SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “sommarbostad”
SOMMARBOSTAD
21000000995560http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000000995560Bebyggelse - byggnadSJÖBO ÖVEDSKLOSTER 2:23 - husnr 22SOMMARBOSTADLän: Skåne, Kommun: Sjöbo, Landskap: Skåne, Socken: Öved , Stift: Lunds stift, Församling: Vollsjö församlingNybyggnadsår: 1600 - 169913.63684568321808,55.68649640333145http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21000000995560http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21000000995560http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21000000995560RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SOMMARBOSTAD
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikMycket vackert och välbevarat hus med skyddat läge i stor väl anpassad trädgård. Uppfört 1928 som sommarbostad. Vinterbonat 1961. (Uppgifter från fastighetsägaren.) Samtliga fönster är original. Skiffertak. En gäststuga från samma tid finns på tomten. Tidsprofil: 1928. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningVallstugan är sammanbyggd med stösset, sommarköket, och där emellan finns ett lider. Det syns flyttmärken i lidret och vallstugan har höjts två timmervarv och stösset tre varv. Kan byggnaderna ha haft en annan placering tidigare eller är det spår efter flytten från Gammelbovallen? Vallstugan renoverades till sommarbostad under 1950-talet då man bytte fönster, murade om skorstenen och lade tegel på taket. Under teglet ligger ett äldre hyvlat spåntak. Under stugan fanns tidigare en jordkällare som nu rasat. Källaren nåddes från lidret. Den brokvist som finns vid stugans entré byggdes på 1980-talet, tidigare fanns ingen brokv… Tidsprofil: 2000-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikGRÅBRODERN 5 - Fastigheten angränsar till S:t Hansgatan, med ett hus vid gatan inrymmande bostad och café, samt en hus i södra delen, utgörande förråd och sommarbostad. Fastigheten bebyggdes under medeltiden med minst ett stenhus, vilket delvis finns bevarat idag. 1697 motsvarade den nuvarande fastigheten de södra delarna av en stor tomt, nummer 67, som sträckte sig över en stor del av kvarteret. Denna tomt ägdes av Hans Köler och i 1697 års tomtförteckning omfattade fastigheten ett hus på S:t Hansgatan, byggt dels av sten och dels av trä, ett gårdsrum, en trädgård, ett stall och en lada. Det nämnda huset vid S:t Hansgatan utgör dage… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningSnickerivilla uppförd som sommarbostad under senare hälften av 1800-talet. I nordväst lägre byggnadsdel. SOCKEL- natursten och slaggsten. FASAD- Vitmålat listverk och lövsågerier. Vita taktassar och undertak. ENTRÉ/DÖRRAR- förstukvist med utsirade trästolpar. FÖNSTER- i huvudsak utbytta och förminskade småspröjsade vita fönster samt större, ej ursprungliga, fönsterytor mot vattnet. ÖVRIGT/BYGGNADSDEL- ursprunglig balkong mot sydväst på vita genombrutna träkonsoler och med räcke av lövsågat vitt och gult trä. Balkong på vägg mot nordväst riven. Stor ursprunglig veranda med högt i tak och räcke lika som balkongens mot nordvä… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BROKAMÅLA BACKSTUGA
HistorikBackstugan har ena långsidan ingrävd i backslänten ett tiotal meter från sjön Halen. De fria väggarna är klädda med rödfärgad locklistpanel. På baksidan finns en tillbyggd vinkel som korresponderar med stugans vindsvåning. Byggnaden har ett brant, spåntäckt sadeltak och en takkupa på framsidan. Bottenvåningen omfattar ett rum och kök på ömse sidor om en central förstuga. Bakom köket, som har bevarat spiskomplex, finns en i backslänten ingrävd källare. Byggnadens exteriör är väl bevarad liksom bottenvåningens interiör, vilken i huvudsak är oförändrad sedan 1915. Vindsvåningen inreddes på 1970-talet till sommarbostad. KÄLLA: Beslut - B… Tidsprofil: 1992–2001. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ekonomibyggnad
HistorikByggnaden har ett oklart byggnadsår men är troligen från sent 1800- tal, den kan också byggts till i omgångar. Byggnaden har fungerat som fyrvaktarboställets ladugård, men är idag till del ombyggd och inredd som sommarbostad, i en mindre del. Man kan dock ana de ursprungliga funktionerna. I den östra delen finns en jordkällare med ingång från östra gaveln. Över denna finns en höskulle. Den västra delen har troligen från början inrymt ett mindre fähus. Vidare finns utrymmen för förvaring av ved och redskap. Tidsprofil: 1800. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA HUSET
HistorikDet idag så kallade Gamla Huset tillhör den äldsta bebyggelsen på Waldemarsudde. Huset fick sitt nuvarande utseende under 1780-talet, när Waldemarsuddes dåvarande ägare Carl Magnus Fris lät bygga till den äldre knuttimrade parstugan som antas ha legat på denna plats. Huset är vinkelbyggt i två våningar, mörkgult till färgen och har ett brutet tegeltak. Detta trähus tjänade som sommarbostad åt Carl Magnus Fris och senare under 1800-talet åt den nye ägaren, familjen Johan Bergman Olsson. Av de senare hyrde prins Eugen ett rum första gången hösten 1892. Efter förvärvet av Waldemarsudde 1899 disponerade prins Eugen hela huset i väntan på… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMMELBYGGNINGEN
HistorikGammelbyggningen på Kristofers bär inga spår av att ha använts i någon vidare utsträckning. Bristen på slitage tyder på att huset inte har varit avsett att bo i utan i första hand är byggt enbart för fester och kalas. Ett födorådskontrakt från 1829 gav visserligen förre bonden Olof Persson rätt att bo i de båda mellankamrarna när han lämnat över gården till sonen Olof Olsson, men det blev ett kortvarigt arrangemang eftersom Olof Persson dog bara två år senare. Det finns heller inga uppgifter om att huset använts som sommarbostad av familjen. Däremot finns det uppgifter att åtminstone delar av huset har bebotts under korta perioder på… Tidsprofil: 2011–2101. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GÅRDSHUS
HistorikGRÅBRODERN 5 - Fastigheten angränsar till S:t Hansgatan, med ett hus vid gatan inrymmande bostad och café, samt en hus i södra delen, utgörande förråd och sommarbostad. Fastigheten bebyggdes under medeltiden med minst ett stenhus, vilket delvis finns bevarat idag. 1697 motsvarade den nuvarande fastigheten de södra delarna av en stor tomt, nummer 67, som sträckte sig över en stor del av kvarteret. Denna tomt ägdes av Hans Köler och i 1697 års tomtförteckning omfattade fastigheten ett hus på S:t Hansgatan, byggt dels av sten och dels av trä, ett gårdsrum, en trädgård, ett stall och en lada. Troligtvis härrör gårdshuset i sten från 1600… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LILLA NYBORG
HistorikKöpmangård, uppförd omkring 1865. Huvudbyggnaden en sen 1700-talsbyggnad, inköpt från Småland för att återuppföras här. Det var lantbrukaren Olof Sjögren, ägaren till Nyborgs gård, som startade handelsverksamhet här strax efter det att handelsförordningen (1864) tillät handel även utanför städerna. Gården låg strategiskt strax utanför den gamla stadstullen vid infarten intill staden. Gården består av huvudbyggnad samt inne på gården en magasins- och stallbyggnad och ett vagnslider. Från 1910-talet har huvudbyggnaden nyttjats som sommarbostad av konstnärinnan Vera Nilsson, som lät inreda sin första ateljé i vindsvåningen. Huvudbyggnad… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LILLA NYBORG, SOMMARBOSTADEN
HistorikFrån 1910-talet har huvudbyggnaden (husnr. 1 Blåklinten 12) nyttjats som sommarbostad av konstnärinnan Vera Nilsson, som lät inreda sin första ateljé i vindsvåningen. Till fastigheten Blåklinten 12 hör gårdens stora, timrade magasinsbyggnad, ett f.d. brygghus och en del av vagnslidret. Magasinet är rödfärgat med svarttjärade luckor. Det innehöll ursprungligen magasinslokaler för handelsboden, men byggdes 1955 om till ateljé av konstnärinnan Vera Nilsson. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MJÖLNARGÅRDEN
HistorikUnder början av 1700-talet arrenderades ett stycke mark strax norr om Djurgårdsstaden av krigsmanskassans räntmästare Filip Psilanderhielm. Tomten kallades Gröna lunden och nyttjades som malmgård, det vill säga sommarbostad med odlingar. År 1723-24 uppfördes ett bostadshus, senare kallat Mjölnargården, som kan vara den äldsta bevarade träbyggnaden i Djurgårdsstaden. Namnet kommer från att Gröna lunden 1745 köptes av kvarnägaren Johan Jacob Herbst. Under hans tid ändrade malmgården funktion, då värdshus inrättades och byggnaderna verkar ha anpassats för uthyrningsändamål. Mjölnargården höjdes en våning och svalgången tillkom. Han lät… Tidsprofil: 1723–1724. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SETTERWALLSKA VILLAN
HistorikEn av de äldsta byggnaderna i Nacka, ritad av arkitekten Johan Laurentz och uppförd 1896 som sommarbostad åt direktören J G Setterwall. Den magifika patriciervillan har en ytterst påkostad utformning i en tidstypisk, historieinspirerad stil. Murarna på hög sockel av sandsten är av gulrött, holländskt tegel med dekorativa inslag i grått och gult. Villan har torn, lanternin, burspråk, altan och en veranda med balkong. Under 1920- och 30-talen inbyggdes delvis den ursprungligen öppna verandan. Även interiören är ett belysande exempel på ett välbeställt borgarhem i slutet av 1800-talet och visar att sommarbostaden skulle hålla samma stan… Tidsprofil: 1985–1986. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SOMMARHAGEN
HistorikHuset byggdes1914 som sommarbostad för Wilhelm Pettersson-Berger. Det är en L-formad byggnad klädd med brunmålad liggande panel. Ursprungligen med torvtak vilket sedan länge är ersatt med tegeltak. Byggnaden har drag av svensk och norsk nationalromantik, jugend m.m. och är både till exteriör och interiör mycket välbevarad. Sommarhagen användes som året runt-bostad från 1930 fram till Petterson-Bergers död 1942. År 1947 öppnades huset för besökare och har sedan dess varit ett omtyckt turistmål. Tidsprofil: Nationalromantik. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STJÄRNA
HistorikVedboden, Stjärna, uppfördes i slutet av 1800-talet i en våning. Fasaden är klädd med röd locklistpanel. Dörrarna är svarta enkla bräddörrar. Byggnaden har ett sadeltak belagt med tvåkupiga röda tegelpannor, och vilar på en sockel av fältsten. På södra fasaden finns ett vitmålat enluftsfönster med korsspröjs. Förutom vedbod inrymde byggnaden sommarbostad för tjänstefolket. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1999-02-02, Dnr 221-8282-95 Tidsprofil: 1999–2002. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
UDDTORPET
ExteriörbeskrivningLiten sommarbostad uppförd någon gång mellan 1870 och 1890. Huset har en tillbyggnad på fasad mot norr, med papptak, och sannolikt även en tillbyggnad på fasad mot sydost. Huset är tilläggsisolerat och har sex- och åttadelade vitmålade träfönster som ej är ursprungliga. Tidsprofil: 1870. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VILLA SOLA
HistorikVilla Sola uppfördes 1897 som sommarbostad åt familjen Jacob och Alice Tegnér som resterande delen av året bebodde den nu rivna villa Tegnabo på Djursholm i Stockholm. Villan är uppförd i en nationellt präglad allmogestil. Byggnaden uppfördes av timmer i två och en halv våning. Mot väster finns en öppen förstukvist samt frontespis och balkong på övre våningen. Huvudingången har pardörrar klädda med svartfärgad fasspontpanel och är försedd med utsirade bandgångjärn. Sadeltaket är belagt med tegel som under 1900-talet ersatt ett ursprungligt sticketak. Byggnaden vilar på huggen granit. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyr… Tidsprofil: 1999–2002. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VILLA SOMMARLEK
HistorikVilla Sommarlek uppfördes 1936 som sommarbostad åt direktör John Hjelme-Lundberg, dåvarande ägare till Junex fabrikerna i Huskvarna. Sportstugan består av två från varandra fristående byggnadskroppar uppförda av monteringsfärdiga träelement från AB Fribärande Träkonstruktioner i Töreboda. År 1937 byggdes sovrumsdelen till i norr med material och metoder av samma utförande och karaktär som de ursprungligt uppförda delarna. Sällskapsdelen utökades samma år med ett modulelement i norr. Under åren 2000-2002 restaurerades Villa Sommarlek. Villa Sommarlek är ett välbevarat exempel på radikal funktionalism både vad gäller utformning, byggna… Tidsprofil: 2000–2002. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄNHEM
HistorikVänhem var ursprungligen sommarbostad i Gamlestaden för August och Euphrosyne Abrahamson. Det flyttades till Nääs 1873 och blev 1874 Nääs arbetsskola för flickor. Under seminarietiden blev det centrum för den sociala samvaron på Nääs. För att tillgodose allt utrymme som behövdes för de många kursdeltagarna byggdes det till i olika omgångar. Bl a utvidgade man samlingsrummet mot öster och byggde ut en matsal mot norr 1906. KÄLLA: August Abrahamsons Stiftelse, Nääs Slott, hemsida 2007-06-04 De fösta åren var huset skolbyggnad för flickskolan. Från 1800-talets mitt fungerade det som samlings- och serveringslokal för seminariet. Köket lå… Tidsprofil: 2007–2106. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
APELSINVILLAN
HistorikApelsinvillan byggdes 1890 av snickarmästaren P J Asker på en skogstomt vid Kottlasjön. Den har plåttak och beigemålade väggar, klädda med pärlspåntpanel. Fasade mot sjösidan domineras av en stor veranda i två våningar, dekorerad med lövsågerier. Sitt namn har villan fått efter de ursprungligen orangefärgade träklot som pryder verandans övervåning. Huset innehåller två lägenheter och uppfördes som sommarbostad. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikArkitektoniskt särpräglad sommarbostad anpassat till naturmiljön. (Arkitekt R. Goehle, urspr uppf på 60-t, helt ombyggd på 1990-t) Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Gamla landeriet
HistorikLisebergs äldsta byggnad är ett timrat före detta bostadshus uppfört vid 1700-talets mitt. Ursprungligen tjänstgjorde det som sommarbostad, senare som bostadshus. Byggnaden ändrades sannolikt någon gång kring år 1800 och blev kontor i samband med öppnandet av nöjesparken år 1923. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LADUGÅRD
HistorikI vinkel med vardagsstugan uppfördes 1880-1890 en rymlig ladugård på höga stenstolpar. Gården beboddes i detta skick fram till 1924, när den dåvarande ägaren flyttade till en nybyggd villa i byn. Den har därefter enbart fungerat som sommarbostad. Källa: Beslut om byggnadsminne 1991 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ladugård
ExteriörbeskrivningKonstruktionen består av grova plank på skift i ett stolpverk. Byggnaden var vid inventeringstillfället under ombyggnad till sommarbostad. Fasaden kläddes i och med detta med locklistpanel. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Tångens missionshus
HistorikMissionshuset uppfördes 1890 som en utpost till Smögens Missionsförsamling. Verksamheten i Tångens missionshus är numera nedlagd och huset har försålts till en privatperson, som byggt om det till sommarbostad. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Uthus
ExteriörbeskrivningF d uthus (huset till höger på fotot), numera inrett som sommarbostad. Huset är sammanbyggt med två andra f d uthus i Mangelbacken där byns uthus förr var samlade. Sadeltak klätt med enkupigt tegel. Gjuten sockel. Liggande röd panel. Tvåluftsfönster med två rutor per luft. Karaktär och bevarandevärda detaljer: - Husets storlek och form - Takform och tegelbeklädnad - Träpanel med traditionell färgsättning Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikArtikulead takfot m snickarglädje. Sommarbostad åt grundarna av Nordbloms kolonialhandel. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikUrspr Sommarbostad och ateljé för konstnären? Halmstadsgruppen. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.