SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “sion”
Sion
SGU registrerar platsen som nedlagt kalkbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: limestone;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SIONSKAPELLET
HistorikSionskapellet i Sommen är en laestadiansk kyrkobyggnad. Den laestadianska väckelserörelsen spreds till Sommen av hemvändande emigranter som kommit i kontakt med rörelsen i Amerika. Efter att rörelsen i flera år använt olika lokaler började den 1916 att planera för uppförandet av ett eget kapell. Sionskapellet uppfördes 1918 och byggmästare var Petter Lindqvist från Sommen. Måleriarbetet utfördes av målare Hörberg från Sommen. Hembygdsföreningen övertog fastigheten 1998. Kapellet ligger på en högt belägen tomt, centralt i samhället. Kapellet är uppfört i resvirkeskonstruktion. Den västra delen rymmer samlingssal och är uppförd i en vå… Tidsprofil: 1999–2001. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Revinge kyrka
HistorikRevinge kyrka utgörs av ett långhus bestående av två travéer, ett rakslutat, kvadratiskt kor i öster, västtorn samt vapenhus i söder. Långhuset och det rakslutade koret härrör från den romanska tiden, troligen i slutet av 1100-talet eller i början av 1200-talet. Under 1300-talet byggdes långhuset på med västtorn som förmodligen redan vid uppförandet varit förbundet med långhuset genom tornbågen. Under 1400-talet valvslogs långhuset. En mindre lucka i den sydvästra svickeln togs upp för att förbinda långhuset med långhusvinden. Utanför sydportalen uppfördes vapenhuset. Luckan i svickeln sattes då igen sedan en ny uppgång till vinden f… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Klorans brynstensbrott
Brynstensbrott vid Kloran ligger i dalgångens nedre del och man har brutit brynsten här från åtminstone 1850. Berggrunden består av den 1500 miljoner år gamla Dalasandstenen. Det kraftiga regnoväder som drabbade Fulufjället 1997 spolade bort mycket av både det lösa materialet och vegetationen vilket har blottat bergssidorna och man kan se lagerföljden mycket tydligt. Till skillnad mot hur Dalasandstenen ser ut generellt i området så är den vid brynsbrottet tunnt växellagrad, ljusare, mer finkornig och har delvis en mörk vittringshud. Här finns även spår av till exempel böljeslagsmärken. Hela dalgången är mycket viktig för förståelsen av Dala… Tidsprofil: 1850. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Svarttjärnåsen
Svarttjärnåsen är en utmärkt exkursionslokal. Det är en brant klipphäll vid vägen som uppvisar vackert utvecklad klotvittring av djupvittrad Åsbydiabas. Denna plats representerar en ovanlig vittringstyp i landet och därför ingår förekomsten som ett objekt i riksintresse för naturvården. De klotformiga diabasblocken är närmast rektangulära och vanligen i storleksordningen en halv till en meter i diameter. Lokalen har sparsamt med vittringsgrus, men på nära håll kan vittrade flagor mellan kloten urskiljas. Åsbydiabasen är mörkgrå och massformig bergart som bildades för ca 1264 miljoner år sedan. Den har en så kallad ”plockepinntextur” av regel… Tidsprofil: Cirka 1264. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Administrationsbyggnad/förvaltning/ kontor
ExteriörbeskrivningKontorshus från 1970-talets andra hälft. Byggnaden har fyra hela våningar, varav bottenvåningen är entresolerad. Den femte våningen är delvis putsad och delvis i bandtäckt rostfri plåt. Den rostfria plåten täcker också takvåningen och utgör taktäckningsmaterial. De två översta våningarna är inte motbyggda Jernkontorets hus. SOCKEL- röd huggen granit som sträcker sig upp en bit på bottenvåningens fönster. FASAD- brun terrassitputs. Plåtfasaderna utgörs av ett pelarsystem som rytmiserar fasaden och delar av fönsteraxlarna. Vid takvåningen välver sig pelarna. Mot Jernkontoret fasadparti av röd granit med rundbågeöppning runt… Tidsprofil: 1970. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
AGNEBERGS MISSIONSHUS
HistorikFörsamlingen bildades omkring år 1900. Ursprungligen samlades man i en sal inredd i vindsvåningen till ett bostadshus nära Göta Älv. Missionshuset byggdes 1902 och innehöll en samlingssal, ett kök och ett kapprum. Tidvis var köket uthyrt till en person som också hade uppdraget att vara vaktmästare för missionshuset och svara för eldningen. 1951 upplöstes församlingen och medlemmarna överflyttades till Surte Missionsförsamling. Missionshuset tillhörde nu formellt SMF och 1953 övertog Angereds Missionsförsamling huset och drev arbetet vidare fram till 1970-talet, då verksamheten lades ner och missionshuset såldes. Det är nu ombyggt til… Tidsprofil: 1970-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ALBOGA MISSIONSKYRKA
HistorikMissionsförsamlingen i Od och Alboga bildades 1878. Ett missionshus uppfördes 1880 i Od (se beskrivningen av Ods gamla missionshus). Många av församlingsmedlemmarna var från Alboga, och man beslöt därför att "ett missionshus skall med Guds hjälp byggas i Alboga på lämplig plan nära Alboga folkskola, vilken skall anskaffas på bästa arrendevillkor. Husets längd skall vara 15 al och bredd 12 al, samt ett mindre rum med förstuga tillsammans 5 al allt invändigt, väggarna bestå invändigt och utvändigt af bräder med sågspån mellan samt spåntak. Fönstren skall vara 6 st". Byggkostnaderna uppgick till 1099:70 och bestreds med frivilliga gåvor… Tidsprofil: 1878–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ALBÖKE KYRKA
ExteriörbeskrivningDagens kyrka består av ett torn med lanternin i söder och ett långhus i nord/sydlig riktning med sakristia i norr. Långhuset byggdes 1859 och kyrkans ovanliga, orientering beror på att långhuset ursprungligen byggdes som ett sidoskepp till den medeltida klövsadelkyrkan. Tornet byggdes tre år efter långhuset och ersatte då den medeltida kyrkan i söder. Med tornet fick kyrkan den utformning av modern kyrka i nyklassicistisk stil som den i väsentliga delar ännu bevarar. Den nyklassicistiska karaktären består främst i det höga tornet försett med lanternin, det lång-sträckta långhuset med större bredd än tornet och ett förhålla… Tidsprofil: 1827–1830. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ALINGSÅS MISSIONSKYRKA
HistorikMissionskyrkan uppfördes 1938 av Alingsås Missionsförsamling som ersättning för församlingens missionshus, som blivit nedslitet och föråldrat. Som arkitekt anlitades Gunnar Howing, Göteborg. På 1950-talet inreddes församlingslokaler i källarvåningen. 1963, i samband med församlingens 90-årsjubileum, blev kyrkan ombyggd och renoverad. Arkitekt var Janne Feldt, Karlstad. 1977 gjordes en omfattande tillbyggnad innehållande samlingslokal (storstugan), kafélokaler, kök, kyrktorg, ungdomslokaler och kontor. På intilliggande tomt uppförde församlingen samtidigt 18 pensionärslägenheter för i första hand församlingens egna medlemmar. Arkitekt… Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ALLÉGÅRDEN
HistorikBiblioteket invigdes 1897. Ett folkbibliotek hade tidigare varit inrättat i två lägenheter i det närliggande kvarteret Fänriken då det bebyggdes 1861. Biblioteket drevs fram till 1967 då verksamheten flyttades till stadsbiblioteket vid Götaplatsen. Diskussionerna om vad byggnaden nu skulle användas till blev livlig. Stadsfullmäktige beslutade att socialförvaltningen skulle ta över huset och driva det som ett allaktivitetshus. Det s k "Hagahuset" öppnade hösten 1970. Huset kom nu huvudsakligen att användas av ungdomar för musik, hantverk och teater och blev centrum för den progressiva musikrörelsen i Göteborg. Motsättningar mellan pol… Tidsprofil: 1897. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Alsike kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkan har spritputsad sockel och slätputsade, vitkalkade fasader. På långhusets fasad mot norr, väster om korsarmen, togs det ursprungliga tegelmurverket fram vid restaureringen 1910-11. Kyrkans takfall är täckta med tjärade takspån utom sakristian vars pulpettak är täckt med falsad skivplåt. Vapenhuset i söder har också ett flackt pulpettak som är papptäckt. Tornet har stora ljudluckor till klockvåningen och kröns av en lanternin med spånklädd huv på vilken står ett plåtklätt kors på ett klot. Tornets bottenvåning har en brädklädd port. Vapenhusets ingång har en plåtklädd, svartmålad dörr. Kyrkan har rundbågiga, blyspröj… Tidsprofil: 1910–1911. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ALSTERS KYRKA
InteriörbeskrivningSAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Den korsformade kyrkan har ett plant, panelklätt innertak, väggar med slätpanel och ett rakt avslutat, förhöj korparti i öster. Rundbågade kopplade fönster av trä. Västläktare med orgelfasad i nyklassicistisk stil från 1884. I koret finns en rektangulär altarring och altaruppsats i provinsiell barock från 1700-talets början. Predikstolen på korets norrsida härrör från 1600-talets mitt och kom till Alster från Väse kyrka under 1700-talets början. Den öppna bänkinredningen har mittgång och sidogångar i långhuset, medan korsarmarnas bänkar ansluter mot yttervägg. I den södra korsarmen har bänkarna… Tidsprofil: 1672–1740. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ANGEREDS MISSIONSKYRKA
HistorikPå 1880-talet började troende i Angered samlas för bibelläsning, sång och bön. Samlingarna ägde rum i hemmen, men så småningom började verksamheten ta fastare form, och 1905 hyrdes en stuga för samlingarna. Den var belägen strax söder om tomten där missionshuset senare byggdes. 1912 bildades församlingen och 1915 började man planera för att bygga ett missionshus. Församlingens syförening svarade för grundplåten, och bidrag till kostnaderna kom från grannförsamlingarna både på landsbygden och i Göteborg. 1916 kunde planerna förverkligas genom att Angereds Missionshus uppfördes. Byggnaden innehöll en kyrksal och en mindre samlingslokal… Tidsprofil: 1942–1944. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ANNEDALSKYRKAN
InteriörbeskrivningAnnedalskyrkan är en salskyrka med entré i norr, långhus med sidoskepp i väster samt kor i söder. Kyrkan har två läktare, en sidoläktare i väster och orgelläktare i norr. Kyrkorummet genomgick en större renovering 1939-40 och 1971 tillkom en läktarunderbyggnad i väster. Kyrkans ursprungliga karaktär är i huvudsak bevarad. De största förändringarna består i att väggmålningarna försvunnit och innertaket byggts om. Andra, något mindre uppenbara förändringar består i att korets möblering ändrats, bänkarna byggts om, delar av den tidigare mörkbetsade träinredningen målats och armaturen bytts ut. Kyrkorummet är öppet, ljust och… Tidsprofil: 1939–1940. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ANTENS KAPELL
HistorikAntens kapell (numer benämnd kyrka) uppfördes 1914-15 efter ritningar av arkitekt Johan Jerlén från Göteborg under ledning av byggmästare A. Dahlén från Alingsås och är idag utvändigt i det närmaste oförändrad. Kyrkan kan föras till en grupp av byggnader från början av 1900-talet som saknar nygotiska drag, vilket många annars hade, till fördel för mer renodlat nationalromantiska och jugendbetonade former. Över ingångsgaveln sitter ett litet torn, vilket ytterligare tre kyrkor inom denna grupp i Västergötland har (Hindås, Ubbhult, Trogared). Men påfallande små torn är vanligt överlag i Kullings- och Gäsenebygden, vilket antas bero på… Tidsprofil: 1914–1915. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Badhytt
HistorikEnligt uppgift är huset en badhytt som flyttats till platsen från närliggande brygga. Badhytten ska enligt uppgift ha uppförts samtidigt med missionshuset. Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
bastu
ExteriörbeskrivningBastun har en grund av hörnstenar i natursten. Utfyllnadssten ligger mellan hörnstenarna. Stomme och väggar består av bilat timmer. Knutarna är av rak typ och tyder på att byggnaden uppförts under 1800-talets andra hälft eller senare. Byggnaden har en svale som bärs upp av stolpar och ett räcke bestående av liggande brädor. På långsidorna löper bastuns lave ut i vägglivet. I bakre väggen finns en mindre öppning under gavelröstet. Två mindre gluggar finns på långsidorna. En dörr av stående brädor med smidda beslag finns. Åstaket är belagt med sinuskorrugerad plåt. Under plåten ligger störar av smal dimension likaså ligger f… Tidsprofil: 1800-talets andra hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BATTERI 1
ExteriörbeskrivningFästningen var byggd med ett komplett försörjningssystem för att i krigstid inrymma 340 man. I fredstid var dock styrkan reducerad till 200 värnpliktiga som gjorde sin utbildning i batteriet. I fredstid bemannades batteriet av befäl och värnpliktiga från kustartilleriregementet KA 5 i Härnösand. Anläggningen ligger nedsprängd fyrtio meter i urberget och består av hundratals meter långa gångar och en totalyta om ca 5000 kvm. Artilleripjäser, radarstationer och luftvärnsposteringar ovan mark nås från bergrummen via trappor, slussar och tunnelsystem. Under byggnationen fanns ytterligare en tunnel som användes för transport av… Tidsprofil: 1970-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Behandlingshem och vårdhem
ExteriörbeskrivningStadsmissionens folkskola om tre våningar med souterräng uppförd 1937/40 för Stockholms stadsmission efter ritningar av Natanael Karlsson. Ursprungligen användes byggnaden för industrihem med verkstäder och bostäder. F.d. verkstadslokaler och bostäder är ombyggda till undervisningslokaler och personalutrymmen. STOMME- Murverk av tegel eller lättbetong (murverk av sten enligt stadsbyggnadsnämndens arkiv) samt betongkonstruktion med pelarstomme av armerad betong samt trappor av betong. SOCKEL- Betong, delvis målad svart. FASAD- Utbytt fasadmaterial, slätputsad fasad inklädd med gul korrugerad plastbelagd plåt. ENTRÉ/DÖRRAR-… Tidsprofil: 1937. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BERGUMS MISSIONSKYRKA
HistorikBergums Missionshus flyttades 1915 till en tomt nära järnvägsstationen i Olofstorp. Samtidigt byggdes det också om och till. 1942 beslöt församlingen att bygga om missionshuset, men på grund av krigstidens restriktioner måste arbetena ställas på framtiden. 1952 påbörjades ombyggnaden av missionshuset och följande år kunde byggnaden återinvigas, och namnet ändrades till Bergums Missionskyrka. Ombyggnaden innebar bl a att en källarvåning grävdes ut och iordningställdes för församlingens verksamhet. Kyrksalen fick ny inredning, estraden en ny utformning och en dopgrav anordnades. Hela byggnaden fick oljeeldad centralvärme. För att tillg… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
betel
HistorikBinneberg 1:16 Betel Missionshus med lätt klassicerande drag, uppfört 1936 i byns södra del. Trots att missionshuset från början hade tre stora fönster på entréfasaden är byggnadens funktion fortfarande mycket tydlig, och med undantag för den igensatta fönsteröppningen är byggnaden välbevarad med sina fasader klädda med faluröd locklistpanel, tegeltäckta tak, enkla veranda mm. Utöver två samlingssalar inrymmer byggnaden en liten lägenhet på vinden. Tidsprofil: 1936. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BISKOPSGÅRDENS KYRKA
HistorikSödra Biskopsgårdens kyrka var färdigbyggd 1961 efter ritningar av arkitekt Johannes Olivegren och invigdes av biskop Bo Giertz den 26 februari 1961. Kyrkan skulle rymma 600 personer. Verksamheten hade fram tills dess bedrivits i förhyrda lokaler i ett par av de nybyggda bostadshusen. Biskopsgårdens församling bildades i januari 1961. Lundby församling delades då i tre delar; Lundby, Biskopsgården och Brämaregården. Med åren växte församlingen och bostäder byggdes även i Länsmansgården. I mitten av sextiotalet sattes det därför upp en vandringskyrka i Länsmansgården. På 70- talet var församlingen som störst och ytterligare lokaler oc… Tidsprofil: 1989–1993. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BLIDSBERGS NYA MISSIONSKYRKA
HistorikMissionshuset uppfördes 1971-72 som en ersättning för Blidsbergs gamla missionskyrka.Kostnaden uppgick till 1,4 miljoner. Kyrkan är projekterad av arkitekt Lennart Nelsson från Ljungby. Kyrksalens fond pryds av en gobeläng av Anna-Lisa Odelqvist-Kruse. En klockstapel uppfördes 1977. Tidsprofil: 1971–1972. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BODA KYRKA
HistorikKomplettering vid invetering 2004: Den första kyrkan i Boda byggdes år 1616 av trä. Den var snart för liten och man önskade därför uppföra en ny och större kyrka av sten. För att man under byggnadstiden inte skulle behöva vara utan gudstjänstlokal, byggdes den nya kyrkan omkring den gamla. Den nuvarande kyrkans långhus uppfördes mellan åren 1671-74. Den gamla klockstapeln behölls ännu några årtionden. Bänkinredning bestående av elva fasta bänkar på var sida om mittgången tillkom i slutet av 1600-talet. Mellan åren 1732-34 byggdes kyrkan till i väster och tornet av sten uppfördes. Arbetet utfördes av murarmästare Jonas Lind från Karls… Tidsprofil: 1671–1674. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BODENS TINGSRÄTT, JOKKMOKK
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är uppfört i tre till fyra våningar med fasader av mörkbrunt tegel under flackt plåttäckt tak. Huvudentrén är placerad på husets norra sida och på denna fasad hänger också Jokkmokks vapen. Fasadmaterialet, den regelbundna fönstersättningen och byggnadens rätvinkliga former är typisk för dåtidens kommunalhus. Tingsrättens lokaler ligger på tredje våningen, i det sydvästra hörnet av huset . Här återfinns tingssal, överläggningsrum, domarrum, notarierum, allmänhetens väntrum och två partsrum. I allmänhetens väntrum hänger en triptyk i olja, målad av Emil Björk… Tidsprofil: 1999–2008. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningLiten vinkelbyggd villa från 1960-talet, i ett plan med källare. Byggnaden är en av ett 90-tal likartade byggnader som tillsammans utgör Skogsbyn, d.v.s. området med pensionärsbostäder på högre mark i den norra delen av Stora Sköndal. Det rör sig om 11 husgrupper på ömse sidor om Thorsten Levenstams väg utplacerade i ett lummigt och delvis kuperat landskap. De glest utsparade tallarna utgör ett karaktäristiskt inslag, liksom områdets grundläggande öppenhet med stora gräsytor. Kring husen finns bara i undantagsfall avgränsande staket, häckar och hög växtlighet. I områdets mitt löper ett dalstråk av parkkaraktär, här fin… Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningFyra likartade lamellhus/smalhus ursprungligen pensionärshem i tre våningar samt källare, uppförda i början av 1940-talet. Husen är skickligt placerade i terrängen och med mycket naturmark sparad. Planterad förgård med gräsmatta och prydnadsbuskar invid fasad. Markbeläggning bestående av grusade gångar med betongsten vid entréerna. Huskroppen skiljer sig från övriga byggnader med entrésidan placerad i anslutning till Snörmakargatan. Stentrappor upp till entréerna. SOCKEL- putsad, grå. ENTRÉ /DÖRRAR- ursprungliga entrédörrar i ek med fönster samt sparksockel i plåt. Omfattning i granit och skärmtak över samtliga dörrar. FÖN… Tidsprofil: 1940-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningLiten vinkelbyggd enplansvilla från 1960-talet. Byggnaden är en av ett 90-tal likartade byggnader som tillsammans utgör Skogsbyn, d.v.s. området med pensionärsbostäder på högre mark i den norra delen av Stora Sköndal. Det rör sig om 11 husgrupper på ömse sidor om Thorsten Levenstams väg utplacerade i ett lummigt och delvis kuperat landskap. De glest utsparade tallarna utgör ett karaktäristiskt inslag, liksom områdets grundläggande öppenhet med stora gräsytor. Kring husen finns bara i undantagsfall avgränsande staket, häckar och hög växtlighet. I områdets mitt löper ett dalstråk av parkkaraktär, här finns ett nät av bil… Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningLiten vinkelbyggd enplansvilla från 1960-talet, med vidbyggt garage. Byggnaden är en av ett 90-tal likartade byggnader som tillsammans utgör Skogsbyn, d.v.s. området med pensionärsbostäder på högre mark i den norra delen av Stora Sköndal. Det rör sig om 11 husgrupper på ömse sidor om Thorsten Levenstams väg utplacerade i ett lummigt och delvis kuperat landskap. De glest utsparade tallarna utgör ett karaktäristiskt inslag, liksom områdets grundläggande öppenhet med stora gräsytor. Kring husen finns bara i undantagsfall avgränsande staket, häckar och hög växtlighet. I områdets mitt löper ett dalstråk av parkkaraktär, här… Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.