SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
20 träffar
för “slätten”
Slätten
SGU registrerar platsen som nedlagt kalkbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: limestone;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Slätten 1 & 2
SGU registrerar platsen som nedlagt blockstensbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: dimension stone; gneiss;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Agö kapell
HistorikEnligt traditionen hade det nuvarande kapellet en föregångare på Agön som låg norr ut in på gröna slätten. Den äldsta delen av det nuvarande kapellet uppfördes 1660, men kapellet fick sin nuvarande form under 1830-talet då byggnaden förlängdes mot öster till nuvarande storlek. Tidsprofil: 1830-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Attebo
HistorikI den södra delen av Lerdala socken, nära gränsen mot Istrum i Skara kommun, ligger gården Attebo. Gården har anor från kolonisationen av Kronoallmänningen Klyftamon på 1500- och 1600-talet och uppfördes som kronotorp, ursprungligen med namnet Atteboslätten och senare även benämnt Hattebo. Den ensamt belägna gården ligger i utkanten av Klyftamon och omges av öppen jordbruksmark men med nära koppling till det vidsträckta skogsområdet i norr. Attebo är med sina faluröda timmerbyggnader en mycket väl sammanhållen enhet och en av få gårdar i trakten som bevarat sin ålderdomliga karaktär på samtliga byggnader. Gårdens manbyggnad är uppför… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikSkogsremsan mellan Vänern och Dalboslätten kallas Sjöskogen och har under flera hundra år utgjort hem för backstugusittare och torpare. Ofta dagsverksarbetade de på de bondgårdar som låg strax väster om Sjöskogen, exempelvis Erlandsrud, Stora Ängenäs, Skogserud, Källstorp och Sunnanå Gård. En del av dessa gårdar finns kvar, men i förändrat tillstånd. Den fattigdom folket i Sjöskogen levde under tvingade dem ofta att bedriva en blandekonomi som bland annat gick ut på jakt och fiske, bärplockning, tjärbränning, enkelt hantverk och till och med tiggeri. Stugorna och torpen som de levde i går fortfarande att hitta spår och ruiner av i sk… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikVarola-Boagärdet 1:10, Boagärdet Alldeles norr om Varola Boagärdet 1:4 ligger granngården Varola Boagärdet 1:10 med sin välbevarade manbyggnad i två våningar. Manbyggnaden, byggd i mitten av 1800-talet, är en av få bevarade äldre bostadshus i två våningar på Kåkindsslätten. Panelklädda och faluröda fasader samt tak täckt av enkupigt tegel. På gårdstomten finns en bostadsflygel och en mindre bod, båda från 1900-talet. Gårdens ladugård, byggd omkring 1860, ligger numera på grannfastigheten Varola Boagärdet 1:11, och är delvis förfallen. De två gamla gårdarna i Boagärdet, Varola Boagärdet 1:4 och 1:10, bildar tillsammans en kulturhistor… Tidsprofil: Cirka 1860. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
CIRKUS
HistorikCirkus byggdes 1890-91 av arkitekten och byggmästaren Ernst Hægglund. På samma plats stod en äldre cirkusbyggnad, Mothandes manege, som revs då den nya byggdes, men delar av de gamla grundmurarna användes. Byggnaden av gulrött, delvis putsat tegel med risaliter och annan ornamentik företrädesvis i gult, domineras av salongens kupol med lanternin och har fantasifullt utformade fönster och torn. Taken är täckta med plåt. Över entrén från Djurgårdsslätten står skulptörens C.J. Dyfvermans fyrspann. Denne är även mästare till de nedmonterade hästskulpturerna som prytt fasadens sidotorn. Den från början öppna, numera inglasade och gulmålad… Tidsprofil: 1890–1891. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÅBOLS KYRKA
HistorikKomplettering vid inventeringen 2004: Håbols kyrka är en av Dalslands fyra korskyrkor. Förutom Bolstads medeltida stenkyrka på Dalboslätten i sydost är de övriga tre av timmer och belägna på "Skogsdal" i norr. Laxarby kyrkas ålder är inte klarlagd men den bedöms vara uppförd vid 1600-talets mitt med korsarmarna tillfogade 1759. I Bolstad tillkom korsarmarna omkring 1760. De två övriga, Håbol (1793-94) och Gesäter (1795) har ursprungliga korsarmar. Ritningar till Håbols kyrka uppgjordes av byggmästaren Olof Håkansson från Ekshärad i Värmland, ansvarig bl a för kyrkbyggen i Torrskog, Dalsland samt Karlanda och Norra Ny i Värmland. Han… Tidsprofil: 1793–1794. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ladugård
HistorikAv den befintliga bebyggelsen är det främst den stora ekonomigården och allévägen som är av störst intresse ur kulturhistorisk synpunkt. Bland annat är den stora ladugården, byggd i gråsten, tegel och trä, karaktäristisk för denna del av Kåkindsslätten. Vidare finns ett vagnslider, som jämte uthus bör vara byggt i slutet av 1800-taleet. Tidsprofil: 1800. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MANGÅRDSBYGGNAD
HistorikManbyggnaden Gården har en karaktäristiskt smal parstuga i två våningar typisk för äldre bondgårdar på östgötaslätten. Byggnaden uppfördes under 1700-talet som enkelstuga med murstock utmed ena långsidan. Den byggdes sedan till med en våning och under mitten av 1800-talet byggdes den till ytterligare till en parstuga i två våningar. Möjligen kan en stock som märkts 1776 datera den första påbyggnadsfasen. Taket är täckt med enkupigt och handslaget tegel som ligger på öppen läkt understruket med kalkbruk. Vattbrädor och vindskidor är rödtjärade. De båda skorstenarna är murade i tegel med lätt utkragade krön. Skorstenarnas avslut och… Tidsprofil: 2009–2106. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Södra Degernässlätten - Sundet
Södra Degernässlätten - Sundet är nature_reserve i Umeå i Västerbottens län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2008. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vargeslätten
Vargeslätten är nature_reserve i Borgholm i Kalmar län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2000. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
betel
HistorikTorestorp 2:3 Betel Vid Torestorps gård, nära vägskälet mot Hjälmstorp, står detta f.d. missionshus byggt ca 1930. Exteriören är tidstypiskt enkel och mycket välbevarad med ursprungliga fönster och entré, faluröd panel och tegeltak. Frikyrkorörelsen var stark här i södra delen av Kåkindsslätten. Idag finns dock inte många av de missionshusen i behåll, så det är viktigt att bevara och vårda dem som ännu finns kvar. Betel är idag ett av de bäst bevarade små missionshusen i Skövde kommun och mot den bakgrunden av mycket stort kulturhistoriskt värde. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Uthus
HistorikSmedslättens folkskola uppfördes 1924 efter ritningar av arkitekt Georg A Nilsson. När den nuvarande Äppelviksskolan uppfördes 1941 byggdes den östra flygeln av folkskolan in i den nya skolbyggnaden, ritad av Paul Hedqvist. Hedqvists skola uppfördes som Bromma kommunala flickskola och hette så fram till 1968, då den anpassades till kommunal grundskola, Äppelviksskolan. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fiskarslätten 1
SGU registrerar platsen som nedlagt marmorbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: marble; calcite; dolomite;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fiskarslätten 2
SGU registrerar platsen som nedlagt marmorbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: marble; dolomite;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fiskarslätten 3
SGU registrerar platsen som nedlagt marmorbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: marble; dolomite;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fiskarslätten 4
SGU registrerar platsen som nedlagt marmorbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: marble; dolomite;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fiskarslätten 5
SGU registrerar platsen som nedlagt marmorbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: marble; dolomite;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fiskarslätten 6
SGU registrerar platsen som nedlagt marmorbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: marble;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.