SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
11 träffar
för “solur”
Solur
ExteriörbeskrivningMedeltida kolonn i kalksten på vilken ett solur är uppsatt. Soluret har initialerna MG (för landshövdingen Grönhagen) inramade av lagerkrans, samt årtalet 1732 inhugget. Kolonnen härrör troligen från klostret. Soluret har enligt arkeologiska undersökningar varit uppställt på gårdsplanen framför huvudbyggnaden, då det troligen hade ett lägre fundament. Soluret återspeglar de två betydelsefulla perioderna i kungsgårdens historia: klostertiden och landshövdingeresidenstiden. Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FISKEBÄCKS KAPELL
ExteriörbeskrivningFISKEBÄCKS KAPELL - Det historicerande träkapellet från 1939 består av ett långhus med smalare rakslutet kor i norr och ett vidbyggt tak över en tumba norr om detta. Arkitekt var K M Westerberg. FASAD - Kapellet vilar på en svartmålad betongsockel. Porträttgravhällen vilar på några kalkstensplattor från 1939 och skildrar i en välhuggen relief Julius Lantzenfelt (död 1633 ?) med maka. Mot korväggen sitter en gavelhäll med Korsfästelsen och makarnas vapen samt vanitasmotiv i relief. Kapellets fasader består av rödfärgad lockpanel och vita foder. I det västra gavelröstet sitter ett solur av kalksten från den gamla kyrkan. FÖN… Tidsprofil: 1939. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Gerum kyrka
InteriörbeskrivningInvändigt i kyrkorummet är väggar och valv putsade med kalkbruk och vitkalkade. I såväl koret, absiden som i långhuset finns kalkmålningar från medeltiden samt från 1600- och 1700-talen. Absidens väggar täcks av slingrande akantus i gula och röda valörer, samma valörer har korets valvmålning. På långhusets väggar finns en passionssvit från 1400-talet och på dess södra vägg väster om portalen finns en bjäruscen, på triumfbågens västra sida och runt långhusets fönster finns kvadermålning. Runt predikstolen draperimålning samt en urtavla för ett solur. Ristningar finns i både kor och långhuset i form av runor och olika typer… Tidsprofil: 1400-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TORSÖ KYRKA
HistorikTORSÖ KYRKA - Kyrkan uppfördes 1838 på platsen för en tidigmedeltida kyrka. Sannolikt ingår medeltida murverk i nuvarande kyrka. Från 1838 är troligen altare altarring och läktare. Den medeltida föregångaren har lämnat spår efter sig i form av en medeltida dopfuntsfot (nu i vapenhuset) samt en kista, en järnbeslagen port och ett solur, troligen från 1700-talet. Den första orgeln var byggd 1865 av Johan Niklas Söderling, Göteborg. En renovering genomfördes 1866. Troligen ersattes då en altarpredikstol av den nuvarande predikstolen. Omkring 1880 försågs kyrkan därför med ankarjärn, eftersom murarna bågnade sedan lång tid. 1900 skedde e… Tidsprofil: 1952–1953. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Solursfundament
ExteriörbeskrivningSentida markering i kalksten av den ursprungliga platsen för soluret. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GUSTAVIANUM
HistorikGUSTAVIANUM - Byggnaden uppfördes under 1300- och 1400-talen som ärkebiskopsgård, men blev föremål för genomgripande förändringar 1622-26 efter ritningar av den holländske byggmästaren Caspar Panten. I slutet av 1600-talet var huset förfallet, och en omfattande restaurering gjordes. Samtidigt lät Olof Rudbeck d.ä. 1662-63 uppföra kupolen för den anatomiska teatern, Theatrum Anatomicum. Gustavianums översta våning ombyggdes omkring 1690 för universitetets boksamling, som till 1841 var inrymd här. 1738-39 ersattes det gamla spåntaket av ett plåttak. 1744 påbörjades grundliga reparationsarbeten och inre ändringar efter Carl Hårlemans ri… Tidsprofil: 1622–1626. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HOVBY KYRKA
ExteriörbeskrivningHOVBY KYRKA - Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med fullbrett, tresidigt avslutat kor i öster, sakristia norr om koret samt ett lågt smalare torn i väster. Kyrkan är murad av sandstenskvadrar och tuktad sandsten, förutom tornet som är uppfört i trä. Tornet tillkom 1830. Kyrkan har huvudsakligen prägel av 1700-tal, då långhuset ommurades helt med delvis äldre stenmaterial. FASAD - Långhus och sakristia är murade av sandstenskvadrar och tuktad sandsten. Sockel saknas. Långhuset har under takfoten en rödmålad gesims av trä. Tornet är uppfört av trä, klätt med faluröd, ny träpanel. I kyrkans sydöstra del samt i nordfas… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HUSABY KYRKA
ExteriörbeskrivningHUSABY KYRKA - Kyrkan består av ett rektangulärt långhus, smalare och lägre kor, lägre och smalare rundad absid samt västtorn. Västtornet är ett fyrsidigt centraltorn , något smalare än långhuset, samt mitt på dess södra respektive norra sida av ett smalt, runt trapptorn. Tornet är något äldre än resten av den ovanligt stora romanska kyrkan. Kyrkan är ett välbevarat byggnadstverk från tidig medeltid. FASAD - Kyrkans torn är murade av oputsad, tuktad sandsten. Långhus, kor och absid består av finhuggna sandstenskvadrar. Även den skråhuggna sockeln i två låga avsatser är murad av sandstenskvadrar. Dörrar och portar har omfat… Tidsprofil: Tidig medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÖRUPS KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan är orienterad i öst-västlig riktning med långhus med smalare kor och kvadratisk sakristia i öster, korsarmar i norr och söder samt brett torn i väster. Kyrkans medeltida kalkstensmurar finns bevarade i långhusets västra delar samt i tornet. Koret, sakristian, korsarmarna och tornets övre dubbeltorn uppfördes av tegel 19051909. Skarven mellan de olika byggnadsetapperna är tydlig på tornet. De medeltida delarna, långhusets västligaste del samt tornet saknar sockel, medan övriga delar har en utskjutande sockel av komstadkalksten. Fasaderna är spritputsade och avfärgade i vitt och avslutas upptill med en sågtandslist. S… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Parkeringshus
ExteriörbeskrivningParkeringshus från början av 1960-talet. Parkeringshuset består av tre volymer, i den mittersta volymen finns uppfartsramper till parkeringsdäcken belägna i två sidobyggnader. SOCKEL- betong. STOMME- De bärande betongpelarna är målade i olika färger blått, grönt, rött, gult, orange en färg för varje parkeringsdäck. FASAD- Vertikala fasader av prefabricerade betongelement med yta av frilagd vit marmorkross. Vertikala öppningar i fasaden på varje våningsplan. Indragna och uppskjutande gavelparti med vertikala grå betongelement. Hiss/trapphusuppbyggnad i vitmålad betong. ENTRÉ/DÖRRAR- Portar i vitmålad stål. ÖVRIGT/BYGGNADSDE… Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stora Råby kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkobyggnaden saknar synlig grund men vilar troligen på en gråstensgrund. Murarna består till största del av tegel som uppförts med skalmursteknik (dvs. att en yttre och en inre mur uppförts och att mellanrummet sedan fyllts med bruksrester, tegelskärv m.m.). Även tornets murar är till största delen uppförda i tegel, men de ommurade delarna upptill har delvis uppförts i gråsten. Omfattningar och blinderingar är slätputsade medan murytorna är spritputsade. Samtliga murar är avfärgade vita. Såväl koret och långhuset som vapenhuset och tornet är försedda med trappstegsgavlar, vilka är avtäckta med munk- och nunnetegel. Koret… Tidsprofil: 1817. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.