SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
7 träffar
för “u 178, stav”
U 178, Stav
MaterialbeskrivningGranit Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KYRKAN
Historiknull, Kapellet En av de första byggnader som Gustaf Soop lät bygga på Medevi, troligen redan 1678 -79 var just en kyrka. Änkedrottningen Hedvig Eleonora skriver i ett brev daterat 1691 om behovet av reparation av skiuhlet, varunder gudstjänst härtill blivit hållen. Därav förstår man att det inte var en välbyggd kyrka. På 1707 års karta över Medevi, omtalas den som förfallen. Bredvid kyrkan stod också en klockstapel. Den nuvarande kyrkan omtalas första gången 1771 och uppges då vara nybyggd. Den är uppförd med medel insamlade av brunnsgästerna och är placerad i stora gångens norra rad. Enligt 1784 års karta ligger Gamla Kyrkbyggnin… Tidsprofil: 1678–1679. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Tannåkers kyrka
HistorikDet äldsta bevarade skriftliga dokument där Tannåker nämns är testamentet efter änkefru Margareta på Bolmsö, daterat den 1 september 1350. Där stavas namnet Tanakir. Tannåkers gamla kyrka, från den senare delen av 1500-talet, ansågs i slutet av 1700-talet vara i så dåligt skick att den inte gick att fortsätta reparera. 1782 beslöts om att låta uppföra en ny kyrka, men sedan dröjde det innan något mer hände. Pastor Anders Odéen skrev 1787 till biskopen i Växjö och beklagade sig över att Tannåckers kyrka är så aldeles upruten at hvarken präst eller åhörare kunna i blåsväder vara säkre at hon icke ramlar öfver ända. Då församlingen var… Tidsprofil: 2001–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BJÖRSÄTERS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: DEN MEDELTIDA KYRKAN var belägen ca 4 meter söder om den nuvarande kyrkan. Den var uppförd av trä med rektangulärt långhus och ett smalare, rakslutet kor. Sannolikt var kyrkan uppförd i s k stavteknik, senast under 1200-talet. Kyrkan var invändigt rikt dekorerad med målningar av mycket hög konstnärlig kvalitet, utförda ca 1325. När träkyrkan revs i samband med att den nuvarande kyrkan uppfördes år 1800 återanvändes en hel del byggnadsmaterial. Målade panelbrädor återfanns 1910 tack vare konsthistorikern Andreas Lindbloms efterforskningar i bl a tornets träkonstruktioner och i långhusets… Tidsprofil: 1799–1801. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FINJA KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkans planform utgörs av långhus, smalare och lägre kor med halvrund absid i öster, fullbrett rektangulärt västtorn samt nykyrka i söder. Murverken är uppförda av gråsten i skalmurskonstruktion med hörnkedjor i kvaderhuggen sandsten som har spår av röd bemålning. Tornets hörnkedjor har även inslag av granit och uppvisar färgspår av både rött och svart. Fasaderna är till största del spritputsade med kalkbruk och kalkavfärgade. Inslag av cementhaltigt bruk och silikatfärg förekommer, liksom dekorativa element i slätputs. Absidens hjälmtak och övriga byggnadsdelars sadeltak är avtäckta med kopparplåt i skivtäckning. Västtor… Tidsprofil: 1664. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LINDÄRVA KYRKA
InteriörbeskrivningLINDÄRVA KYRKA - Lindärva kyrka består av ett litet och lågt långhus, smalare och lägre kor, vapenhus i östra delen av tornets bottenvåning samt sakristia norr om koret. Långhuset avdelas från koret genom en smal triumfbåge. Det präglas av de romanska kryssribbvalven med fragment av dekormålning. Det handlar om två lager målningar, som framträder om vartannat. 1300-talets målningar på väggar i kor och i långhusets östra del går i cinnoberrött och blått. Målningarna på korets väggar och valv samt långhusets väggar och valvribbor från ca 1500 går i rött och svart. Den låga, mörka kyrkan har behållit en stor del av sin medelt… Tidsprofil: 1400–1500. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÄPPLINGE KYRKA
HistorikSockenkyrkan i Räpplinge är en för Öland typisk, nyklassicistisk, ombyggd medeltidskyrka. Kyrkan ombyggdes/uppfördes 1802 av Henrik Wermelin, den mest anlitade byggmästaren på Öland under 1700-talet, som med Räpplinge kyrka gjorde sitt sista stora arbete på ön. Kyrkan ersatte en medeltida och i flera omgångar tillbyggd klövsadelkyrka vars äldsta delar härrörde från 1100-talet. Västtornet, den västra gaveln, den södra långväggen samt vapenhuset i söder från den medeltida kyrkan införlivades med den nya kyrkan. 1820 byggdes det medeltida tornet om och försågs med dagens lanternin. Kyrkan Den första stenkyrkan i Räpplinge byggdes på 110… Tidsprofil: 1983–1984. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.