SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
17 träffar
för “st. västergårde”
St. Västergårde
SGU registrerar platsen som nedlagt bergtäkt. Huvudsaklig råvara/mineralisering: primary aggregate; sandstone;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Västergården
HistorikDjursätra 2:12 Västergården Västergården består av två gårdsenheter som båda flyttades ut vid laga skiftet i Djursätra by 1848-1852. Gårdarna som ligger tätt sida vid sida drivs sedan 1956 i sambruk. I och med sammanläggningen omfattade då jordbruket totalt 25, 3 hektar åker och 10 hektar skogsmark. Västergårdarna är anlagda med ett västsvenskt gårdsmönster med fägården placerad vid sidan av mangården. Mycket framträdande är den västra av gårdarna med manbyggnad (1700-tal, om- och påbyggd 1851), bostadsflygel (1850-1851), ett fristående traktor- och personbilsgarage (1955) och en vinkelbyggd ladugård (1905, ombyggd 1936 och på 1980-t… Tidsprofil: 1848–1852. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
västergården
HistorikIgelstorp 5:1 Västergården Denna Västergården fick ligga kvar på ursprunglig plats på den gamla bytomten när laga skifte skulle genomföras i Igelstorp. Anledningen skulle ha varit att manbyggnaden var nybyggd samma år som laga skifte genomfördes 1836 och att det ansågs olämpligt att så omgående flytta den. Även om det numera gulmålade huset senare genomgått förändringar så bibehåller det sin ursprungliga volym, de tidstypiska korta taksprången och de halvrunda lunettfönstren. Mangården inramas av högvuxna lövträd. Den separata fägården ligger på andra sidan vägen och omfattar uteslutande välbevarade faluröda äldre ekonomibyggnader fr… Tidsprofil: 1836. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
västergården
HistorikVid sidan av Tomten är Västergården i västra delen av byn Bankällas bäst bevarade gård. Västergårdens bebyggelse breder ut sig söder om bygatan, och ligger helt i blickfånget när man nalkas byn från väster. Gården är av götisk typ med ekonomibyggnaderna karaktäristiskt placerade vid bygatan och mangården något tillbakadragen och tydligt avgränsad från färgården genom en häck och ett staket med smidesgrind. Tomtgränsen mot granngården i öster markeras genom en stenmur. Manbyggnaden är uppförd år 1852, men har senare förändrats. Gårdens bebyggelse har genomgående faluröda fasader och ett ovanligt stort antal tegeltäckta tak, vilket i h… Tidsprofil: 1852. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
västergården
HistorikDjursätra 2:19, Västergården Vid laga skiftet 1842-52 blev denna Västergård kvar i Djursätra by, medan ett par Västergårdar flyttades ut från bykärnan. Gården ligger längs med byvägen mot sydväst och utgörs av ett bostadshus från 1900-talets mitt, två ålderdomliga timmerbyggnader samt en ladugård. Bostadshuset är en tegelvilla, troligen från ca 1960, som tillsammans med ytterligare två samtida villor i byn förvisso speglar den senaste expansionsfasen i Djursätra by, men i utformning och material avviker helt från den ålderdomliga karaktär som i övrigt präglar bebyggelsen. På gården finns två mycket ålderdomliga timmerhus, som enligt… Tidsprofil: 1842–1852. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Prästegården/Västergården
HistorikYttersöra 1:5 Prästegården/Västergården I västra delen av Yttersöra by ligger det f.d. komministerbostället i Bergs pastorat. Manbyggnaden uppfördes som komministergård ca 1850. Byggnaden har trots en del senare förändringar i stort bibehållit sin 1800-talskaraktär bl.a. med faluröd panel, spröjsade fönster och enkupigt tegeltak. Huset inramas av högvuxna lövträd på mangården. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
St. Västergårde 2
SGU registrerar platsen som nedlagt bergtäkt. Huvudsaklig råvara/mineralisering: primary aggregate; sandstone;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vg 123, Västergården
FöremålsbeskrivningRunsten Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vg 160, Västergården, Väby
HäradÅs härad Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTERGÅRDEN
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
drängstuga
HistorikPå Västergården finns även en drängstuga ifrån 1850-tal i två plan med sadeltak, fasadbeklädnad av faluröd locklistpanel. Drängstugan har enkelstugans planform med vindsvåning och liten sidoingång med pulpettak. En liten förstukvist, även den med sadeltak och helt målad i faluröd slamfärg, markerar huvudingången. Denna har, i likhet med mangårdsbyggnadens entré, utsmyckats med utskurna trädetaljer på gaveln. Bottenvåningens fönster är fyrdelade. Drängstugan tros vara uppförd kring mitten av 1800-talet. Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
fd Igelstorps trösverksfabrik
HistorikIgelstorp 3:21 Igelstorps tröskverksfabrik f.d. Längst i väster i Igelstorps by, nära tätorten Igelstorp, ligger en husgrupp som bl.a. omfattar Igelstorps f.d. tröskverksfabrik. År 1907 uppförde Simeon Jansson tröskverksfabriken som var i bruk till 1944. Jansson hade bedrivit tillverkning av tröskverk sedan 1890-talet och 1907 etablerat sig vid Västergården i Igelstorp. Tröskverken uppskattades för sin goda kvalitet och fabrikören blev belönad på flera lantbruksutställningar. Därefter tillverkades där lastflak och tippanordningar till lastbilar. Efter att ha varit militärförråd en tid kom fabriksbyggnaden återigen att bli använd som… Tidsprofil: 1890-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
nya mangårdsbyggnaden
HistorikUrsprungligen låg gården inne i bykärnan, men flyttades till sin nuvarande plats i utkanten av byn i samband med att laga skifte genomfördes 1827-1834. 1904 gifte sig gårdsägaren Anders Larsson med Julia Nilsdotter från LarsErs i Heden, något som blev början till viktiga förändringar på Västergården. Då byggdes den tidigare ladugårdsbyggnaden med brygghus om till bostad. Det nya bostadshuset övertog då funktionen som huvudbyggnad på gården. Den gamla mangårdsbyggnaden (till vänster) var från början huvudbyggnad på gården, medan huset till höger (nya mangårdsbyggnaden) inrymde ladugård och portlider. 1906 byggdes ladugårdsbyggnaden om… Tidsprofil: 1827–1834. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Skattegården
HistorikEtt av de märkligaste husen på landsbygden i Skövde kommun är manbyggnaden på Skattegården i Hallum. Huset uppfördes 1887 av byggmäster Per August Hallander, en av storbyggmästarna i Varola socken. Inspiration till huset på Västergården bör han ha fått från samtida villaförstäder, där ideal med vinkelställda byggnadskroppar, fantasifull panelarkitektur målad i ljus oljefärg, tornuppbyggnader och rikhaltiga dekorationer blivit populära. Till de arkitektoniska idealen hörde även falsade plåttak och små vindskupor. Manbyggnaden med sin flygelbyggnad är numera avstyckad från jordbruksfastigheten, där en för bygden karaktäristisk gråstens… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vilhelmsro
HistorikBostadshus, som ursprungligen torde ha varit snarlikt husen på Persbo, Berghem och Ljunghem. Om- och tillbyggt 1934, varvid huset förlängts, byggts till med en vinkel samt troligen även höjts något. Faluröd panel och en öppen veranda, sannolikt från 1930-talsombyggnaden. Taket täcks av 2-kupiga röda cementpannor. Dessutom en liten uthuslänga och en ladugård (ladugården ligger på annan fastighet; Djursätra 3:10) Vilhelmsro var ursprungligen soldattorp N:o 63 vid Kåkinds Kompani på Västgöta Regemente och hörde till Västergården. Tidsprofil: 1934. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Västhaga
HistorikIgelstorp 4:1 Västhaga Väl sammanhållen genuin gårdsmiljö i Igelstorps by med byggnader från 1800-talets senare del-tidigt 1900-tal. Ursprungligen en utflyttad del av Västergården i samband med laga skiftet i Igelstorps by 1836. Mangården med falurött spjälstaket, fruktträd och högvuxna lövträd omfattar manbyggnad, en välbevarad faluröd bostadsflygel från ca sent 1800-tal och faluröda uthus under tegeltak. Den gulmålade manbyggnaden är renoverad i sen tid. Den har bl.a. en äldre glasad veranda vid huvudentrén och en öppen veranda med prägel av 1920-1930-tal vid sidoingången. Vägen avdelar mangården från fägården vilken främst omfatta… Tidsprofil: 1920–1930. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖRA MISSIONSHUS
Historik1901 bildades Öra Missionsförsamling. Till att börja med hölls möten i hemmen. 1902 uppfördes missionshuset på mark, som ägaren till Hjärttorp Västergården hade upplåtit. Huset bestod av ett enda rum. Medlemmarna skänkte byggnadsmaterial och utförde byggnadsarbete utan ersättning, varför byggkostnaden kunde begränsas till 500 kronor. Församlingens kassa var dock begränsad, varför man tog ett lån i sparbanken på 160 kronor. 1905 kunde lånet betalas tillbaka. 1918 avstyckades tomten, och församlingen blev ägare även till marken. 1926 byggdes huset till med vindfång, lilla salen och ett kor. 1931 blev predikstolen om- och utbyggd. 1932… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.