SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “skolhus”
SKOLHUS
HistorikByggnaden är byggd på en t-formad plan och har tegelklädda sadeltak och slätputsade fasader. Fasaduppbyggnaden bär tydligt klassicerande drag, medan t.ex. fönstersnickerierna har gotiskt spetsbågiga former. Byggnadens exteriöra gestaltning är karakteristisk för 1800-talets historiserande arkitekturstil där olika stilelement blandas på ett medvetet och genomtänkt sätt. Byggnadens exteriör har i allt väsentligt bevarat sin ursprungliga karaktär från byggnadstiden. Invändigt innehåller byggnaden bostäder för lärare och en större skolsal. Själva skolsalen är välbevarad och har påkostad utformning och karakteriseras av en dekorativ öppen… Tidsprofil: 2010–2011. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
fd SKOLHUS
HistorikNorra Hestra hembygdsgård omfattar ett f.d. skolhus och sockenskola med tillhörande uthus och jordkällare. Byggnaden uppfördes 1862 med sockenstuga och "rum för kvinnofolket" i bottenvåningen samt skollokal och lärarbostad i övervåningen. Byggnaden fungerade som skolhus fram till 1948 då en ny skola byggdes. I samband med detta övertogs skolhuset av hembygdsföreningen som idag disponerar byggnaden. Skolhuset är uppfört av timmer i två våningar och klätt med rödfärgad locklistpanel. Panelen på södra gaveln byttes ut 1997. Byggnaden har ett sadeltak belagt med tegel och vilar på en sockel av huggen sten. Interiört är planlösningen av p… Tidsprofil: 1998–2006. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
götlunda fd skola
HistorikGötlunda 9:3, Götlunda skola Det f.d. skolhuset i Götlunda uppfördes omkring 1880 på ungefär samma plats där dess föregångare stått. Skolans läge nära kyrkan är karaktäristiskt och förstärker kyrkbys karaktär av sockencentrum. Skolbyggnaden är uppförd i timmer med faluröd panel, men fick sitt nuvarande klassicerande utseende vid en modernisering i början av 1930-talet. Vid samma tid uppfördes även lärarbostaden strax öster om skolhuset (på fastigheten Götlunda 9:2). Skolhuset har en karaktäristisk utformning med stora fönsteröppning och två entréer mot bygatan. Byggnaden förefaller idag stå oanvänd och tyvärr var underhållet något ef… Tidsprofil: Cirka 1880. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
brännemo fd skola
HistorikLunne 22:1, Brännemo f.d. skola Redan på 1860-talet uppfördes en småskola i Brännemo. Skolhuset tillbyggdes vid sekelskiftet 1900. År 1923 uppfördes ett större skolhus strax intill den äldre skolan, vilken samma år byggdes om till lärarbostad. Det nya skolhuset byggdes i klassicerande stil efter typritningar, liknande de ritningar som senare kom att användas för skolan i Flistad. Skolhuset inrymde två lärosalar, slöjd- och gymnastiksal. Även den ombyggda småskolan fick genom en dominerande frontespis klassicerande drag. 1923 års skolhus är mycket välbevarat med sina faluröda träfasader, karaktäristiska fönster till lärosalarna och ti… Tidsprofil: Sekelskiftet kring 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FD björstorps folkskola
HistorikStora Björstorp 1:13 och 1:19 Björstorps folkskola f.d. På en kulle vid dåvarande Hjovägen, mellan bytån och gårdarna i Stora Björstorp, byggdes Björstorps folkskola 1889. Liksom i Varola byggdes skolhuset i rött tegel, de två enda bevarade sådana skolhus som finns i Skövde kommun idag. Skolhuset utformades i tidstypisk rikt dekorerad tegelarkitektur med fönsteröverstycken och mönstermurade takfotsfriser. På 1950-talet inrymdes här två lärosalar, skolhus och lokal för sockenbibliotek. Efter att skolfunktionen upphört inrättades byggnaden till bygdegård. Exteriören är fortfarande väl bibehållen sedan byggnadstiden och skolhuset är med… Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
fd folkskola
HistorikHäggum 25:3 Häggums folkskola f.d. 1907-1908 uppfördes en ny folkskola i Häggum, placerad strax söder om Bosgården. Skolhuset ersatte ett äldre skolhus från ca 1860 beläget längre norrut. Skiss och planritning till det vinkelbyggda skolhuset utformades av dåvarande folkskolläraren E. Johansson. Ritningen utfördes i huvudsak i enlighet med Överintendentämbetets normalritning för skolhus i landsorten, i den form de fick på 1870-talet. Skolhuset uppfördes av timmer och gavs en tidstypisk utformning med vinkelställd plan och exteriör med ljusmålad panel av olika typ och på olika ledd, vilket var karaktäristiskt för 1900-talets början. Ef… Tidsprofil: 1907–1908. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
fd skolan
HistorikLocketorps Myreberg 4:17, F.d. skolan Det f.d. skolhuset i Locketorp uppfördes strax öster om kyrkan år 1879. Trots att huset har byggts om vid flera tillfällen, bevarar byggnaden sin ursprungliga karaktär med faluröda fasader, profilerade takstolstassar mm. Idag fungerar byggnaden som församlingshem. De för skolor karaktäristiska stora fönstren till lärosalarna är bevarade och viktiga för förståelsen av byggnadens ursprungliga funktion. Förutom det f.d. skolhuset finns på tomten en faluröd bodlänga, som bl.a. inrymt utedass, samt en jordkällare av sten under tegeltak. Tomten avgränsas mot landsvägen genom en låg stenmur och en ålder… Tidsprofil: 1879. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA FOLKSKOLAN
HistorikSkolhuset är uppfört 1891 - 93. Arkitekt var C F Sandgren från Umeå. Det är byggt av timmer och klätt med gråmålad fasspontpanel. Med hjälp av listverk, pilastrar och kraftfull kolonnburen tempelgavel efter klassiska förebilder har arkitekten gett skolhuset ett storslaget utseende. Motivet på huvudfasaden har tagits upp på husets gavlar: taken över de indragna verandorna skjuter ut på samma sätt som tempelgavlarna ur byggnadskroppen, fast i mindre skala. Med sitt dominerande läge och sin utformning är byggnaden imponerande. Kanske kan skolhuset ses som en symbol för den själkänsla och framtidstro som på 1890-talet präglade det växand… Tidsprofil: 1891–1893. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Skolbyggnad
HistorikVarola Prästbol 11:1, Barnmorskebostad, skola Tjänstebostad för socknens barnmorska, uppförd 1869 och i bruk fram till 1933, då barnmorskans distrikt upphörde. Den timrade byggnadens fasader är klädda med rödfärgad locklistpanel och taket täcks av enkupigt flacktegel. Entrén har överljus och dessutom ett fönster på vardera sidan om de fint arbetade pardörrarna. Barnmorskestugan har bevarat mycket av sin ålderdomliga karaktär och är ett mycket värdefullt inslag i bymiljön. Idag är stugan hembygdsgård för den lokala hembygdsföreningen. På samma fastighet ligger skolhuset, uppfört 1884. Skolhuset är byggt i rött tegel i två våningar och… Tidsprofil: 1930-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKOLHUSET
HistorikSkolhuset, från 1901, är uppfört med tegelstomme i 1 ½ plan samt souterrängvåning mot väster. I souterrängvåningen är fasaden rustikputsad, mot öster i form av en mindre sockel i huggen kvadersten. Huvudvåningen har frilagd tegelmur och i vindsvåningen slätputs, som på långsidorna bildar en fris under takfoten. Mot öster respektive väster finns en slätputsad yta i ljust gult mellan bottenplanet och vindsplanet som utformats till en skylt, vilken bemålats i rött med texten "Folkskola". Byggnaden är försedd med risaliter mot öster respektive väster, vilka bildar ett förhöjt mittparti så att två fullstora våningar bildas här. Risalitern… Tidsprofil: 1996–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKOLHUSET
HistorikSkolbyggnaden stod färdigt 1885. Den uppfördes enligt standardritningar för folkskolor uppgjorda av Överintendentsämbetet. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 1997-03-12. Dnr 221-1897-96 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKOLHUSET
HistorikSkolhuset byggdes 1939 och fyllde sin funktion som sådant till 1962. I den f d skolsalen finns idag ett Naturum och på övervåningen ett Sandömuseum, iordningställt 1980-83 genom Gotska Sandöns hembygdsförenings försorg i samarbete med Naturvårdsverket. KÄLLA: von Reis, Johan, Gotska Sandöns bebyggelse, Riksantikvarieämbetet, Risbergs tryckeri. Uddevalla. 1986. ISBN 91-7192-659-3 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
U Fv1975;168, Skolhuset
AnteckningarInga runor bevarade. 3 fragment utan ornamentik. Ev. hör fragmenten till U 853. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
G 254, Skolhustomten
FöremålsbeskrivningKrön (nyckel?) Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKOLHUSET
TakformSadeltak - Valmat Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
U 853, Skolhuset
Föremålsbeskrivning7 sammanfogade fragment av runsten Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ög 76, Hov, skolhusgården
HäradGöstrings härad Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikAv 1726 års karta upprättad av W Kruse framgår att kv. Liljan var beläget inom det andra av de två långsträckta kvartersbildningarna som löpte längs den s k Nolgatan (nuvarande Drottninggatan). Kvarteret avdelades och utbyggdes med bl a skolhus vid 1700-talets mitt och benämndes Stads- och Fattig Skoletomt och Laboratori. Kvarteret var indelat i tre tomter varav tomt nr 2 upptog 2/3 av markytan. Vid 1800-talets mitt bestod bebyggelsen i huvudsak av mindre bostadshus med relativt glest uppförd gårdsbebyggelse. Samtliga ansluter till den småskaliga och traditionella trästadens former. Tomterna 1 och 5 avrevs strax efter sekelskiftet. D… Tidsprofil: 1726. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRISMENE MISSIONSHUS
HistorikNär väckelsen nådde Brismene på 1860- och 70-talen hölls möten till att börja med i stugorna och även i skolhuset. Prästerna ingrep emellertid och förbjöd väckelsens folk att nyttja skolan, varför man blev tvungen att skaffa egna lokaler. I början av år 1877 beslöt man att bygga ett missionshus. Virke inköptes från Fröje egendom i Kinneveds socken och fraktades av frivilliga till byggnadsplatsen. Byggnadsarbetet utfördes i stor utsträckning gratis av missionsvänner och baptister sida vid sida. På sommaren stod huset färdigt att invigas. Huset fick namnet Tabor. 1878 bildades församlingen under namnet Brismene Missionsförening. 1883 ä… Tidsprofil: 1860. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Böja bygdegård, fd Böja skola
HistorikBöja 1:11 Böja skola f.d., numera Böja bygdegård Omedelbart söder om Böja sockenkyrka byggdes skolhuset 1885. Det användes som folkskola fram till storkommunsammanslagningen 1952 då skolfunktionen överflyttades till den då nybyggda moderna centralskolan i Timmersdala. Därefter blev skolhuset bygdegård. Timmerbyggnaden har både tidstypisk panel och stora korspostfönster och sadeltaket är tegeltäckt. Den stora spröjsade glasverandan tillkom sannolikt i början av 1900-talet. Böja tidstypiska, exteriört välbevarade f.d. skolhus är av mycket stort kulturhistoriskt värde och är en karaktärsbyggnad i både kyrkomiljö och bymiljö. Skolans fal… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bönhus
HistorikFörsamlingen bildades 1907. Den bestod ursprungligen av åtta personer. Församlingen arrenderade en tomt på Vibergsön för 12 kronor om året och där uppfördes missionshuset 1908. Under andra världskriget togs missionshuset i anspråk som militärförläggning, och i slutet av 1940-talet användes huset som skola under en tid då bygdens skolhus renoverades. Verksamheten lades ner 1982 och huset såldes året därpå. Det var under en tid bilverkstad, men står nu till synes oanvänt. Tidsprofil: 1940-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DÄDESJÖ NYA KYRKA
HistorikDädesjö är länets fornlämningsrikaste socken. Ungefär 500 meter väster om kyrkan ligger ett stort järnålders gravfält. Intill detta ligger även en marknadsplats, vilket gör det tänkbart att Dädesjö utgjort en mötesplats även innan kyrkan byggdes och socknen bildades på 1100-talet. Dädesjö socken ligger mitt emellan Växjö och Vetlanda inne i de småländska skogarna. Sockencentrum består av kyrka, prästgård, sockenstuga, skolhus, sockenmagasin och kyrkstallar. Sockencentrumet har två kyrkobyggnader och två kyrkoherdeboställen. På ena sidan landsvägen ligger den gamla kyrkan och den gamla prästgården med sina nyare motsvarigheter på andr… Tidsprofil: 1741–1753. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FD Bergs norra skola
HistorikBergs Prästbol 5:5 Bergs norra skola f.d. 1926 byggdes nya skolhus för folkskolan både i Berg och Kampavall. Norra skolan byggdes nära Prästgården och inrymde lärosal, gymnastiksal samt lärarbostad för folkskolläraren med fyra rum och kök. Skolfunktionen upphörde 1965, därefter användes byggnaden som lampfabrik fram till att den blev bostadshus 1970. Exteriören är fortfarande välbevarad sedan 1920-talet med locklistpanel, karaktäristiska fönstertyper och tegeltäckt avvalmat brutet tak. Den faluröda fasaden har senare ommålats i ljusgult. Den faluröda uthuslängan med brygghus, bod och en rad av torrdass är också välbevarad sedan 1920-… Tidsprofil: 1920-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
fd Flistads skola
HistorikFlistad 2:18, Flistads skola Det f.d. skolhuset i Flistad uppfördes strax väster om kyrkbyns centrala del år 1933. Skolhuset har 20-talsklassicistisk dräkt med faluröda träfasader och ett brant, tegeltäckt tak. Tidstypiska är även de små skärmtaken över gavlarnas entréer och de cirkelformade fönstren i gavelröstena. Skolhuset har bevarat mycket av sitt ursprungliga utseende, där de stora fönstren till lärosalarna är typiska på skolhus och av avgörande betydelse för byggnadens karaktär. Det f.d. skolhuset används idag som samlingslokal, och därför har en stege resp. en trappa monterats på gavlarna för nödutrymning av den övre våningen… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
fd småskolan
HistorikKlia 3:9, F.d. Småskolan År 1893 uppfördes ett skolhus för småskola i Klia by. Skolhuset har senare förlängts med en fönsteraxel åt öster och genomgått en grundlig renovering under 1900-talets senare halva. Karaktären har förändrats genom förändrade fönster, ombyggt yttertak med nya takkupor och en sentida lockpanel, men byggnaden är trots det kulturhistoriskt värdefull genom sin ursprungliga funktion i byn. Fasaderna är rödfärgade och taket täcks av enkupigt tegel. Till de delar av den ursprungliga karaktären som bevarats till våra dagar hör den vackert utformade verandan. Till skolmiljön hör även en liten ekonomibyggnad med dass- o… Tidsprofil: 1893. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Frikyrka / bönehus /missionshus
HistorikByggnaden uppfördes 1909 av Ullene Missionsförsamling. Byggmästare var Axel Lans. Byggnaden användes under vardagarna till skolhus fram till 1927, då en ny skolbyggnad uppfördes i närheten. På 1970-talet sänktes taket i kyrksalen, väggarna kläddes med skivor med vävtapet och nya fönster sattes in. 1989 byggdes lilla salen till med en serveringslokal, och kapprum med toalett anordnades. Tidsprofil: 1970-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Frikyrka / bönehus /missionshus
HistorikByggnaden uppfördes på 1800-talet som skola för bygdens barn. Sedermera flyttades skolan över till en ny skolbyggnad på andra sidan vägen. Det gamla skolhuset inköptes sannolikt 1917 av missionsförsamlingen och fungerade därefter som missionshus sannolikt fram till 1950 då huset såldes till en privatperson, som byggde om det till bostad. Ombyggnaden blev omfattande genom att dörrar, fönster och yttertak ändrades. Av husets stenfot kan man dock mäta sig Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Frikyrka / bönehus /missionshus
HistorikFolkskolläraren Johan Anders Svensson kom till Vänga 1859. Han undervisade barnen i skolan på vardagarna, och på söndagarna höll han söndagsskola i skolhuset, dit inte bara barnen utan även många vuxna sökte sig. På så vis kom han att lägga grunden till en väckelse bland Vängaborna. En församling bildades 1874. Det första missionshuset uppfördes 1874-75 på ofri grund på gården Långgärdet. När marken bytte ägare fick inte missionshuset ligga kvar utan flyttades till Bergsgården, cirka 300 m nordväst om nuvarande missionskyrkan. Här avstyckades en tomt för missionshuset. Tomten fick namnet Fridenshöjd. Nyårsaftonen 1939 brann missionsh… Tidsprofil: 1874–1875. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GUSTAF ADOLFSKOLAN
HistorikHuvudbyggnaden är uppförd i 3 våningar samt förhöjd sockelvåning och delvis inredd vind. Dess planform kan liknas vid ett U med huvudfasaden mot Skolhusallén. Stommen utgörs av murtegel, men den utvändiga spritputsen sträcker sig endast i 1 ½ plan, däröver finns en slätputs. Taket är ett flackt valmat tak belagt med skivfalsad plåt. Den påkostade fasaden har hörnrustik, fönsteromfattningar, entréportaler och utsmyckningar i natursten. Mellan 1:a och 2:a våningen finns ett brett våningsband och vid översta våningen löper en fris. Huvudfasaden ritades ursprungligen med en huvudentré i en framspringande risalit, som avslutats med en upp… Tidsprofil: 1997–2006. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KÄRRA KYRKA
HistorikPLANERING OCH UPPFÖRANDE AV KÄRRA KAPELL Kärra kapell är uppfört på frivilligt initiativ och för insamlade medel. Invånarna i Kärratrakten hade lång väg till sockenkyrkan i Säve och man hade hållit gudstjänster i skolhuset sedan strax efter sekelskiftet 1900. Kärra kapellförening bildades i februari 1920, men insamling av pengar och annan planering hade då redan pågått ett tag. Platsen för kapellbygget var bestämd till en tomt på Lillekärrs marker och vid föreningens andra möte antogs ritningar av arkitekten Teodor Wåhlin. Ritningarna bär stor likhet med arkitektens tidigare arbeten i Nösund, Tegneby socken och Hamburgsund, Kville so… Tidsprofil: 1920–1921. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.