SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
6 träffar
för “skags fyr”
Skags fyr
HistorikEfter en framställning från riksdagen år 1870 om en ny fyr vid Skag, utanför Örnsköldsvik, tog Förvaltningen av sjöärendena fram ritningar och kostnadsförslag som godkändes 1871. Fyrplatsen anlades samma år på Gråklubben, strax öster om Skags udde. Fyren utgjordes av ett öppet pelartorn av järn, ca 17,5 meter högt, med en spegelapparat bestående av sex paraboliska speglar med rovoljelampor och tillhörande lanternin. Tornet, som målades i rutmönster (rött och vitt), ritades av G. E. Höjer. Fyrapparaten hade tidigare varit uppsatt i Landsorts fyr. Dessutom byggdes ett bostadshus av trä, med stående rödmålad locklistpanel, och ett uthus… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Själbådan, kummel
HistorikApparatskåp av plåt invid nio meter hög WIBE-mast, nordst Skags udde. Tidigare en 7,5 meter högt, fyrkantig träbåk utan tak och med gles brädklädsel på sidorna. Vitmålad med rött mittbälte. Uppförd 1865 och ersatte då ett enklare stångmärke. KÄLLA: Sjömärken, vägvisare och kulturminnen. Johnny Söderlund, 2007. Tidsprofil: 1865. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Skags / Jävre fyr
TakformLanternin Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Skagsudde fyr
TakformEj utrett Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
femörehuvuds fyr
HistorikPå Femörehuvud, en halvö strax söder om Oxelösund, byggdes ett kombinerat fyr- och bostadshus. På ena långsidan uppsattes en lykta med siderallampa, som tändes 1867. Huvudbyggnaden ritades av A. T. Gellerstedt och tillverkades av snickerifabriken Bark & Warburg i Göteborg. Fyrens huvudsakliga syfte var att tjäna sill ledning för fartug som kom från Arkö och passerade öppningen till Bråviken, men den skulle även utgöra rättelse för fartyg som skulle gå in i Bråviken. 1870 erhöll fyrplatsen mistsignalering med så kallad gonggong. 1881-1895 utökades fyrplatsen med olika byggnader. 1922 ombyggdes fyr- och bostadshuset på längden. Fyrplat… Tidsprofil: 1881–1895. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Grundsunda Kyrka
ExteriörbeskrivningMedeltida salskyrka med vapenhus i sydväst, tillkommet under 1400-talet, och sakristia i nordost. Den senare troligen uppförd först, någon gång under 1200-talets sista decennier. Kyrkan är utvändigt 22,5x11,7 m. Utskjutande grundsockelstenar runt om. Väggarna är uppförda av gråsten i sk skalmursteknik med ca 1,45m tjocklek. Slätputsade fasader, vit målning. Tegel har använts i fönster- och dörromfattningar. Högt, brant sluttande sadeltak belagt med rundad spån. Centralt en konformig takryttare klädd med spån. Flöjel i järn med årtalet 1769. Gavelnockarna med två järndekorer, fyra små ankare bildar ett grekiskt kors. Östra… Tidsprofil: 1957–1958. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.