SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
19 träffar
för “stora magasinet”
STORA MAGASINET
ExteriörbeskrivningByggnaden är gårdens största sädesmagasin med samma funktion idag som vid uppförandet. Magasinet är en stor rektangulär byggnad i två våningar belägen vid älven. Byggnaden uppfördes av O J Kihlman år 1860 eller något år dessförinnan. Den är uppförd i trä med en timrad stomme och vilar på en stenfot som delvis är kallmurad och delvis murad. Stommen är försedd med vertikala inklädda följare. Fasaderna är klädda med rödfärgad stående locklistpanel. Taket är ett sadeltak täckt med enkupigt lertegel. På den norra delen av taket finns ett högt elevatortorn klätt med rödfärgad locklistpanel. Panel, fönster och dörrar är troligen… Tidsprofil: 1860. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA MAGASINET
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HOLLSTRÖMSKA MAGASINET
HistorikHollströmska magasinet, uppfört som förråd för proviant och spannmål av proviantmästaren C. Hollström år 1783, är en putsad tegelbyggnad i tre våningar under plåtklätt sadeltak. Den hade ursprungligen två våningar och mansardtak. Sitt nuvarande utseende fick anläggningen på 1880-talet. Det stora fönster som togs upp i samband med denna ombyggnad antyder, att planer förelegat att använda huset för annat ändamål än som förråd. Magasinet användes sedan slutet av 1800-talet som rustkammare för matros-, eldare- och hantverkskompanierna, d.v.s. som persedelförråd. Förrådsfunktionen upphörde 1978 då örlogsbasen sålde huset till utvecklingsf… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KALKLADAN (MAGASINET)
HistorikVid gårdens uppfart står den stora kalkladan/magasinet från 1880-talets början. Ladan är uppförd i i sten under brant tegeltak. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 1999-01-19. Dnr 221-2309-98 Tidsprofil: 1999–2001. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
magasinsbyggnad
ExteriörbeskrivningMagasinet har en bottenvåning i rött tegel och där över en träkonstruktion klädd med liggande röd träpanel samt eternittak. Vindskivor, knutbrädor och fönsteromfattningar är vitmålade. Magasinet är välbevarat till sin karaktär men har genomgått tillbyggnader samt ändringar på 1940-talet och 1970-talet. Invändigt karaktäriseras magasinet av ljusa öppna våningsplan med en synlig bärande konstruktion i trä. I golvet finns stora luckor som användes för att flytta tobaken mellan våningsplanen. Golvet består av omålade trägolv och innertaket är klätt med träpanel. Färgsättningen är vit med ljust gråblå detaljer. Tidsprofil: 1940-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA MAGASINET
ExteriörbeskrivningByggnaden är av samma storlek som västra magasinet, men är en våning lägre. Den är uppförd i trä med en timrad stomme. Fasaderna är klädda med rödfärgad stående lockpanel, med inklädda knutlådor. Byggnaden står på en stenfot som delvis är murad. Hörnstenarna är av påtagligt kraftigare dimension än övrig sten. Hörnstenen i nordost, är en väl bearbetad hörnsten med tvära kanter som bör komma från någon av de medeltida anläggningarna på kungsgårdens mark. En trappa av stora stenblock leder upp till ingången. Taket är ett sadeltak med stort takutsprång och är täckt med plattor av korrugerade asbestcementskivor. Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Magasin
ExteriörbeskrivningHuset är uppfört 1937 och var från början täckt med takspån, men täcktes senare med tegel. Östra delen av huset användes som spannmålslager och detaljer från den tiden finns fortfarande kvar. Idag är magasinet främst ett garage med plats för tre bilar efter en ombyggnad 2018. Stommen är en stolpverkskonstruktion med stora strävor som går från syll till hammarband. Golv och grund är gjuten i betong och fristående stolpar står på upphöjda betongplintar. Takstolarnas sammanbindande komponent är ett hanband. Uppbärandet av taket har senare kompletterats med en konstruktion som liknar ladugårdens med fristående stolpar som bär… Tidsprofil: 1937. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
baggården
ExteriörbeskrivningBåde exteriör och interiör är mycket väl bevarade. Fasadens profilerade locklistpanel är målad i ljusgrått och fönstren i ljust blågrått. Flygeln som inrymt drängstuga och brygghus har en utformning liknande manbyggnaden. De faluröda fägårdsbyggnaderna omfattar magasin (sent 1800-tal), en delvis timrad vinkelbyggd ladugård (1901) samt brygghus och vedbod m.m. (båda ca 1930). Både den stora ladugården och det ståtliga magasinet har tidstypiska småspröjsade fönster från 1890-1900 ca. Baggården är en mycket genuin och hel gårdsmiljö från 1800-talets senare del. Den är en av centrala Västergötlands bäst bevarade gårdar och är… Tidsprofil: 1890–1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LANDSARKIVET
HistorikARKIVET 1 - Fastigheten Arkivet 1 är belägen i kvarterets södra del och utgörs endast av en byggnad. Fastigheten bebyggdes inte förrän 1773 och betecknades då Strandroten IV:22. I husklassifikationen från år 1785 finns dagens byggnad upptagen som Kronomagasinet. Byggnaden uppfördes 1773 som kronomagasin i stram klassicistisk stil med ett brant sadeltak. Den är ritad av C F Adelcrantz och C J Cronstedt, två av det sena 1700-talets stora arkitekter. Under 1800-talet förlorade magasinet sin ursprungliga funktion och kom att användas för förvaring av Gotlands infanteriregementes persedlar. I början av 1900-talet fick det funktionen av ar… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LILLA NYBORG, SOMMARBOSTADEN
HistorikFrån 1910-talet har huvudbyggnaden (husnr. 1 Blåklinten 12) nyttjats som sommarbostad av konstnärinnan Vera Nilsson, som lät inreda sin första ateljé i vindsvåningen. Till fastigheten Blåklinten 12 hör gårdens stora, timrade magasinsbyggnad, ett f.d. brygghus och en del av vagnslidret. Magasinet är rödfärgat med svarttjärade luckor. Det innehöll ursprungligen magasinslokaler för handelsboden, men byggdes 1955 om till ateljé av konstnärinnan Vera Nilsson. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
PANNBYGGNADEN
ExteriörbeskrivningByggnaden uppfördes 1860 och 1865 och är sammanbyggd med stora magasinet från samma tidsperiod. Den är uppförd i rött tegel som på två sidor putsats. Gavelfälten är klädda med rödfärgad locklistpanel, vindskivorna är vitmålade. Taket är ett sadeltak täckt med enkupigt lertegel. Ingångar finns åt norr samt öster med grönmålade enkla dörrar av brädor. Panel, fönster och dörrar är troligen från byggnadstiden, medan taket är sentida. Tidsprofil: 1860. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BÅTSMANSKASERNEN, NYA MAGASINET
HistorikDen originella kasernen på Stumholmen ritades 1841 av C. E. Wallenstrand vid flottans mekaniska kontor. Kasernen uppfördes emellertid inte förrän 1847 och kom att rymma 500 båtsmän. För att kunna rymma alla dessa i två 340 m² stora logement, användes på sjömansvis hängkojer som hängdes sida vid sida, vilka dagtid lades på en ca två meter bred hylla, utmed rummens långsidor. Sina tillhörigheter hade båtsmannen i egna sjömanskistor. Logementet liknade därmed dåtidens manskapsskans och de nyinryckta matroserna fick en försmak av livet ombord på ett skepp. Det är en medvetet utformad interiör med det däcksformade, välvda golvet, spygatte… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA MAGASINET
ExteriörbeskrivningByggnaden är en rektangulär byggnad i två våningar med vind. Den är uppförd i trä med en timrad stomme och delvis försett med inklädda knutar. Fasaderna är klädda med rödfärgad stående locklistpanel, och delvis lockpanel. Byggnaden står på en låg, kallmurad stenfot. En trappa av stora stenblock leder upp till ingången. Taket är ett sadeltak med stort takutsprång och är täckt med korrugerade asbestcementskivor. I norra gavelspetsen sitter en vällingklocka. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Verkstad (Södra längan)
HistorikHuggboden är sammanbyggd med magasinets västra gavel. Byggnaden är sannolikt uppförd under 1800-talets första hälft, men efter 1828. Äldre kartor och syneprotokoll beskriver att det på platsen dessförinnan hade legat en loge i korsvirke som utgjorde gårdens västra länga, men som revs under 1700-talet. Byggnaden har använts som huggbod, vedbod och under en period kring sekelskiftet år 1900 som svinhus. Under mitten av 1900-talet lades taket om med tegelpannor. Taket var dessförinnan papptäckt. I samband med andra arbeten på kungsgården mellan 1994 och 1995 genomfördes en omfattande renovering av huggboden. Murarna var då helt deformer… Tidsprofil: 1800-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KLAGSTORPS hERRGÅRD
HistorikKlagstorps äldre bebyggelsehistoria är mycket oklar. Med utgångspunkt från äldre kartmaterial, kan man anta att den nuvarande gårdsanläggningen i sina huvuddrag torde gå tillbaka till 1600-talet. Den stora timrade huvudbyggnaden i två våningar under säteritak är en typisk barockbyggnad, som på stilistiska grunder kan dateras till 1600-talets senare del eller 1700-talets början. Den västra flygelbyggnaden förefaller ha uppförts på 1770-talet och vid samma tid fick huvudbyggnaden sina nuvarande exteriöra grunddrag. Likaså är tegelmagasinet sydost om mangården från denna tid. Den nuvarande östra flygelbyggnaden, som i likhet med den väs… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
nya lerdala gård
HistorikLerdala 38:6 Nya Lerdala gård (fd 38:1) Nedanför kambrosiluren, bland åkermarker i lerdalgången mot sjön Lången, ligger Nya Lerdala gård vid Timmersdalavägen. Stommen i egendomen utgörs av det gamla säteriet Bosgården som flyttades ut från Lerdala by i samband med storskiftet på 1790-talet. Bosgårdens förste kände adlige ägare var Miles Fleetwood i slutet av 1600-talet. Vid storskiftet utvidgades egendomen med ytterligare mantal från andra utflyttade hemman. Ca år 1800 beskrev Olof Sundholm säteriet och nämnde bl.a. att Alla husen äro nyligen uppbygde och rödfergade. Nya Lerdala har som helhet mycket väl bevarat sin karaktär av en st… Tidsprofil: 1700–1800. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
lagmansboda
HistorikLagmansboda gård är känd i jordeboken sedan 1547 och bör vara en medeltida gård. Den ligger i sluttningen mellan Gamla och nuvarande Mariestadsvägen, strax SO om naturreservatet Garparör. En del av omgivningarna vid gården är numera planterade med barrskog men överlagrar nära gården ett gammalt odlingslandskap med odlingsrösen, stensträng och stenmurar. En stor fägata mellan vällagda stenmurar utgår från gårdsplanen. Nuvarande Mariestadsväg, väg 26, går nära mangården och har skurit av denna från kontakten med ägorna i öster. Den faluröda manbyggnaden är en stor timrad parstuga uppförd 1790 vilket framgår bl.a. av husets långsträckta… Tidsprofil: 1989–1990. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LADA MED LOGE OCH TRÖSKVANDRING
HistorikLada/loge av sten under tegeltak med en utbyggd tröskvandring av korsvirke med rödfärgad panel. Uppförd under 1780-talet. KÄLLA: Angående förslag till statligt byggnadsminne samt förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1992-07-07. Beteckning 5584/92., Under andra halvan av 1700-talet uppfördes ett nytt stall till kungsgården. Byggnaden som är markerad på en karta från 1787 användes senare som loge. Även syneprotokoll från slutet av 1800-talet beskriver att byggnaden användes som loge och var inredd med ett loggolv för förvaring av otröskad säd. Takkonstruktionen gjordes troligen om under tidigt 1900-tal. Mellanbjälkla… Tidsprofil: 1992–2007. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
västergården
HistorikVid sidan av Tomten är Västergården i västra delen av byn Bankällas bäst bevarade gård. Västergårdens bebyggelse breder ut sig söder om bygatan, och ligger helt i blickfånget när man nalkas byn från väster. Gården är av götisk typ med ekonomibyggnaderna karaktäristiskt placerade vid bygatan och mangården något tillbakadragen och tydligt avgränsad från färgården genom en häck och ett staket med smidesgrind. Tomtgränsen mot granngården i öster markeras genom en stenmur. Manbyggnaden är uppförd år 1852, men har senare förändrats. Gårdens bebyggelse har genomgående faluröda fasader och ett ovanligt stort antal tegeltäckta tak, vilket i h… Tidsprofil: 1852. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.