SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “springan”
Springan
SGU registrerar platsen som nedlagt stenbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: dolomite;. Gruvfält eller fältangivelse: Gamla Kolningbergsfältet. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Springan
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Gruvfält eller fältangivelse: Svärtafälten. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TRANÅS STADSHUS
HistorikTranås stadshus uppfördes 1952-1953 efter ritningar av arkitekterna Ivar Stål och Adrian Langendal. Byggnaden som har en kvadratisk grundplan är uppförd i rött tegel i "munkförband med springande kropp" på en sockel av granit och ett tak täckt av kopparplåt. Hela grundplanen i Tranås stadshus med en överbyggd ljusgård omgärdad av tjänstelokaler, liksom läget vid vattnet, är inspirerad av Stockholms stadshus. Tranås stadshus exteriör är i allt väsentligt oförändrad sedan uppförandet. Detta gäller även de viktigaste interiörerna. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1996-09-17, Dnr 221-7437-96. Tidsprofil: 1952–1953. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BJERTORPS SLOTT
ExteriörbeskrivningExteriörbeskrivningen hämtad från "Bjertorps slott" Byggnadsminnen i Skaraborg nr 1. "Slottsbyggnaden är uppförd i tre våningar med bottenvåningen högre än de övriga. Planen är rektangulär med framspringande flyglar i huvudfasaden och en mindre utbyggnad (del av köksavdelningen)vid sydvästgaveln. Utbyggnaden är lägre än slottet. Murarna är uppförda av kalksten i mindre rustikhuggen kvader med tunna fogar på en utskjutande, större kvader huggen sockel av granit. Övergången mellan sockel och fasadmur markeras av en släthuggen skråkantslist i granit. Likaledes markeras övergången mellan de två nedersta våningarna av ett vånin… Tidsprofil: 1984. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningVilla från 1903,ombyggd till behandlingshem på 1960-talet. SOCKEL- granit. FASAD- bottenvåning med slätrustik. Profilerade våningsgesimser och taklist. Putsade fönsteromfattningar på en trappa. På gaveln mot sydost runt trapphus med karnissvängt tak med huv och krönande klot. Gaveln mot nordväst har prydnadsgavel med segmantbåge. I bågen kartusch och blinderingsnischer. Intill oxögon med festonger i takfallet. Mot sjön framspringande tresidig byggnadsdel. TAK- stickbågiga takkupor i svart plåt i nedre takfallet. Sentida ventilationshuvar i svart plåt. ENTRÉER/DÖRRAR- entréveranda med granitsockel, grå kvadratiska kolonner,… Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningTraditionell villa från 1920-talet, som förändrats till sin karaktär genom en tillbyggnad och ändring av fasadmaterial. SOCKEL- Klädd med skifferplattor. ENTRÉ/DÖRRAR- Indragen under utspringande takfall, trädörr. Trappa belagd med klinker. Den ursprungliga verandan byggdes in på 1960-talet. FÖNSTER- Tvåluftsfönster med sidoställd mittpost. Treluftsfönster med spröjs i nederdelen. Takkupa med treluftsfönster och samlt enluftsfönster. Samtliga fönster byttes ut på 1960-talet. ÖVRIGT/BYGGNADSDEL- Balkong med träräcke. Tidsprofil: 1920-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikHuvudbyggnaden, ritad av Jean de la Vallée, är uppförd av sten i två våningar samt souterrängvåning och har säteritak. Planen är kvadratisk och varje fasad försedd med en framspringande gavelkrönt mittrisalit. Fönstren i risaliternas övervåningar gjordes omkring år 1830 spetsbågiga; i övrigt är exteriörens ursprungliga utseende i stort sett oförändrat. KÄLLOR: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X Regeringsbeslut 1993-01-28, nr 7 Tidsprofil: 1993–2001. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningVilla från 1904. SOCKEL- stora, fogade granitblock FASAD- stående panel över sockeln och i gavelspetsarna. Liggande panel däremellan. Tresidigt framspringande parti med svängt huvtak i två fall. I gavelspetsar dekorativa gallerverk av svängda träspjälor. ENTRÉER/DÖRRAR- på gaveln mot sydost. Klassicistisk dörromfattning av trä i fasadkulör. Dörren indragen. FÖNSTER- blå eller vita av trä, småspröjsade överdelar. Ett lågt treluftsfönster och ett perspektivfönster. Till kattvindar hör spetsbågiga, spröjsade fönster. FÖRÄNDRINGAR- ett fönster ombyggt till altandörr. Perspektivfönstret ej ursprungligt. Takets bandtäckning ej u… Tidsprofil: 1904. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningSmalhus i tre våningar uppfört i början av 1940-talet. SOCKEL- grå spritputs. FASAD- Rött fasadtegel. ENTRÉ/DÖRRAR- Utskjutande tegelomfattning med utspringande skärmtak. Ursprungliga ekportar med krysspröjsad ruta. FÖNSTER- En- och tvåluftsfönster. Ursprungliga vita träbågar. Utbytta badrumsfönster. ÖVRIGT/BYGGNADSDEL- Balkonger med ursprungliga fronter av grön småsinuskorrugerad plåt med grönt smidesräcke. Tidsprofil: 1940-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningFlerbostadshus i en stillsam jugendstil uppfört under 1910-talet. Bygganden består av tre sammanbyggda huslängor. Inom byggnadslängorna har fasaderna och taken en varierad utformning vilket gör att kvarteret upplevs bestå av flera enskilda byggnader. Byggnadens våningsavtal varierar mellan två och tre våningar med inredd vind. SOCKEL- grå slätputs. FASAD- Fasaden rytmiseras av framspringande fasadpartier, frontespiser, torn och burspråk. Profilerad taklist. Ritsningar i putsen mot väster. Dekorativa valvstenar i sandsten synliga i fasaden. ENTRÉ/DÖRRAR- Ej ursprungliga glasade ekportar med spröjsade rutor. Ursprungliga öve… Tidsprofil: 1940–1950. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOTEÅ KYRKA
ExteriörbeskrivningMedeltida salkyrka av gråsten, putsad och avfärgad i gult. Den har grundsockelstenar i dagen framspringande i nordväst och sydväst, runt vapenhus/kapell, kordel, svart bemålning. Högt brant sadeltak med tjärad rakspån. Synliga remstycken på muren. I södra korväggen en tjärad trälucka över fönster till vind. Vapenhus/kapelltaket gemensamt och sammanlänkat med södra sidans takfall. Vid okänd tidpunkt under medeltiden, kanske först under senmedeltiden, flyttades korets norra och södra murar ut så att kyrkan blev salformad. I söder byggdes ett avlångt kapell, sammanbyggt med vapenhuset, möjligen så sent som 1804-08, och i norr… Tidsprofil: 1804–1808. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BÅÅTSKA PALATSET
HistorikTomten donerades 1650 av drottning Kristina till riksskattmästare Seved Bååt. Efter ritningar av Nicodemus Tessin d.ä. lät han 1662-69 uppföra ett trevåningspalats med två framspringande flyglar i sydväst och sydost vilka omgav entrégård. Knappt färdigt eldhärjades palatset. Vid reparationen, utförd av dåvarande ägaren Gustaf Stenbock, erhöll ett flertal rum praktfulla stucktak av Carlo Carove. Andra typiska barockinslag är den kryssvälvda bottenvåningen med praktfull kolonnförsedd entréhall och det angränsande monumentala trapphuset med arkadförsett schakt. I början av 1700-talet ersattes det dittillsvarande höga karolinska taket av… Tidsprofil: 1662–1669. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
CEDERFLYCHTSKA FATTIGHUSET
HistorikFattighuset, som tillkom genom en privat donation, byggdes 1749-51 efter ritningar av Karl Hårleman. 1748 hade välborna Anna Hansdotter Cederflycht på Helgerum skänkt 100.000 daler kopparmynt till Västerviks stad för upprättande av ett fattighus "åt sexton usla och utarmade fattiga människor". Byggnaden är uppförd av tegel med slätputsade murytor i två hela våningar under brant tegeltäckt valmtak. Ovan den kraftigt framspringande profilerade takfoten är fallen svagt utsvängda. Huvudfasadens dekorativa utsmyckning är koncentrerad till en sandstensportal, som kröns av en inskriftstavla. Karaktäristiskt för Hårleman är att bottenvåninge… Tidsprofil: 1749–1751. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ERIKSBERG
HistorikEriksberg bär sitt namn efter riksrådet friherre Erik Karlsson Gyllenstierna, som vid mitten av 1600-talet lät uppföra en hög rektangulär byggnad i tre våningar på godset Pintorp. Sonen Christoffer Gyllenstierna lät vid slutet av 1600-talet bygga till slottet, möjligen efter ritningar av arkitekten Mathias Spihler, varigenom det omdanades till ett palats i karolinsk barock med fyra framspringande flyglar och säteritak. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FALU TINGSRÄTT
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingsrätten inryms idag (1999) i tre byggnadskroppar som uppförts vid olika tillfällen. Det ursprungliga tingshuset är en vitputsad stenbyggnad i två våningar som vilar på en hög sockel av grovhuggen kvadersten. I den svagt framspringande mittrisaliten med frontespis syns tre höga fönster vilka markerar den stora tingssalens placering. I frontespisens fris står "Tingshus" skrivet i guldmålade bokstäver och tympanonfältet har smyckats med festonger av puts och ett oxöga. Taket har sadelform och är belagt med tegel. Entrén till denna bygganden har en enkel rundbågig por… Tidsprofil: 1999–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GUSTAF ADOLFSKOLAN
HistorikHuvudbyggnaden är uppförd i 3 våningar samt förhöjd sockelvåning och delvis inredd vind. Dess planform kan liknas vid ett U med huvudfasaden mot Skolhusallén. Stommen utgörs av murtegel, men den utvändiga spritputsen sträcker sig endast i 1 ½ plan, däröver finns en slätputs. Taket är ett flackt valmat tak belagt med skivfalsad plåt. Den påkostade fasaden har hörnrustik, fönsteromfattningar, entréportaler och utsmyckningar i natursten. Mellan 1:a och 2:a våningen finns ett brett våningsband och vid översta våningen löper en fris. Huvudfasaden ritades ursprungligen med en huvudentré i en framspringande risalit, som avslutats med en upp… Tidsprofil: 1997–2006. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GYLLEBO SLOTT
HistorikPå ön i Gyllebosjön uppfördes under åren 1538-44 en borg, troligtvis med utnyttjande av äldre byggnader. Efter ett flertal bränder övergavs anläggningen på 1730-talet och kvarstår nu som en konserverad ruin. En ny huvudbyggnad av korsvirke uppfördes strax intill. Detta hus ersattes åren 1813-18 av den nuvarande nyklassicistiska huvudbyggnaden. Den är uppförd av sten i två våningar under tegeltäckt sadeltak, är putsad och rödkalkad samt har hög källargrund. Till karaktären bidrar i synnerhet det ovala mittpartiet, vars framspringande höga yttertrappa flankeras av doriska kolonner som bär upp en altan. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 -… Tidsprofil: 1538–1544. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HERTIGARNAS STALL
HistorikHertigarnas stall uppfördes på 1780-talet som en direkt konsekvens av den nya väg- och broförbindelse mellan Drottningholm och Stockholm som togs i bruk 1787. Stallbyggnaden, som har två framspringande flyglar mot gårdssidan, är uppförd av putsat och gulkalkat tegel i två våningar med inredd vind. Bottenvåningen innehöll stall med ca 50 spiltor samt vagnsutrymmen. I huvudvåningen fanns bostäder för kuskar och stalldrängar, medan sjölängans vindsvåning tjänstgjorde som magasin. Byggnaden behöll sin stallfunktion under hela 1800-talet och en bit in på 1900-talet, men inrymde också bostäder med låg social status. Mellan 1924 och 1973 dr… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HUBENDICKSKA HUSET
HistorikByggnaden, som uppfördes som affärs- och bostadsfastighet 1888-89 efter ritningar av arkitekterna Löfgren och Paulson, är tre våningar hög med vindsvåning bakom takkupor. Materialet är putsat tegel med röd avfärgning. Taket är täckt med skiffer och plåt och krönt med ett dekorativt järngaller. Fasaderna artikuleras genom svagt framspringande smala risaliter. Takkuporna har en rik putsdekor i barockstil, medan bottenvåningen är utförd i rustikputs. I mellanvåningen med frontonkrönta fönster finns två inskriptioner med rikt utsmyckade omfattningar i renässansstil. Under takfoten löper en sgraffitofris. I byggnadens bottenvåning har und… Tidsprofil: 1888–1889. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HYSSNA GAMLA KYRKA
ExteriörbeskrivningHYSSNA GAMLA KYRKA har medeltida ursprung. Därom vittnar bland annat medeltida murverk och en dopfunt daterad till 1300-talet. Hyssna gamla kyrka är en vitputsad stenkyrka med rektangulärt långhus, rundat korparti och sakristia i öster samt västtorn. Långhusets västra del utgörs av medeltida murverk. Ingångar i väster via tornet och på korets sydsida. Kyrkan vilar på en utspringande naturstenssockel i varierat utförande. Tornet har en spånklädd överbyggnad medan långhus och kor täcks av valmat sadeltak med tegeltäckning. De vitputsade murarna genombryts av rundbågiga fönsteröppningar. Fönstren indelas i smårutor av rödmåla… Tidsprofil: 1300-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KÄRNAN
HistorikKärnan började sannolikt byggas 1360 av Valdemar Atterdag och ingick då i en ringmursomsluten försvarsanläggning. Tornet, som stod färdigt vid seklets slut, skulle vid belägring även kunna tjäna som bostad. Byggnaden har omkring 4.5 m tjocka basmurar och är försedd med ett femsidigt, framspringande trapphus. Under 1400-talet ändrades bjälklagen så att de ursprungliga sex våningsplanen blev fyra. Utöver försvarsutrymmen fanns kök, bostad och kapell. Vid en restaurering fick byggnadens övre del sin nuvarande utformning med krenelering och flaggtorn. Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december… Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LANDSBERGA ÖVERSTEBOSTÄLLE
HistorikGreve Adolf Ludvig von Schwerin, som blev regementschef 1796, lät uppföra den nuvarande nyklassicistiska huvudbyggnaden efter ritningar av Gustaf af Sillén. Huset stod färdigt 1801. Byggnaden är uppförd av reveterat timmer i en och en halv våning på en hög, delvis inredd källare, i vilken ingår två tunnvälvda rum från en äldre byggnad. Den är uppbyggd som en palladiansk villa med en åttakantig rotunda i mitten, vilken får överljus från en glasad lanternin. Huvudfasaden markeras av en svagt framspringande gavelkrönt mittrisalit. Det låga valmtaket är plåttäckt. KÄLLA: Angående förslag till statligt byggnadsminne samt förslag till skyd… Tidsprofil: 1992–2010. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MÖNSTERSALSBYGGNADEN (K0018.210)
HistorikDen inemot 80 m långa Mönstersalsbyggnaden uppfördes vid mitten av 1780-talet efter ritningar av varvsamiralen F H af Chapman. Fasaden karaktäriseras av en i västra delen utspringande klassicistisk tempelgavel, dekorerad med Gustav III:s namnchiffer. Det senare troligen ritat av J Törnström. Byggnaden är uppkallad efter den väl bevarade Mönstersalen. Denna sal, som ligger i bottenvåningen, användes för mönstring av manskap och skulle vara stor nog att rymma en hel skeppsbesättning. I övre våningen ligger Modellsalen, där man tidigare förvarade de vid varvet byggda och enligt kunglig förordning 1752 bevarade fartygsmodellerna. Den sto… Tidsprofil: 1946–1947. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NITTORPS KYRKA
InteriörbeskrivningLÅNGHUS GOLV - Lackat brädgolv. Rödbrun matta i mitt- och sidogångar. Grå heltäckningsmatta på golvet under läktaren. VÄGG - Putsade väggar avfärgade i bruten vit kulör. Fast skåpinredning längs västväggen. PORT - Sydportal med speglad grönmålad pardörr. Två liggande rektangulära speglar nedtill målade i ljusgrönt och uppglasade övre dörrblad, spröjsade till tre rutor. Portalomfattningen är utspringande i kyrkorummet och avslutas upptill med ett rakt profilerat överstycke. INNERDÖRRAR - Pardörr åt väster lika sydportalen fast något lägre. FÖNSTER - Rundbågiga femluftsfönster med ospröjsade innanfönster, fyra åt norr och fy… Tidsprofil: 1931. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÅDHUSET
Rådhuset, i holländsk klassicistisk stil, ritades troligen av fortifikationsofficeren Magnus Gabriel Craelius och stod färdigt 1690. Byggnaden var då försedd med två flyglar, burspråk och en takryttare, vilka förstördes vid branden 1731. I övrigt kunde huset återställas och står idag tämligen oförändrat. Fasaden, vars mittparti betonas av en svagt framspringande, rusticerad risalit, präglas av de många fönstren, vilka genom olika storlekar markerar våningarnas karaktär. Mellan huvudingången och mezzaninvåningen finns tre stenkartuscher, skulpterade av Jakob Schultz, symboliserande lag och rättsskipning. Huvudentrén leder in till den välvda b… Tidsprofil: 1906–1907. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SALSTA SLOTT
HistorikSlottsbyggnaden är av sten och tegel i två våningar samt lägre markvåning med framspringande flyglar mot trädgårdssidan. Fasaderna är putsade och avfärgade i beige med grå lisener m.m. Den centrala byggnadskroppen har säteritak, trapphuset en karnissvängd huv och flyglarna valmtak, allt täckt med plåt. Slottet påbörjades på 1670-talet med Nils Bielke som byggherre och Mathias Spihler som ansvarig arkitekt; denne har dock följt Nicodemus Tessin d.ä:s intentioner. Delar av en äldre huvudbyggnad från 1613 som i sin tur kan ha innehållit medeltida delar ingår. Exteriören har inte undergått några större förändringar sedan byggnadstiden. K… Tidsprofil: 1992–2010. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
skoklosters kyrka
ExteriörbeskrivningFasaderna är av rött tegel utom södra sidoskeppet vars fasad är putsad och avfärgad i tegelrött samt målad med tegelimiterande mönster. I väster har kyrkan två stora framspringande strävbågar som inramar den rikt profilerade gotiska tegelportalen. Västgaveln är även försedd med blinderingar och ett stort fönster med två parallella öppningar och ett runt ljusinsläpp. Östgaveln i koret har en gotisk trefönstergrupp samt tre spetsbågiga blinderingsnischer i gavelröstet. Gaveln flankeras av två kontreforer i tegel. Norra sidoskeppsfasaden är också försedd med kontreforer krönta av sadeltak med falsad plåt. Mittskepps- och sido… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Skolbyggnad
ExteriörbeskrivningFagersjö skola från 1962. SOCKEL- betong, gråmålad FASAD- byggnaden har en lägre byggnadskropp mot norr ur vilken fyra utskjutande högdelar reser sig. Fyra utskjutande trapphus mot sydost. Fasaden ett växelspel mellan gult fasadtegel och väggytor och bröstningar av varmvit spritputs. Söder- och norrfasaden har olika karaktär vad gäller putsfältens storlek. På ett av de framspringande trapphusen väggmonterad klocka av omålad metall bakom skyddande plastskiva. TAK- den lägre byggnadskroppen har bandtäckt plåttak. Här konvexa lanterniner av plast. Takband- och sarger i huvudsak av koppar, även brun och svart plåt förekommer.… Tidsprofil: 1962. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SLOTTET
HistorikDen äldsta mangårdsbyggnaden på Johannishus var en rödmålad tvåvånings träbyggnad. Vid mitten av 1700-talet var denna mycket förfallen och dåvarande fideikommissarien uppdrog åt överintendent C. F. Adelcrantz att utarbeta ritningar till en ny huvudbyggnad. Adelcrantz ritade en tvåvåningsbyggnad i sten med valmat brutet tak, försett med ovala takfönster. Huvudfasaden har framspringande flygelpartier; kraftiga gesimser understryker våningsindelningen, där bottenvåningen närmast fungerar som sockel till andra våningen, paradvåningen. Putsfärgen var ursprungligen rosa men är numera svagt gul med vita rustikpartier. Interiören präglas huv… Tidsprofil: 1910–1911. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stall
ExteriörbeskrivningSOCKEL- ljusgrå spritputs. FASAD- all fasadpanel från 1970-talet. I äldre delen liggande enkelfasspont, i gavelrösten stående spontad. På ny del locklistpanel. Målad med röd plast/alkydoljefärg. Svarta knutbräder, vindskivor och fönsterfoder. TAK- takkupa med luckor på äldre delens takfall mot väster. ENTRÉER/DÖRRAR- svart pardörr med fiskbenspanel. Svart enkeldörr med stående panel. FÖNSTER- svarta av trä, i äldre delen tätspröjsade tvåluftsfönster, i nyare del fyrdelade. I nyare dels gavel mot sjön stort, framspringande spröjsat fönsterparti. FÖRÄNDRINGAR- tillbyggnad. Fönster utbytta, ny panel. Tidsprofil: 1970-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.