SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “torsbo”
Torsbo
SGU registrerar platsen som nedlagt blockstensbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: dimension stone; granite;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TORSBORGS ÅNGBÅTSBRYGGA
HistorikTorsborgs ångbåtsbrygga vid Skofjärden härrör från sekelskiftet 1900. Ångbåtsbryggan med sin byggnad är den enda i sitt slag, som blivit bevarad mellan Stockholm och Uppsala. De övriga här och de flesta annorstädes har tagits av isen. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Stockholms län, 1998-12-21, Dnr 2031-98-17884. Tidsprofil: 1998–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
*Torsbogruvan*
SGU registrerar platsen som gruvfält. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Torsbogruvan
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Gruvfält eller fältangivelse: Finnmossefältet. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Torsbogruvan
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Gruvfält eller fältangivelse: Finnmossefältet. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Torsbovallen
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Torsbovallen 2
SGU registrerar platsen som nedlagt marmorbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: marble;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Torsbovallen 4
SGU registrerar platsen som nedlagt marmorbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: marble; Fe;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ARRENDATORSBOSTAD
ExteriörbeskrivningArrendatorbostad av trä med stående profilerad locklistpanel och glasveranda med dekorativa snickerier. Byggnaden är målad med ljus oljefärg och uppförd ca 1910 som motstående flygel till nr 3 spannmålsmagasinet och senare tillbyggd. KÄLLA:Beslut byggnadsminne. Tidsprofil: Cirka 1910. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Arrendatorsbostad
HistorikHuvudbyggnaden är av gult tegel i en våning med inredd vind under tegeltäckt sadeltak, uppfört 1796 enligt Erik Palmstedts typritning från 1786 för överstelöjtnants- och majorsboställen. Den nyklassicistiska byggnadens ingång omges av ett rusticerat fasadparti. Ingångens ursprungliga pardörrar är bevarade. En mindre tillbyggnad åt väster tillkom sannolikt vid en reparation 1950. Interiören bevarar i stor utsträckning äldre fast inredning. Bland kakelugnarna märks en blåvit kolonnkakelugn från byggnadstiden. KÄLLA: Angående förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet 1992-10-15. Tidsprofil: 1992–2010. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ARRENDATORSBOSTADEN
HistorikArrendatorsbostaden byggdes på 1930-talet. Fasaden består av liggande faluröd panel. Det brutna taket är täckt med tvåkupigt lertegel. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1995-04-24, Dnr 221-7295-93 Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004 Tidsprofil: 1995–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ARRENDATORSBOSTADEN
HistorikBostadshuset har en moderniserad exteriör och omnämns inte i beskrivningen från 1932, men ska ha fungerat som arrendatorsbostad och är troligen uppförd kort tid efter 1932. Sverker Larsson, Länsstyrelsen Västra Götalands län 2008-02-04 KÄLLA: muntlig uppgift vid tillsyn 2007-09-05. Tidsprofil: 2008–2102. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ARRENDATORSBOSTADEN
HistorikVid gårdsplanen ligger även f d kyrkoherdebostaden från 1742, numera arrendatorsbostad. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ekonomibyggnad
HistorikVisthusbod på gårdsenhet belägen på en höjd strax öster om Stora Les södra spets. Gården är i övrigt bland annat bebyggd med en salsbyggnad, ladugårdslänga och arrendatorsbostad. Idag ligger manbyggnaden och de övriga byggnaderna på olika fastigheter. Se anläggningsnivå för mer historik rörande gården. Tillsammans bildar gårdens byggnader en bebyggelsemiljö med höga kulturhistoriska värden, inte minst på grund av den långa kontinuiteten på samma plats och den nära kopplingen till bruket. Till värdet bidrar den bibehållna strukturen i kulturlandskapet med allén ned mot vattnet och till gården underliggande välbevarade torp, till exemp… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLYGELBYGGNAD
HistorikFlygeln, i spritputsad kalksten under tegeltak, är belägen söder om och vinkelrätt mot huvudbyggnaden. Den uppfördes ca 1870. Den ursprungliga inredningen bestod av brygghus och bagarstuga i den södra delen och drängstuga i den norra delen. Efter att tjänat som tvättstuga och arrendatorsbostad ombyggdes rummen 1963 till expeditionslokal med arkiv och församlingssal i enlighet med arkitekt Olle Karths förslag. På vinden har för sommarboende inretts två rum. I församlingssalen finns frilagt trätak bevarat. KÄLLA: Prästgårdsinventeringen 1997-1998/Länsstyrelsen Gotlands län Tidsprofil: 1997–1998. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Frikyrka / bönehus /missionshus
Historik1912 byggde församlingen på en centralt belägen tomt en kyrka som fick namnet Mustadfors Missionskyrka. Byggnaden bestod av en större och en mindre sal samt några mindre rum på bottenvåningenPå ett övre plan anordnades en vaktmästarbostad. Tomten var rymlig och 1931 uppförde församlingen en pastorsbostad invid kyrkan. 1932 härjades kyrkan av en eldsvåda och blev delvis förstörd. Vid återuppbyggnaden gjordes en tillbyggnad av lilla salen och ett mindre rum samt en slöjdsal för juniorarbetet. Man anordnade också centralvärme och byggde en källare under lilla salen. På senare år har en omfattande om- och tillbyggnad gjorts av kyrkan. Ar… Tidsprofil: 1931. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA KOMMINISTERGÅRDEN
HistorikGamla komministergården är en tvåvånings träbyggnad under sadeltak. Den nuvarande klassicistiska panelfasaden tillkom under förra delen av 1800-talet, sannolikt också det nuvarande sadeltaket; ursprungligen hade byggnaden valmtak. Stommen härrör från 1650-talet, då sedermera borgmästaren Lars Eriksson Rosenlund lät uppföra ett trähus över en välvd stenkällare. Källaren, som är bevarad, tjänade under senare delen av 1600-talet som krutupplag. Staden köpte fastigheten 1779 och inrättade den till kaplansboställe. Under åren 1800-1835, då skolan var inrymd i Rosenlundska huset, tjänstgjorde komministergården som rektorsbostad. KÄLLA: Byg… Tidsprofil: 1800–1835. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA TJÄRINSPEKTORSBOSTÄLLET
HistorikTjärinspektorsbostället är en tvåvånings träbyggnad som uppfördes 1893 på en äldre stengrund från 1600-talet. KÄLLA: Förslag till utökning av och skyddsföreskrifter för det statliga byggnadsminnet Beckholmen, Södra Djurgården, Stockholms stad och län, Riksantikvarieämbetet, 2006-12-08. Beteckning 311-3207-2005, Den östra halvan är byggd på 1680-talet som bostad för inspektören över tjär- och beckhanteringen och har obruten tradition som bostad sedan dess. Det är inte bara Beckholmens äldsta hus och en viktig symbolbyggnad utan ett av Stockholms äldsta trähus. Huset har ratt nya fönster och även genomgått successiva inre förändringar… Tidsprofil: 2006–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GILLSTADS 2:A MISSIONSHUS
HistorikGillstads Missionsförsamling bildades 1871. Ett missionshus uppfördes på Ulfsgården 0,6 km norr om Gillstad kyrka. 1931 flyttades missionshuset till sitt nuvarande läge, som då var befolkningscentrum i Gillstad. Vid återuppförandet av huset flyttades huvudentrén från gaveln till långsidan. Missionshuset innehöll kyrksal, lilla salen, och pastorsbostad i bottenvåningen, samt vaktmästarbostad i övervåningen. 1984 byggdes missionshuset om, varvid bostäderna ändrades till församlingslokaler. 1988 ändrades estraden i kyrksalen till den nuvarande utformningen. Byggnadsmaterial: Grund av sten, stomme av timmer, utvändigt klädd med locklistp… Tidsprofil: 1871. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HAMNINSPEKTORSBOSTADEN
Historik1761 ritade Johan Eberhard Carlberg en hamninspektorsbostad. På södra sidan finns en hög terrassmur i granit. Bostadshuset var ursprungligen hållet i en rokokomässig arkitektur, men försågs med höga barockgavlar vid en ombyggnad 1904 signerad Isak Gustaf Clason. Invändigt präglas byggnaden till stor del av ombyggnader under 1900-talet. Hamninspektorsbostaden har i dag tre lägenheter, en per våningsplan. KÄLLA: Förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet 2004 Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HYBO STATION
HistorikHybo station med tillhörande byggnader började anläggas 1886. Förutom stationshuset med stationsinspektorsbostad på övervåningen uppfördes i närheten ett betjäningshus, inrymmande bostäder för personalen, godsmagasin, stor stenkällare, lastkaj, dass och ett litet lusthus för stationsinspektorn. Längre ut på bangården fanns två banvaktarstugor, vattenpump för ångloken samt uppfordringsverk för timmer och vagnvåg. SJ stängde stationen 1971 och ville riva byggnaden och flytta den till järnvägsmuseet i Gävle. Under 1984/85 genomfördes en yttre renovering av byggnaden och den iordningställdes för att inrymma en lägenhet på övervåningen sa… Tidsprofil: 1886. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
INSPEKTORSBOSTADEN
HistorikTroligen byggdes huset på 1780-talet, då det avputsades och färgades i slutet av detta årtionde. Det var då bostad för trädgårdsmästaren Happè, som var verksam vid slottet 1770-1815. Huset är en korsvirkesbyggnad på gråstensgrund. Den är putsad och avfärgad i gult. Byggnaden har sadeltak med enkupigt tegel. KÄLLA: Statens fastighetsverk http://www.sfv.se/cms//sfv/vara_fastigheter/sverige/ab_stockholms_lan/slott/drottningholms_slott/F_d_Inspektorsbostaden.html 2006-11-06 Tidsprofil: 1770–1815. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
INSPEKTORSBOSTADEN
HistorikInspektorsbostaden öster om herrgården är från 1700-talet. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1998-06-15, Dnr 221-8010-91 Tidsprofil: 1998–2006. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KV FÄNRIKEN I HAGA
HistorikKvarteret Fänriken omfattar fyra bostadshus i tegel uppförda i två våningar. Kvarteret uppfördes efter ritningar av Adolf Wilhelm Edelsvärd. Byggna-derna är friliggande och grupperade kring en gård med en ekonomibyggnad i mitten. Gårdsplanen är stenlagd och planterad utmed fasaderna. Mot gatan avgränsas gården med smidesstaket. Byggnaderna är utformade i en enkel och välproportionerad tegelarkitektur med romanska drag. Lägenheterna omfattade ett rum och kök. Av kvarterets 64 lägenheter hyrdes ursprungli-gen 56 stycken ut som arbetarbostäder och två lägenheter slogs samman till en inspektorsbostad. I det friliggande huset med långfasa… Tidsprofil: 2004–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ladugård
HistorikDen stora stenladugården uppfördes av ägaren Carling på 1860-talet. Fram till 1940 var ladugården helt kringbyggd. En brand till följd av ett åsknedslag 1941, som innebar att allt trävirke brann upp, gjorde att man bara byggde upp tre längor. Ladugårdsbyggnaden består av fyra längor. Från början var längan närmast rektorsbostaden stall för hästar och oxar, idag är här djurvårdslokal. I den mittersta delen fanns förr ett magasin och i den nordöstra ett rum med mangel och plats för sadelmakare. Nu är här ett häststall samt studieplatser. I längan mot vägen, den södra delen fanns tidigare ett vagnslider, en plats för patrons hundar samt… Tidsprofil: 1860-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LINNÉSTUGAN
HistorikRåshults Södergård anslogs av kronan till kaplansboställe 1692, men först 1706 flyttade den första komministern in i en nyuppförd stuga. Här föddes Carl Linnaeus 1707. I slutet av 1720-talet eldhärjades detta bostadshus. 1731 uppfördes den nuvarande byggnaden, som på 1840-talet utökades med ett par vindsrum och frontespis. Den användes som prästbostad till 1905 och sedan som arrendatorsbostad till 1928, då huset restaurerades och återställdes i sitt ursprungliga skick. 1935 invigdes byggnaden till minnesgård och museum och disponeras av Hembygdsföreningen Linné. Huset är uppfört av timmer i en våning samt vind och har lågt, torvtäckt… Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LUNDBY GAMLA PRÄSTGÅRD, SÖDRA FLYGELN
HistorikDen södra flygeln kallas för Lundby gamla prästgård. På dess plats stod en äldre prästgårdsbyggnad som brann ned 1793. Den nuvarande byggnaden är troligen byggd strax efter branden. Den förlorade sin funktion som bostad för kyrkoherden på 1820-talet då den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes. Den fungerade som arrendatorsbostad fram till 1925, medan den därefter bara använts sporadiskt. Tidsprofil: 1820-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lyktan
HistorikGården var biskopsgård från 1594 till 1654, och disponerades sedan av gymnasiet. Biskopshuset revs 1713, men "Lyktan" sparades och användes under långa tider som lektorsbostad. Hur byggnaden fått sitt namn är ej bekant. Lyktan uppfördes troligen på 1600-talet över en befintlig källare från 1500-talet. Omkring 1830 påbyggdes huset med en våning. Invid Lyktan ligger "Biskopens trädgård" med medeltida anor. Lyktan är en byggnad i två våningar av timmer, samt källare med tunnvalv av tegel på väggar av gråsten. Fasaden är av falufärgad stående lockpanel med fyrdelade och sexdelade fönster. Taket är ett tegeltäckt sadeltak. På gårdssidan f… Tidsprofil: 1594–1654. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA FLYGELN (2)
HistorikFlygeln är sannolikt uppförd under 1700-talets senare del, samtidigt med det övriga byggnadsbeståndet på mangården d v s från 1779 och framåt, i slätputsad och vitkalkad kalksten under tegeltäckt sadeltak. Den inrymde ursprungligen drängstuga och köttbod, senare arrendatorsbostad och har troligen även fungerat som vedbod. KÄLLA: Prästgårdsinventeringen 1997-1998 Tidsprofil: 1997–1998. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
PRÄSTGÅRDENS HUVUDBYGGNAD (MANBYGGNAD)
HistorikManbyggnaden vid Levide prästgård uppfördes i en våning av sten under brant tegeltak 1786. Byggnaden blev delvis arrendatorsbostad 1919 och helt 1933, den har genomgått återkommande renoveringar och ombyggnader. År 1988 återställdes dess interiör varsamt till en antagen 1700- och 1800-talsskepnad, medan dess exteriör i stort bevarats oförändrad. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 1998-06-15. Dnr 221-3531-97 Länsstyrelsen på Gotlands hemsida 2004, www.i.lst.se Tidsprofil: 1998–2006. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.