SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “tallet”
Tallet
Tallet är nature_reserve i Ronneby i Blekinge län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 1961. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SVANÅ BRUKS KYRKSTALL
HistorikDe små timrade och rödfärgade kyrkstallarna med tegeltak - länets enda bevarade i sitt slag - tillkom sannolikt under 1700- och 1800-talen. Varje stall har två spiltplatser utom "herrgårdsstallet" för Svanå, som har fyra. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BACHÉRSKA HUSET
HistorikKILEN 2 - Under medeltiden och fram till 1700-talets mitt utgjorde den nuvarande fastigheten, tillsammans med Kilen 1, ett avskilt kvarter. På tomten fanns åtminstone fyra medeltida stenhus. Ett av dessa är det så kallade "Kronstallet", eller "Bachérska huset", som uppfördes under 1300- eller 1400-talet och är placerat med den västra gaveln snett ut mot Kilgränd. På 1646 års karta finns endast det medeltida stenhuset mot Kilgränd utritat, trots att medeltida murverk även finns bevarat i 1700-talshuset vid Mellangatan. Enligt kartan från 1697 omfattade fastigheten två tomter, på vars mark det dels stod ett grundmurat stenhus med tillh… Tidsprofil: 1400-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BLOMMENSBERGSKOLAN
HistorikBrännkyrka församling köpte 1893 egendomen Blommensberg för ett planerat skolbygge. På platsen fanns då två trävillor som byggdes om och anpassades för skolans verksamhet med skolsalar och lärarbostad. En av de äldre byggnaderna revs i samband med byggandet av Essingeleden men inom fastigheten BLOMMENSBERGSSKOLAN 4 står den s.k. Hundkojan kvar som en rest av platsens äldsta bebyggelse. Skolanläggningen byggdes ut under 1900-talets början i takt med att befolkningen i Gröndal och Liljeholmen växte. Den första byggnaden som uppfördes var det s.k. Stallet, en träbyggnad i tre våningar med lärosalar och lärarbostad som stod färdig 1901 1… Tidsprofil: 2006–2008. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikSKEPPAREN 3 - Tomten infästes och bebyggdes sannolikt vid 1700-talets mitt, och sedan dess har avgränsningen legat fast. På 1883 års karta syns de båda idag befintliga bostadshusen, stallet samt en liten byggnad, troligtvis ett avträde. Redan då var de två större byggnaderna sammanbyggda. Huvudbyggnaden från 1760-talet är placerad i fastighetens sydöstra hörn, längs Visborgsgatan. Vid fastighetens gräns söderut finns det före detta brygghuset, även det från 1760-talet. Dessa båda byggnader är idag sammanbyggda och bildar en funktionell enfamiljsbostad. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansso… Tidsprofil: 1760-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningVallstugan är en traditionell enkelstuga i medelstor storlek. Byggnaden är höjd 3-4 varv och ytterligare därefter har taket byggts om och fått längre takutsprång, ungefär samtidigt som stallet byggdes. Nuvarande takplåt lades under 1980-talet över ett äldre spåntak. Byggnaden restaurerades år 2004 då syllar byttes och golvåsar justerades. Tidsprofil: 1980-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningVallstugan består av en äldre timmerstomme med enkelstugans planlösning. Under 1920-talet moderniserades den genom att byggas på med en övervåning i stolpkonstruktion som bekläddes med stående fasspontpanel. Invändigt är stugan anpassad efter skogskörarnas vinterbruk med pärlspontpanel och järnspis i en murstock av betongsten. Tidigare var stugan och stallet sammanbyggt men de flyttades isär vid ombyggnationen. Locklistpanelen i bottenvåningen kan vara tillkommen ytterligare senare, kanske 1940-50, då ett eternittak lades över den hyvlade stickspånen. Under 1970-talet gjordes en invändig rustning för fritidsbruk. Vid 2002… Tidsprofil: 1940–1950. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikSKEPPAREN 3 - Tomten infästes och bebyggdes sannolikt vid 1700-talets mitt, och sedan dess har avgränsningen legat fast. På 1883 års karta syns de båda idag befintliga bostadshusen, stallet samt en liten byggnad, troligtvis ett avträde. Redan då var de två större byggnaderna sammanbyggda. Huvudbyggnaden från 1760-talet är placerad i fastighetens sydöstra hörn, längs Visborgsgatan. Vid fastighetens gräns söderut finns det före detta brygghuset, även det från 1760-talet. Dessa båda byggnader är idag sammanbyggda och bildar en funktionell enfamiljsbostad. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansso… Tidsprofil: 1760-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikPå gården finns ytterligare två träbyggnader, dels ett vagnslider med stall och fähus, dels den s.k. kuskbostaden med brygghus och ett litet boningsrum. Båda byggnaderna torde vara samtida med huvudbyggnaden. I stallet och fähuset finns den äldre inredningen med bås och spiltor m m bevarad. Västerviks prästgård vittnar tydligt om den status som under 1700-talet tillmättes prästen och hans hushåll samt även om den agrara funktion som ännu under 17- och 1800-talen var så viktig i småstäderna. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riks… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Djäknestallet
InteriörbeskrivningHuset rymmer ett tjugotal rum, kök, trapphus och förstugor som alla ger ett homogent och autentiskt intryck av hur ett enklare bostadshus i småstadsmiljö kunde vara disponerat i slutet av 1800-talet med en jämn och trovärdig uppsättning av inredningsdetaljer från ca 1840 till 1910. Här finns en mångfald inredningsdetaljer, såsom snickerier, eldstäder och annan fast inredning, samt hyvlade tak och skurade golvbrädor, i en utsträckning och omfattning som inte torde finnas bevarade på många andra håll. Tidsprofil: 1840–1910. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ej utrett
ExteriörbeskrivningStallet står placerad på resterna av en stensatt jordkällare och grundstenar från en tidigare byggnad. Stallet var tidigare ihopbyggd med en vallstuga i två våningar. Stugan revs och kolades 1916-18, samtidigt som fäxet, medan stallet blev kvar. Fastighetsägarens farfar gjorde en modell över stugan med stallet som finns bevarad. Stommen har ursprungligen haft en annan funktion. På taket ligger pannplåt från 1950-talet över ett brädtak av locklagda bräder. Tidsprofil: 1916–1918. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKONOMIBYGGNAD
HistorikUnder 1700-talet ägde flera ombyggnader rum. Vid seklets mitt tillkom de båda envånings bostadsflyglarna samt även ett antal ekonomibyggnader av gråsten och tegel vilka parvis flankerar uppfarten. Av dessa är ladugården och logen uppförda 1757-60, stallet och vagnsboden 1775-76. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1757–1760. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKONOMIBYGGNAD
HistorikUnder 1700-talet ägde flera ombyggnader rum. Vid seklets mitt tillkom de båda envånings bostadsflyglarna samt även ett antal ekonomibyggnader av gråsten och tegel vilka parvis flankerar uppfarten. Av dessa är ladugården och logen uppförda 1757-60, stallet och vagnsboden 1775-76. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1757–1760. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ekonomibyggnad
ExteriörbeskrivningBakom salsbyggnaden ligger ett gammalt stall och en uthuslänga/vedbod, nr 4. Stallet är i ett plan med loft och består av en rektangulär byggnadskropp med sadeltak, klädd i gulmålad lockpanel med tre panelade dörrar varav två enkla och en dubbel. Samtliga dörrar har bandgångjärn. De två enkeldörrarna har överljusfönster ovanför. Mittdörren omges av två mindre fönster med spröjs. På gavlarna sitter smalare avlånga fönster med spröjs Det andra uthuset är en lägre byggnad av förvaringskaraktär med pulpettak, även denna klädd i gulmålad lockpanel. Byggnaden har fyra enkeldörrar med bandgångjärn. Byggnaderna är troligen uppförd… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKONOMIBYGGNAD
HistorikUnder 1700-talet ägde flera ombyggnader rum. Vid seklets mitt tillkom de båda envånings bostadsflyglarna samt även ett antal ekonomibyggnader av gråsten och tegel vilka parvis flankerar uppfarten. Av dessa är ladugården och logen uppförda 1757-60, stallet och vagnsboden 1775-76. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1757–1760. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKONOMIBYGGNAD
HistorikUnder 1700-talet ägde flera ombyggnader rum. Vid seklets mitt tillkom de båda envånings bostadsflyglarna samt även ett antal ekonomibyggnader av gråsten och tegel vilka parvis flankerar uppfarten. Av dessa är ladugården och logen uppförda 1757-60, stallet och vagnsboden 1775-76. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1757–1760. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKONOMIBYGGNAD
HistorikUnder 1700-talet ägde flera ombyggnader rum. Vid seklets mitt tillkom de båda envånings bostadsflyglarna samt även ett antal ekonomibyggnader av gråsten och tegel vilka parvis flankerar uppfarten. Av dessa är ladugården och logen uppförda 1757-60, stallet och vagnsboden 1775-76. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1757–1760. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FD LANDSHÖVDINGESTALLET I ÖREBRO
HistorikByggnaden uppfördes 1768-1771 som stall och vagnshus åt dåvarande landshövdingen i Närkes och Värmlands län, Johan Abraham Hamilton. Den byggdes på den s.k. Stallgårdstomten, norr om slottet. På samma tomt lät Hamilton uppföra flera ekonomi- och bostadshus av trä. Byggnaden nyttjades som landshövdingestall fram till 1906. Året därpå inreddes stallet med två klassrum och ett bibliotek för Karolinska läroverket, efter ritningar av stadsarkitekten Magnus Dahlander. Byggnaden har dock i allt väsentligt bevarat sin 1700-talskaraktär och är en av de mycket få kvarvarande stenbyggnaderna från denna tid i Örebro. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminn… Tidsprofil: 1768–1771. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Frikyrka / bönehus /missionshus
HistorikVäckelsen nådde Kilandatrakten 1866. En missionsförsamling bildades på 1870-talet. 1893 anslöt sig missionsvännerna från Guntorp till församlingen som fick namnet Evangeliska Friförsamlingen Kollanda - Guntorp. 1905 bildade Guntorpborna en egen församling och Kollanda blev därigenom också en egen församling som senare tog sig namnet Kilanda Missionsförsamling. 1904 uppfördes Kilanda Missionshus. På missionshusets tomt uppfördes också ett stall för gudstjänstbesökarnas hästar. Stallet byggdes senare om till samlingslokal. På 1960-talet byggdes missionshuset till och renoverades. 1974 ersattes de gamla kyrkbänkarna med stolar. Så småni… Tidsprofil: 1870-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÄRDSTALL
HistorikFärdstallet strax norr om kvarnen byggdes för att härbärgera böndernas hästar under tiden malningen pågick. Malningen kunde ta många timmar och ibland kunde också en övernattning bli nödvändig varför en kvarnkammare med eldstad finns i kvarnen. Källa: Beslut om byggnadsminne 1994. Tidsprofil: 1994. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Förråd
ExteriörbeskrivningMagasin/förråd från 1989 beläget norr om stallet vid torpet Kärrtorp. SOCKEL - målad betong ENTRÉER - parport på östra gaveln. Tidsprofil: 1989. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA MEJERIET
HistorikKILEN 2 - Under medeltiden och fram till 1700-talets mitt utgjorde den nuvarande fastigheten, tillsammans med Kilen 1, ett avskilt kvarter. På tomten fanns åtminstone fyra medeltida stenhus. I "Gamla mejeriet", från 1700-talet, finns medeltida murverk bevarat. Denna byggnad är sammanlänkad med Kronstallets östra gavel och belägen något indragen från Mellangatan. I fastighetens nordöstra hörn har en medeltida källartrapphals till ett stenhus påträffats, och söder om "Gamla mejeriet" längs Mellangatan har ytterligare medeltida stenhusrester, samt en vattenbrunn framkommit. På 1646 års karta finns endast det medeltida stenhuset mot Kilg… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA STALLET (GAMLA ORANGERIET, K0062.007)
HistorikGamla stallet (kallat gamla orangeriet i 1935 års beslut) uppfördes 1734-35 enligt ritningar av C Hårleman. Gamla stallet byggdes 1796 om till kasern. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X Tidsprofil: 1734–1735. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GODSMAGASIN
HistorikStationsmiljön kompletteras med ett godsmagasin från 1960-talet, utan något eget kulturhistoriskt egenvärde, samt rundlokstall och vattentorn som idag skiljts något från stationsområdet genom en korsande väg och viadukt. Även rundlokstallet och vattentornet ritades av arkitekten Georg A Nilsson, varför de troligen är uppförda samtidigt med stationshuset. Båda byggnaderna har arkitektoniska kvaliteter, men är tyvärr förfallna. KÄLLA: Länsstyrelsen i Kalmar län, Beslut om byggnadsminne 2004 Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GÅRDSHUS
HistorikSamtidigt med bostadshuset (1940) byggdes gårdshuset som ursprungligen innehöll en drängkammare, stall för två hästar och tre kor, vagnsbod för tre bättre åkdon m.m. Gårdshuset är byggt av råtegel och har valmat tak belagt med gammalt gult och rött enkupigt tegel. År 1935 inreddes stallet till möbelsnickeri. Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lada
ExteriörbeskrivningDet gamla stallet ska enligt muntlig tradition ha ersattes av nuvarande då en forkarl, som reste efter vinterleden och behövde logi, satte eld på den gamla byggnaden med ett stickbloss. Stall och vedbod har bildats genom att två timmerstommar byggts ihop med ett plankklätt lider. Stommarna är gamla men har flyttats och byggts om, troligen under 1800-talets andra hälft. Stallet har troligen haft en annan funktion tidigare då det bara finns en mittplacerad ingång på gaveln, mot vanligen två dörrar där en användes av människan vid fordring och en var ingång för hästen. Timret är också grånat efter att ha varit utsatt för väde… Tidsprofil: 1800-talets andra hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ladugård
ExteriörbeskrivningLadugården byggdes 1905. Timret i ladugården och stallet ersattes med tegel under 1960-talet och samtidigt tillkom mjölkrummet. Stallet har sina timmerväggar kvar innanför teglet. I ladugården fanns det plats för 16 kor. Mjölkkorna fanns kvar till 1965 och därefter fanns det köttdjur ytterligare några år. Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LADUGÅRD
Historiknull, Någon gång kring sekelskiftet år 1800 uppfördes ungdjursstallet. Årtalet är inte fastlagt men byggnaden har tillkommit efter storskiftet 1786. År 1813 nämns byggnaden i en beskrivning som det nya stallet. Syneprotokoll från andra halvan av 1800-talet redogör för att byggnaden då innehöll 16 spiltor, fölhus, drängkammare och foderlada. Kring sekelskiftet år 1900 moderniserades byggnaden. Bland annat sattes äldre dörrar igen och nya fönster sattes in. En ritning från 1903 visar en utbyggnad på gaveln mot norr. Utbyggnaden beskrivs som foderrum av korsvirke och råtegel, utvändigt brädbeklädd och med papptak. Ungdjursstallets tak v… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ladugård
ExteriörbeskrivningLadugården har ett målat årtal från 1878. Invändigt har renoveringar genomförts under mitten av 1950-talet. Plåten på stallet lades 1991. Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ladugård
ExteriörbeskrivningFäxet/ladugården är ett traditionellt fäx för 10-12 kor med dyngluckor på gaveln och bås efter långväggarna. Eftersom marken är platt måste fäxet höjas så att det blir utrymme och fallhöjd för dyngan på bakre gaveln. Därför har byggnaden ställts på stolpar med en stenramp upp till ingången på gaveln. Utrymmet under fäxet kan utnyttjas som smådjursstall, redskapsförvaring etc. eftersom väggarna har timrats ända ned mot marken. I väggbandet finns en fals efter tidigare nävertak. Nuvarande tegeltak tillkom innan 1950. Fäxet är sammanbyggt med dasset. Vanligen återfanns dasset vid stallet men det står placerad långt ifrån övri… Tidsprofil: 1950. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.