SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “teknisk byggnad”
Teknisk byggnad
21420000016636http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000016636Bebyggelse - byggnadKUNGSÖR VALSKOG 1:8 - husnr 2Teknisk byggnadLän: Västmanland, Kommun: Kungsör, Landskap: Västmanland, Socken: Björskog , Stift: Västerås stift, Församling: Kungsörs församlingNybyggnadsår: 1881 - 188115.94993718648452,59.44273048412116http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000016636http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000016636http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000016636RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TEKNISKA HÖGSKOLANS STUDENTKÅRS KÅRHUS
HistorikKårhusets historik är givetvis sammankopplad med Tekniska högskolans utveckling. Innan Tekniska högskolan byggdes på Norra Djurgården låg högskolans lokaler på Drottninggatan 95. Riksdagen beslutade år 1911 att Tekniska högskolans nya lokaler skulle förläggas till Norra Djurgården. De nya byggnaderna , ritade av Erik Lallerstedt i nationalromantisk stil, togs i bruk av Tekniska högskolan år 1917. Kårhusbyggnaden som invigdes 1930 anlades av naturliga skäl inom Tekniska högskolans campusområde. Det är uppfört i syfte att vara kårhus åt studenter och har under hela den period som förflutit sedan byggnaden uppfördes präglats av ett stor… Tidsprofil: 1911. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA TEKNISKA HÖGSKOLAN
HistorikHuvudbyggnaden uppfördes 1860-63 efter ritningar av F W Scholander för Teknologiska institutet, sedermera Tekniska Högskolan. Sedan tekniska högskolan på 1940-talet flyttat till den nya anläggningen vid Valhallavägen, övertogs byggnaderna av Stockholms högskola. Den långa huvudbyggnaden är rytmiskt indelad i mitt- och sidopartier med kraftigt utkragande taklister. Putsbehandlingen är känsligt utförd med rustik i bottenvåningen och hörnkedjor omväxlande med ytterst tunna kvaderristningar utmed de övre våningarna. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Stockholms län, 1995-05-02, Dnr 221-95-7964 Tidsprofil: 1860–1863. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TEKNISKA SKOLAN
HistorikPRIORN 14 - Fastigheten är idag bebyggd med två hus, dels den före detta skolan som är placerad med långsidan mot gatan och idag fungerar som bostadshus, och dels ett uthus i fastighetens norra del. Priorn 14 har i stort sett haft samma sträckning sedan 1600-talet. Den hade då tomtnummer 139 och omnämns i fastighetsförteckningen från 1697 vara bebyggd med ett stenhus, "Wisby Schola", med kålgård, gårdsrum och trädgård. På denna fastighet har bedrivits skolverksamhet, troligen ända från år 1544 och fram till 1980-talet. År 1544 skänktes ett hus av Gotlands norra tredings prästerskap att användas till skola. Huset var sannolikt beläget… Tidsprofil: 1986–1987. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖREBRO FD RÅDHUS
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Det nya rådhuset uppfördes i nygotisk stil 1858-1863, vilket förefaller vara tidigt. Rådhuset byggdes för att inrymma lokaler för stadens förvaltning och den nyinrättade tekniska elementarskolan. Det fanns också utrymme för affärslokaler, banklokal, polislokaler, borgmästarens bostad liksom bostad för skolans rektor och vaktmästare. Byggnaden är uppförd i tre våningar med källar- och vindsvåning. Sockeln är av natursten och fasaden är putsad, med inslag av natursten i portikerna. Byggnadskroppen har ursprungligen en grund u-form, men formen har förändrats till följd a… Tidsprofil: 1858–1863. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
PUMPHUSET
HistorikDen lägre delen av byggnaden uppfördes som transformatorstation år 1923 och tillbyggdes 1926 med en pumpstation (pumphus) i två våningar. Pumpstationen, belägen intill GV dockan, används för länsning och gavs exteriört en 20-talsklassicistisk fasad. Invändigt inrymdes manöver-, kompressor- och pumpmanöverrum samt bostad. Byggnaden är ombyggd till kontor och konferensrum i dess norra del. I denna del finns bevarat äldre brädgolv, spegeldörrar, fönster, en kakelugn samt en panel för elförsörjning. I bottenvåningen inryms pumpen med dess tekniska installationer samt en verkstad. Byggnaden har kalkslätputsade fasader och takfotslist och… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA PUMPVERKET
HistorikDet ursprungligen ångmaskindrivna pumpverket uppfördes intill den östra dockan mellan åren 1848-1850. Byggnaden har därefter byggts om vid minst två tillfällen; 1884 samt på 1890- talet. Senaste förändring på 1930-talet då ångpumpverket byttes mot elektricitet. Delar av den gamla tekniska utrustningen finns kvar och används fortfarande. Även exteriören har bevarat mycket av ursprunget även om byggnaden utvidgats och fått ett flackt och sänkt tak i stället för det ursprungliga sadeltaket och den karaktäristiska gamla skorstenen rivits. Byggnadens fasader är kalkputsade, avfärgade i en gul kulör och täckt av ett flackt plåttak med fabr… Tidsprofil: 1848–1850. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
lunne (tidan) kraftstation
ExteriörbeskrivningKraftstationen utgörs av två delar den ursprungliga delen från 1914 och den tillbyggda delen från 1921 med tillhörande ställverks- och utledningstorn. Byggnaden har en stomme av tegel samt bjälklag och grund av betong. Byggnaden i synnerhet utledningstornet har försetts med relativt omfattande utsmyckningar, såsom hörnkedjor och så kallade toureller i vit slätputs samt mönstermurade friser under takfoten. Järnfönstren är småspröjsade vissa är rundbågade och andra har segmentbågsform. Den låga byggnadsdelens formspråk ansluter till den arkitektur som var vanlig för tekniska anläggningar och för industribyggnader strax före… Tidsprofil: Sekelskiftet kring 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÅGHUSET
HistorikSåghuset från 1895. I är den ursprungliga tekniska utrustningen bevarad. Sågen, en ramsåg, drevs från början med hjälp av en turbin. Turbinhuset och den tub som förde vatten från dammen återfinns på såghusets norra sida. I såghuset finns vidare ett kantverk, en slipsten och en hyvel. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STENPAVILJONGEN
HistorikEn paviljong av tegel med gulfärgad spritputs är ritad av arkitekten Axel Kumlien och öppnades 1897. Den inrymde operationssal och kirurgisk avdelning med för tiden hög teknisk standard. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Beslut - Tillstånd att ändra gränsen för byggnadsminnesområdet kring Gamla Lasarettet , Länsstyrelsen i Västerbottens län, 1994-05-28, Dnr 221-3557/94. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRÄNNERI
HistorikByggnaden är uppförd på 1890-talet av tegel på en grund av gråsten. Sadeltaket var ursprungligen täckt med papp. Även mellanväggar i byggnaden är byggda i tegel, liksom den höga skorstenen. Exteriören är i stora drag oförändrad sedan byggnadstiden. Även interiören är i allt väsentligt oförändrad och den tekniska utrustningen finns bevarad. Gränums bränneri hör till ett av de få tidigare brännerier i landet där den maskinella utrustningen finns bevarad. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Blekinge län, 1993-04-29, Dnr 221-280-89 Tidsprofil: 1993–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bönhus
HistorikForsviks missionsförening beslöt 1890 att uppföra ett missionshus. Man skrev till ledningen för Forsviks bruk och begärde att få en tomt för ändamålet. Bruket upplät då ett markområde för missionshuset. Bruket bidrog också till bygget med 21 tolfter byggnadstimmer. En medlem av föreningen, ingenjör Oskar Lundberg teknisk ledare vid bruket, gjorde ritningarna och kostnadsberäknade projektet. Många ställde upp med fria dagsverken, och både missionsvänner och allmänheten visade stor offervillighet, vilket gjorde att första mötet i missionshuset kunde äga rum i oktober 1891. 210 Kompletterande målnings- och inredningsarbeten utfördes und… Tidsprofil: 1890. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FROARPS VATTENVERK
HistorikHär uppfördes 1901-1903 en vattenverksbyggnad, pumphus, kulvertar, dammar och maskinistbostad. Ledningar drogs till den nya vattenverksreservoaren på Pengaberget i Karlshamn, vilken uppfördes parallellt med vattenverket. Vattenverkets byggnader är exteriört och interiört mycket välbevarade. Vattenverksbyggnaden, pumphuset och ingången till kulverten är uppförda i block med huggen granit. Taken på vattenverksbyggnaden och på pumphuset är täckta med grönmålad plåt. Snickerier, som dörrar och fönster m.m., är påkostade och bevarade sedan byggnadstiden. Även interiört är byggnaderna mycket väl bevarade. Den tekniska utrustningen med pump… Tidsprofil: 1901–1903. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA BANKHUSET, "SMÖRASKEN"
HistorikVid Storgatan ligger Westerbottens enskilda banks första bankhus - en putsad och gulfärgad tvåvånings stenbyggnad i nyrenässansdräkt, uppförd efter ritning från 1877 av kaptenen Axel Cederberg, stadens tekniske rådgivare vid denna tid. Av folkhumorn har huset pga sina rundade hörn döpts till Smörasken. Sedan banken efter branden 1888 flyttat till Rådhusparken har byggnaden haft många olika funktioner. Åren 1936-54 var Umeå stadsbibliotek inrymt här. Byggnaden är genom sin utformning och sitt välbevarade yttre en god företrädare för den norrländska småstadens officiella byggnadsstil vid 1800-talets senare del. KÄLLA: Byggnadsminnen 19… Tidsprofil: 1936–1954. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Historiska museet
ExteriörbeskrivningMuseibyggnaden är murad i tegel med vissa bärande delar i betong. Fasaden var ursprungligen putsad med en KC-slamning som visade teglets struktur. Fasaden avfärgades medvetet i en gul ton som var tänkt att avvika något från den anslutande Kanslikasernen. Under 1990-talet putsades de yttre fasaderna om med kalkbruk och avfärgades i kalkfärg med en ljusare kulör än tidigare. Taket är täckt med skivtäckt plåt där åtminstone tornet, hängrännor och stuprör är av koppar. Tornet kröns med ett förgyllt riksäpple. Museibyggnaden ansluter till Kanslikasernen genom tre längor som även bildar Rosengården och Tekniska flygelns gård. Mu… Tidsprofil: 1990-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Panncentral
ExteriörbeskrivningÅngpannehus/Panncentral uppförd för Helios kemisk-tekniska fabrikers AB efter ritningar av Botolfsen & Co från 1932. Byggnaden är relativt välbevarad exteriört och karaktären av fabriksbyggnad är fortfarande tydlig. Vid inventeringstillfället pågick arbeten med att bygga om byggnaden, enligt muntlig uppgift till förskola. SOCKEL- betong FASAD- Rött fasadtegel. Lisener i tegel. ENTRÉ/DÖRRAR/PORTAR- Förändrade, borttagna eller igensatta portar. FÖNSTER- Stora, småspröjsade fönster med ursprungliga bågar i grön kulör. ÖVRIGT- Ursprungliga, lägre vidbyggnader i norr och söder. Skorsten riven. Tidsprofil: 1932. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TINGSHUSET, HÖGSHOLM
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, ANLÄGGNINGSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Från och med 1918 slogs Aspelands härads tingslag och Handbörds härads tingslag samman. Den gemensamma tingsplatsen förlades till Högsby. Ett nytt tingshus uppfördes ungefär samtidigt (1917) i Högsby, och fungerade som domstolslokal fram till och med 1970. Tingshuset är beläget nära Emån och omges av en park med flyttblock och ekar. Gästgiveriet låg tidigare rakt över vägen. Kyrka och järnvägsstation ligger också i närheten. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-06-03 TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är en reslig tv… Tidsprofil: 1998–2006. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vattentorn
HistorikVattentornet gavs en stram och enkel utformning. Det uppfördes med samma typ av tegel som stationen och avslutades upptill av en åttkantig huv som vilar på en takgesims. Tornets kompakta muryta genombryts endast på ett fåtal ställen av små fönstergluggar och en dörr med bågformad överdel. Tornets överdel markerades av åtta runda fönster på var sida under takgesimsen. KÄLLOR: Kortfattad beskrivning över den historiska och tekniska utvecklingen av vissa större statsbanestationer - Del 2, Kungliga Järnvägsstyrelsen. Stockholm 1938 Förslag till skyddsföreskrifter för det statliga byggnadsminnet vattentorn vid stationen Södertälje hamn, R… Tidsprofil: 1938. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VILLA PETTERSSON
HistorikVilla Pettersson ritades 1935 av arkitekten Charles Petri Elmström (1900-1980), som mellan 1930-talet och 1950-talet var mycket produktiv i nordöstra Skåne, främst i Klippan och Ängelholm. Charles Elmström hade studerat arkitektur vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm under den period då Gunnar Asplund, en av Sveriges stora förespråkare för funktionalismen, var professor. Denna faktor hade troligen stor påverkan på Elmströms arkitektur. Namnet, Villa Pettersson, kommer från byggherren Ebba Pettersson som var småskolelärarinna i Svalöv och som ägde villan fram till 1957. Huset ritades i funktionalistisk stil och utmärkte sig mot… Tidsprofil: 1900–1980. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NOSSEBRO KYRKA
HistorikÅr 1916 började syföreningen i Essunga socken att samla in pengar för ett kapellbygge i Nossebro nyligen uppblommade samhälle. Flera privatpersoner lämnade bidrag. Efter flera stridigheter om byggnadens utformning så kom kapellet till utförande efter ritningar av Överintendentsämbetets arkitekt Knut Nordenskjöld åren 1925-27. Omdömena var blandade och ritningarna hade delvis feltolkats, vilket bl.a. gällde den okonventionella öppningen i korets södra vägg. Det var dock en tekniskt modern skapelse med elektrisk belysning. Elektrisk uppvärmning arrangerades 1939. År 1973 genomfördes en större renovering efter ritningar av arkitekt Leif… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
S:T MATTEUS KYRKA
HistorikS:t Matteus kyrka byggdes 190103 efter ritningar av arkitekten Erik Lallerstedt (18641955) och invigdes 1903. Bland Erik Lallerstedts många uppförda byggnader hör monumentala bankpalats, kontorshus och institutionsbyggnader så som Tekniska högskolan. Han har även ritat Kungsholmens församlingshus och bostäder vid Helgalunden. S:t Peterskyrkan, en metodistkyrka, är förutom S:t Matteus den enda kyrka i Stockholm Lallerstedt har ritat. I Halland och Småland finns två kyrkor ritade av honom, Tjärby och Jäts kyrkor. S:t Matteus kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. HISTORIK S:t Matteus kyrka byggdes som ett kapell i Ad… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TEKNISKA AVDELNINGEN
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOO KYRKA
HistorikBoo kyrka uppfördes efter ritningar av arkitekten Martin Hedmark 19221923 på Boo nya kyrkogård, vilken hade invigts redan 1912. Kyrkan invigdes den 29 juli 1923 av Nathan Söderblom. Arkitekten Martin Hedmark (18961980) hade utexaminerats från Tekniska Högskolan samma år som han ritade Boo kyrka. Han hade tidigare arbetat hos Lars Israel Wahlman, som efter att ha ritat Engelbrektskyrkan i Stockholm ansågs vara en av landets främsta kyrkoarkitekter. När kyrkan i Boo blivit färdig utvandrade Martin Hedmark till USA, där han hade större delen av sin yrkeskarriär. Han hade en egen verksamhet i USA och ritade flera kyrkor, bl a First Swedi… Tidsprofil: Cirka 1630. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikSaga 1, 2 och 3 (fd. Saga 1, 2 , fd. Bryggeriet Nordstjernan)Torggatan 2, Mörkegatan 3(fd. Torggatan 2, Stationsgatan 2, Mörkegatan 1-3, Staketgatan 1-3)Bryggeriet Nordstjernan grundades 1872 av fabrikör L André, en mångsysslare som också startade en teknisk fabrik för tillverkning av tvål och blanksvärta. Det var emellertid under Daniel Theodor Egnells ägarskap, 1895-1930, som anläggningen kom att utvecklas till ett av de större landsortsbryggerierna i Sverige. Bryggeriet byggdes ut till i stort sett nuvarande omfattning och utseende mellan åren 1880 och 1910, huvudsakligen som en följd av Egnells verksamhet. De inre moderniseringar… Tidsprofil: 1895–1930. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hangar
HistorikNya berget vid Säve depå, en flyghangar omfattande ca 22 000 m2 insprängt i berget 30 meter under markytan och utformad för att kunna motstå ett kärnvapenangrepp, stod färdig 1955 mitt under det kalla kriget. Hangaren, med dess mycket välbevarade inredning, har av Statens försvarshistoriska museer i en utredning utförd 2003 bedömts som unik och synnerligen intressant som exponent för hur man i Sverige uppfattade kärnvapenhotet. Utöver de imponerande tunnlarna och skeppen med sina välva betongtak som gjutits in i de utsprängda bergrummen, är interiören osedvanligt och överraskande välbevarad från ytskikt till fast inredning av alla de… Tidsprofil: 1955. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Silo
ExteriörbeskrivningCementsilos och cementpackeri uppförda 1945/49 för Skånska Cementaktiebolaget efter ritningar av Gustaf Lettström. Två silos tillkom kring 1960 och under årens lopp har mindre tillbyggnader i form av skärmtak och tekniska installationer genomförts. Utbyte av fasadmaterial har också skett. Spår för tågvagnar längs med kajen. STOMME- silos betong, i övrigt ej utrett. SOCKEL- FASAD- silos grå, material ?. Övrigt klätt i korrugerad plåt i olika färger, vitt, grått, orange. ENTRÉ/DÖRRAR- lastportar mot öster, i stålplåt. Mindre entré mot öster, innan lastportar. Ståltrappa upp. Lastportar i rödlackad stålplåt, mot norr, mindre… Tidsprofil: 1945. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STRÖMSBRO TEXTILFABRIK
HistorikTextilfabriken i Strömsbro var på sin tid Sveriges första verkligt stora textilindustri och har som sådan ett mycket stort kulturhistoriskt värde. Bevarandet av fabriken är av stor vikt för förståelsen av den snabba utveckling mot storskalighet som skedde inom svensk textilindustri i mitten av 1800-talet. Den är också ett av de första exemplen på hur engelska idéer om planering och konstruktion av fabriksbyggnader introducerades i Sverige. Genom sin stora skala och väl sammanhållna arkitektoniska utformning ger fabriken ett magnifikt intryck som var högst avsiktligt. De stora fabrikskomplexen från 1800-talets andra hälft skulle inte… Tidsprofil: 1850–1851. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VATTENKVARN
HistorikKvarndelen är uppförd i olika tekniker bl.a. korsvirke, träplank och tuktad fältsten. De olika byggnadsteknikerna och materialen visar hur kvarnen förändrat utseende och byggts till under olika epoker. Bålamöllan har varit driven med hjälp av tre underfallshjul. Kvarnen har haft mycket stor kapacitet och har kunnat mala mjöl i industriell skala, även om den rent tekniskt hamnar i en pre/tidigindustriell kategori. Den kommersiella driften vid Bålamöllan upphörde 1905, men förmalning till hemmabruk fortsatte fram till ca 1917. Sedan kvarnen togs ur bruk har den stått orörd Kvarnen är i gott skick och endast små förändringar har gjorts… Tidsprofil: 2003–2007. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSJÖFORS HANDPAPPERSBRUK
HistorikÖsjöfors handpappersbruk är beläget ca 25 km nordväst om Vimmerby i Norra Kalmar län, inte långt från gränsen mot Östergötland. Husen som är timmerhus, är grupperade runt ett gårdstun, invid Stångån. Platsen är omgärdad av skog, madmarker och närmast bebyggelse i öppen mark. Förutom själva bruksbyggnaden som är från tiden mellan 1777 och 1800-talets början, finns på platsen en mangårdsbyggnad från1790-talet, ett magasin, en ladugård, en mjölnarstuga, en f.d. smedja och ett svin- och hönshus. Ån var en nödvändig förutsättning för bildandet av ett pappersbruk på 1700-talet. Mot slutet av 1800-talet fanns mellan 100 och 150 pappersbruk… Tidsprofil: 2005–2008. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Heymanska villan
HistorikHeymanska villan uppfördes 1874-76 efter ritningar av Adrian C Peterson. Detta var en av Petersons första stora uppdrag. Den fristående byggnaden ägdes av kommunpolitikern Gabriel Heyman., Heymanska villan vid Vasagatan är uppförd i mitten av I 870-talet av grosshandlande Gabriel Heyman, tidigare delägare av handelsfirman H. J. Heyman & Co men vid denna tid bl. a. stadsfullmäktig. Med sitt privatpalats, den första byggnaden vid den nya yttre ringboulevard som enligt Göteborgs stora utvidgningsplan 1866 skulle löpa parallellt med Nya Allen utefter Vallgraven, avsåg Heyman att slå an tonen i den nya stadsdelen. Här hade Göteborgs Byggn… Tidsprofil: 1874–1876. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.