden en lägre utbyggnad med smal, samt öster om denna en ä… Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MEDÅKERS KYRKA
HistorikMedåker tros ha fått sin stenkyrka på 1200-talet, byggd i ett skepp och med platt trätak över kyrkorummet. Uppfattningarna går isär om vilken del som är äldst: den västra med torn eller den östra. Mera säkert är att kyrkan fick dagens längd vid en utbyggnad på 1300-talet, då även sakristia tillkom i norr, ett tunnvalv av trä slogs över kyrkorummet och väggarna fick dekorativa kalkmålningar. Östra gaveln fick en trefönstergrupp. Kyrkans altarskåp med träsniderier och skulpturer tillverkades omkring 1450. Ytterligare en medeltida utbyggnad gjordes: på 1490-talet då norra väggen från sakristian och västerut bröts igenom och norra sidosk… Tidsprofil: 1653–1654. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Arjeplogs kyrka (Sofia Magdalena kyrka)
InteriörbeskrivningKyrkorummet är helt öppet men erbjuder ändå, genom växlande rumshöjder, fönstersättning och pelare, små rum i det stora. Korshörnens små utbyggnader har en skala och fönstersättning som minner om burspråk. Efter ombyggnaden 1899, då korsarmarnas väggar skars av för de små utbyggnaderna, bärs korsmittens valv upp av fyra kraftiga runda pelare. Över korsmitt och vardera korsarmen spänner blåmålade kupolvalv som är neddragna i hörnen. Kvartsvalven över hörnens utbyggnader kantas av textband. Koret i västra korsarmen ligger ett steg över långhuset och hela kyrkan har ett fernissat trägolv medan tak och väggar är klädda med lig… Tidsprofil: 1647–1651. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ASKUMS KYRKA
ExteriörbeskrivningASKUMS KYRKA är en åttkantig centralkyrka, byggd i sten, med torn i söder. Den är hållen i en medeltidsinspirerad rundbågestil, med drag lånade från såväl gotiken som tidigare epoker. Den har en regelbundet åttkantig plan, med utbyggnader i norr, söder, öster och väster. Utbyggnaden i söder är något större än de övriga och utgör bottenvåningen i tornet. Utbyggnaden i norr innehåller sakristia, och i öster och väster vindfång innanför ytterdörrarna. Utbyggnaderna är i full höjd, med egna gavlar, och har i sin överdel fönster som leder ljus in till kyrkorummet. FASADERNA är helt i granit, med råghuggen yta utom kring fönster… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningStor villabyggnad från 1904, i två våningar med inredd vind. SOCKEL- fogad natursten. Grå spritputs på utbyggnad i bottenvåning mot väster. FASAD- trä. I bottenvåning liggande röd slät panel. Röd stående slät panel i ett runtomgående band mellan bottenvåning och våning en trappa. Våning en trappa samt gavelrösten i vita spån. Vita listverk, vindskivor, snickerier. Två glasade verandor/blomsterrum i bottenvåning på fasad mot söder, den västra skjuter ut. Verandorna har svarta plåttak samt dekorativt formade listverk ovan fönstren. Utbyggnad i bottenvåning på fasad mot väster med pulpettak. Mittplacerad veranda i övervåning… Tidsprofil: 1904. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningRadhus från 1964 i två våningar. Litanian 11 utgör en del av en radhuslänga bestående av 11 radhus med entréerna vända mot Diakongränd. Asfalterad carportinfart samt stensatt gång till entré. SOCKEL- gjuten FASAD- Rött fasadtegel ENTRÉ/DÖRRAR- Betongtrapp, smidesräcke samt ursprunglig trädörr. FÖNSTER- Ursprungliga en- och tvåluftsfönster med förskjuten mittpost. Inåtgående, vitmålade träbågar. Treluftsfönster på ursprunglig, envåning utbyggnad på gavel. ÖVRIGT/BYGGNADSDEL- Carport vidbyggd entréfasad mot gata. Ursprunglig balkong i vitt pinnsmide mot gård samt terrass. Ursprunglig, envånig utbyggnad på gavel krönt med alt… Tidsprofil: 1964. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KROKOMS KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan byggdes från början med en stor kyrksal, en liten kyrksal och bostad för vaktmästaren samt en mindre lägenhet. Taket är valmat med utsvängt takfall och var från början täckt av tegel. Utbyggnaden i väster har ett högt sadeltak, även det täckt av tegelpannor från början. Idag ligger ett rödmålat falsat plåttak över samtliga byggnadskroppar. De höga kyrkofönstren på östra sidan är från byggnadstiden. Den lilla kyrksalen låg på bottenvåningen i utbyggnaden åt väster och ovan låg en bostadsdel som fortsatte över mot östra sidan. Huvudingången låg i söder med ett markerat, lägre och utskjutande parti med samma utformning… Tidsprofil: 1990–1991. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kvissle kvarn
ExteriörbeskrivningKvarnen är uppförd med en bottenvåning av tuktad natursten och resterande i liggtimmer. Mellanvåningen har timret synligt medan övervåningen är brädfodrad med locklistpanel. Taket är ett mansardtak belagt med tvåkupigt lertegel. På kvarnens norra sida finns en utbyggnad i takhöjd för en tidigare uppfodringsramp. Byggnaden är bemålad med röd slamfärg. Fönstren på kvarnen är småspröjsade och har vita fönsteromfattningar. Portar finns på norra fasadens bottenvåning, på övervåningens utbyggnad, samt på östra fasadens mellanvåning. På södra sidan finns turbinsumpen som är i mycket dåligt skick. Källa förutom inventeringen: Inve… Tidsprofil: 2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA MASKIN
HistorikRitning till ett nytt ångverk för Norra gruvfältet - Norra maskin - utfördes av Wilhelm Stienholz och är daterad 22 september 1888. Byggnaden uppfördes i trä med en mindre del i slaggsten. I slaggstensdelen var sannolikt ångpannorna inrymda. I huset installerades tre spel med utväxling för uppfodring i schakten i den norra delen av gruvområdet. År 1905 skedde en utbyggnad åt norr, där ett nytt ångpannehus i slaggsten uppfördes. Den gamla och nya delen av byggnaden förbands med en mindre byggnad i slaggsten. De gamla ångpannorna revs ut och den delen av byggnaden användes som borrsmedja. Åtta år senare skedde nästa utbyggnad när den n… Tidsprofil: 1994–1995. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sjöbefälsskolans utbyggnad
HistorikUppfört åren 1970-1972 på östra delen av tomten. Moderna plåtfasader. En flygel med motsvarande storlek och placering som den nationalromantiska delen. Till stor del bevarades den äldre delen som blickfång från vattensidan. Tidsprofil: 1970–1972. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VINTERSANATORIET, kurortshotell
HistorikUnionskrisen med Norge 1905 bidrog till en utbyggnad av "Nya villan", då efterfrågan på platser vid svenska kurorter ökade då svenska gäster vid norska sanatorier föredrog att stanna hemma istället. Förslag till utbyggnad av "Nya Villan" lades 1906 och året därpå kunde prins Gustaf Adolf inviga tillbyggnaden."Vintersanatoriet" avser i källorna både tillbyggnaden eller de två byggnaderna tillsammans. Rantens snickerifabrik och byggmästare Albin Karlsson stod för utbyggnaden samt tillverkningen av möbler till de 56 gästrummen. Arkitekter var Rudolf Steen och Axel Lindegren, Stockholm, den senare ritade den inre arkitekturen, salongerna… Tidsprofil: 1920-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ödeborgs kraftstation
ExteriörbeskrivningDen stora fabriksbyggnaden är uppförd i tegel på en grund av natursten. Byggnaden är en karaktäristisk fabriksbyggnad från 1800-talet i utpräglad industriarkitektur med trappfriser och gördelgesims i flera varv. Taket är belagt delvis med papp och plåt, delvis med korrugerad eternit. Utvändigt har den långa tegelbyggnaden indragna fasadliv med ett stickbågefönster i varje sektion. Alla fönster mot ån är utvändigt igensatta. Den tillbyggda delen för kraftstationen är uppförd 2011 i betong med sidor av trapetskorrugerad plåt. Utbyggnaden har ett snedtak belagt med trapetskorrugerad plåt. Utbyggnaden saknar fönster, medan den… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Affär och butik
ExteriörbeskrivningDen först färdigställda längan i centrumanläggningen som omfattar butiker, frisörer och restaurang i bottenvåningen och tandläkarlokaler samt kontor (Folkets Hus) på våningen en trappa. Två portiker medger passage genom byggnaden mellan Hjälmarsvägen och torget. Såväl den bredare i norr som den längre söderut bärs upp av marmorklädda pelare och domineras av skylt- och trapphusfönster. På södra gaveln lägre utbyggnad som inrymmer cykelbutik, en mindre men likaså mestadels glasad utbyggnad mot torget inrymmer barnklädes- och leksaksaffär. I nordost inryms apotek och tobaksaffär i en enplansutbyggnad. På norrgaveln finns vid… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bäckebo kyrka
ExteriörbeskrivningBäckebo kyrkas planform följer till stora delar de nyklassicistiska kyrkornas typiska utform-ning. Detta nyklassicismens grundmönster bestod i ett rektangulärt långhus utan utbyggnader med vapenhus som en del av tornet i väster och sakristia inrymd i en absidial utbyggnad i öster. Långhusets portaler var symmetriskt placerade i söder och norr och som huvudentré fungerade vapenhusets port i väster. I Bäckebo kyrka följs detta mönster med undantag för att sakristian är placerad i norr och att koret sträcks ut i den absidiala utbyggnad¬en i öster. Extreiört speglar kyrkan tidens ideal främst genom långhusets stora rundbågade… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Utbyggnad till stallet
ExteriörbeskrivningUtbyggnaden till dåvarande häststallet är delvis förändrad både exteriört och interiört, vissa detaljer såsom gjutjärnsfönster finns dock kvar. Entrépartiet är delvis ombyggt i samband med att veterinärstationen etablerades i byggnaden. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor
ExteriörbeskrivningKontors- och laboratoriebyggnad uppförd av Telefonaktiebolaget L M Ericsson. Huset har 4 utbyggnadsepoker. Den första delen började uppföras i slutet av 1940-talet och den sista i början av 1970-talet. Byggnaden är i följande beskrivning uppdelad i sina 4 byggnadskroppar; 2a, 2b, 2c och 2d. Byggnaden bevarar sin ursprungliga karaktär från respektive utbyggnadsepok. 2a: Kontors- och laboratoriebyggnad i 8 våningar med källare, uppförd i slutet av 1940-talet. Byggnaden är en tillbyggnad mot väst av den ursprungliga huvudbyggnaden (husnr 5) från slutet av 1930-talet. På södra långsidan finns ett utstickande torn av betong i 1… Tidsprofil: 1940-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
AKALLA STORGÅRDEN
ExteriörbeskrivningKarolinsk mangårdsbyggnad med valmtak och tresidig utbyggnad av salen mot söder. Förstukvist i norr. SOCKEL- naturstensgrund av fältsten. Delvis fogstruken. Ventilationsluckor av järn. Avtäckning av svart plåt och faluröd vattbräda. Mitt på söderväggen källardörr av tjärade bräder med äldre beslagning. Väster om förstukvisten brädlucka till utvändig källartrappa. FASAD- oprofilerade locklister. Breda bottnar. Faluröda knutlådor och vindskivor. ENTRÉER/DÖRRAR- förstukvist centralt på norrväggen. Cementgolv, vita stolpar med täljda hörn, konsoler med snickarglädje bär upp överbyggnad. Räcken av slät panel med vit överliggare… Tidsprofil: Cirka 1930. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ANNELUND
HistorikDen nuvarande huvudbyggnaden, en envånings timmerbyggnad med reveterade och ockrafärgade fasader samt plåttäckt brutet tak, som uppfördes som sommarställe vid 1700-talet slut. År 1822 inköptes gården av "den svenska gymnastikens fader" Per Henrik Ling, som lät bygga om huset till dess nuvarande utseende med frontspenser och en halvrund utbyggnad för en oval matsal i norr. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ateljé
HistorikSmåstugebyggande i kommunal regi inleddes 1926. Den kommunala bostadspolitiken hade som syfte att ge arbetare och lägre tjänstemän möjlighet skaffa sig en egen bostad utan kontantinsats, men med eget arbete som insats. Staden upplät tomträttsmark och tillhandahöll lån upp till 90% av fastighetsvärdet, i form av byggmaterial och arbetsledning under förutsättning att huset byggdes med egen arbetsinsats, vilken värderades till 10%. 200 småstugor uppfördes 1927 i försöksområdena Olovslund i Västerort och Pungpinan i Söderort. 1928 inleddes utbyggnaden av Nockebyhov följt av Enskede, Norra Ängby, Svedmyra och Tallkrogen. Under 1930-talet… Tidsprofil: 1927–1957. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
B-KASERNEN
HistorikB-kasernen uppfördes 1906 i två våningar samt inredd vind med tegelstomme och utvändigt putsade fasader med inspiration från arkitekten Carl Hårlemans 1700-talsutformning av byggnader med offentlig eller ståndsmässig karaktär. Kaserntypen är dessutom en typlösning som förekom med olika våningsantal i samband med den stora utbyggnaden efter 1901 års härordning. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 1996-03-29, Dnr 221-2274-96 Tidsprofil: 1996–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Badhus
HistorikDe flesta lägenheterna som byggdes i Aspudden i början av 1900-talet saknade badrum, vilket gjorde att behovet av ett badhus var stort. Den första badhusbyggnaden i Aspudden invigdes i mars 1925. Badet var en träbyggnad i en våning som inrymde bastubad med dusch, neddoppningsbassäng, en mindre karbadsavdelning samt en handdukstvättanläggning. Byggnaden uppfördes efter typritningar framtagna av Föreningen för folkblad. Badet fick många besökare och en utbyggnad blev snabbt nödvändig. Den enkla träbyggnaden ersattes 1939-1940 med en ny badhusbyggnad med putsade fasader och en bassäng på 6 x 15 m. Karbadet byggdes om till omklädningsrum… Tidsprofil: 1939–1940. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BJERTORPS SLOTT
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivningen hämtad från "Bjertorps slott" Byggnadsminnen i Skaraborg nr 1. "Slottsbyggnaden är uppförd i tre våningar med bottenvåningen högre än de övriga. Planen är rektangulär med framspringande flyglar i huvudfasaden och en mindre utbyggnad (del av köksavdelningen)vid sydvästgaveln. Utbyggnaden är lägre än slottet. Murarna är uppförda av kalksten i mindre rustikhuggen kvader med tunna fogar på en utskjutande, större kvader huggen sockel av granit. Övergången mellan sockel och fasadmur markeras av en släthuggen skråkantslist i granit. Likaledes markeras övergången mellan de två nedersta våningarna av ett vånin… Tidsprofil: 1984. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bjärtrå kyrka
HistorikKyrkobyggnaden utgörs av en vitputsad gråstenskyrka, byggd 1844-47 av byggmästare Lars David Geting, delvis efter ritningar av Samuel Enander. Kyrkan, som står stabilt på berggrund, delvis i dagen, har ett rektangulärt långhus med torn i väster samt sedan 1907 ett smalare kor i Ö, som ursprungligen fungerade som sakristia. Den nuvarande sakristian ligger norr om koret. Sadeltaket över långhuset och det ursprungliga sakristietaket, nu kor, belagt med kopparplåt. På norra långsidan, vid den ursprungliga norra entrén, som sattes igen redan 1907, finns en utbyggnad, idag elcentral, tidigare uppvärmningscentral med kolbox, kopparplåt på t… Tidsprofil: 1844–1847. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
björkelund
HistorikDjursätra 3:13, Björkelund Ungefär där framfartsvägen till Skattegården möter landsvägen mellan Värsås och Fridene/Korsberga ligger Björkelund. Stället är uppfört i slutet av 1800-talet och har troligen sitt ursprung i den bebyggelse för obesuttna som byggdes öster om Djursätra by och landsvägen mellan Värsås och Fridene/Korsberga. Björkelund ligger alldeles intill landsvägen och tomten inramas av lövträd, bl.a. björkar. Bostadshuset är en faluröd timmerstuga med förstukvist på framsidan och en utbyggnad under pulpettak på baksidan. Taket täcks av 2-kupigt tegel. Strax bakom bostadshuset ligger ett litet uthus, även det med faluröd l… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bod
HistorikBOD - En bod, i kyrkans arkiv kallad tyghuset, byggdes 1746. Utmed södra fasaden är en mindre utbyggnad från 1900-talets början. Tidsprofil: 1746. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOKENÄS NYA KYRKA
ExteriörbeskrivningBOKENÄS NYA KYRKA - består av långhus med smalare rakt avslutat kor i öster och fyrkantigt torn i väster. Koret flankerat av två lägre utbyggnader: Sakristian i norr och arkiv i söder. Kyrkan är byggd i en utpräglad nygotik med ett flertal inslag av nygotikens formspråk. FASAD - Fasader av rödbrun granit i olika nyanser på något utskjutande sockel av samma material. Som dekorativa inslag finns längsgående band av mörkgrå granit. Fönsteromfattningar, taklister och dekorationer i murverket av gult tegel, enstaka inslag av rött tegel. Solbänkar och avtäckningar på strävpelare av granit. PORT - Kyrkan har sin huvudingång i väs… Tidsprofil: 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOKTRYCKAREN 13, BOSTADSHUS
HistorikFastigheten Boktryckaren 13, är bebyggd med ett boningshus utmed Nygatan. Byggnaden är uppförd av timmer i två våningar med fasad av falurött liggtimmer med undantag för gårdssidans utbyggnad som har faluröd locklistpanel. Bottenvåningens fönster är av tvåluftstyp med två spröjsar i varje båge. Övervåningens fönster är av samma typ men endast med en spröjs i varje båge. Fönstrens foder är släta. Fönstren är vita och fodren är svarta. Gårdssidan har balkong med spjälräcke och en altan. Byggnadens sadeltak är belagt med tvåkupiga tegelpannor och försett med två skorstenar. Byggnaden vilar på en sockel av sten och putsats. Byggnaden som… Tidsprofil: 1993–2009. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOKTRYCKAREN 9, BOSTADSHUS
HistorikBoktryckaren 9 i Eksjö är bebyggd med ett boningshus utefter Nygatan. Byggnaden är uppförd i timmer i två våningar med fasad av grön stående fasspontpanel med undantag för den mot väster liggande utbyggnaden som har kortsidor med liggande profilerad spontpanel. Flertalet fönster är av tvåluftstyp med en spröjs i varje båge. Bågarna är vitmålade. Fönstrens foder är släta och vitmålade. Byggnadens huvudentré mot Nygatan är försedd med glasade mörkbruna spegeldörrar. Liknande dörrar finns på västfasaden, som även är försedd med en balkong med träräcke. Taket, som är ett sadeltak, är belagt med falsplåt. Byggnaden vilar på en sockel av h… Tidsprofil: 1993–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Borgamon
ExteriörbeskrivningBoningshuset, förmodligen av enkelstugutyp, uppges vara uppfört omkring år 1890 och har försetts med en utbyggnad åt söder i modern tid. Huset är rödmålat med vita detaljer och är klätt med träpanel. På sadeltaket ligger tvåkupigt lertegel. Tidsprofil: Modern tid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.