SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
20 träffar
för “sankt johannes kyrka”
SANKT JOHANNES KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2002: Sankt Johannes kyrka uppfördes som stadsdelskyrka i Hentorp 1986-1987. Här fanns tidigare ett enkelt kapell. Kyrkan ritades av Hans Erland Heineman. Kyrkan sammanbyggdes med vårdcentral och sjukhem och som byggherre stod landstinget tillsammans med församlingen. Även interiören gestaltades av arkitekten. En skulpterad fågelvinge är gjord av Henrik Allert och korset på det fristående altaret är en gåva av vänförsamlingen Warbende i före detta DDR. Orgeln, tillverkad av Valter Thur, invigdes 1990. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT JOHANNES KYRKA
ExteriörbeskrivningSANKT JOHANNES KYRKA - Den tolvsidiga centralkyrkan från 1993 har ett fyrsidigt kor i öster och en tresidig utbyggnad för orgeln i söder. Båda är mycket grunda. I nordväst är ett lägre kyrktorg som ansluter till församlingshem och pastorsexpedition. FASAD - Kyrkan vilar på en gråmålad betongsockel. Murarnas fasadtegel är slammat och vitkalkat. Vid hörnen och under takfoten är sammanhängande fönsterslitsar. Mellan fönsterraderna under takfoten är liggande vitmålad träpanel. På orgelutbyggnaden sitter en brun lådskylt av plåt med belysning och kyrkans namn. FÖNSTER - I varje fönsterslits är tolv kvadratiska rutor, varav de i… Tidsprofil: 1993. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sankt Johannes kyrka
InteriörbeskrivningLånghusets golv består sedan 1982 av kalkstensplattor. Väggarna är stänkputsade i en rosaröd ton. Framför radiatorerna finns dekorativa galler med förgyllda blomornament, som sannolikt tillhör originalinredningen. Taket består av ett panelat trätunnvalv med spetsbågigt snitt med beigemålad panel. De dekorativa takstolarna bärs upp av skulpterade änglahuvuden med förgyllda vingar. Taklisten har ett dekormåleri i form av blomsterslingor och änglafigurer, som togs fram eller rekonstruerades i samband med renoveringen 1969-1970. I söder och norr finns ingångar till korsarmarna. Den södra korsarmen var öppen fram till renoverin… Tidsprofil: 1969–1970. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT JOHANNES KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan i jugendstil är uppförd som en äkta basilika med treskeppigt långhus och korta korsarmar åt norr och söder. Långhusets mittskepp är högt med fönster, ett så kallat klerestorium, ovanför de låga sidoskeppen. Koret i öster är polygonalt. Tornet är ovanligt placerat i nordost mellan norra korsarmen och koret. Sakristia, trapphus, vapenhus och ingångar är placerade som utbyggnader till kyrkan. Två runda trapphus, tureller, flankerar huvudingången. Fasaden är av rött tegel med stora inslag av natursten och indelad med strävpelare. Taket är belagt med glaserat tegel och koppar. Kyrkans ytter- och innermurar är uppförda av… Tidsprofil: 1906. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT JOHANNES KYRKA
TakformEj utrett Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT JOHANNES KYRKA
TakformSadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT JOHANNES KYRKA
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BERGA KYRKA
HistorikBERGA KYRKA - Kyrkan uppfördes sannolikt under tidig medeltid och sägs vara tillägnad Johannes döparen. På 1600-talet bestod kyrkan, enligt Peringskiölds Monumenta, av ett rektangulärt långhus, smalare och lägre, rakt avslutat kor i öster och timrat vapenhus söder om långhuset. Till kyrkan hörde en timrad klockstapel. En skulpterad madonnabild är från 1200-talet och från senmedeltid är en skulptur av Johannes döparen, ett krucifix samt skulpturer föreställande Elisabet, Sankt Erik och Sankt Mikael. Även en lillklocka med majuskelskrift, nu i vapenhuset, är medeltida. Altartavlan, en oljemålning med Kristi gravläggning, kan möjligen h… Tidsprofil: 1599–1641. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Aneby kyrka
HistorikPlaner på en egen kyrka för Aneby samhälle tog form redan 1919 och en insamling påbörjades. Patronen till Aneby säteri lovade att skänkta tomt om bygget blev av inom sex år. När dessa år förlupit hade ännu inget skett. År 1925 tog överlärare Oscar Granström initiativet till bildandet av Aneby Kyrkobyggnadsförening. Under mer än ett kvarts sekel drev han målmedvetet processen för att få en kyrka i Aneby. En grundplåt på 6 000 kronor donerades initialt av Gumarpskonsortiet. Genom årliga midsommarfester i Svartåparken skulle ytterligare medel samlas ihop. Dessa Granströmma-fester blev smått berömda och lockade folk från när och fjärran.… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sankt Johannes kapell
HistorikS:t Johannes kapell stod klart 1954 och invigdes annandag pingst samma år av biskop Torsten Ysander. Byggnaden uppfördes efter ritningar av Johannes Dahl Arkitektfirma, Tranås av Carl Sandbergs Byggnadsaktiebolag. Kapellet uppfördes intill ett befintligt bårhus som integrerades med det nya kapellet och fick bilda dess vapenhus i öster. Kanske var bårhuset den byggnad som redan omtalades på 1830-talet. Bårhuset fick nytt innertak och nya fönster samt dörrar för att överensstämma med kapellets. Förutom en kyrkosal rymmer byggnaden kapprum och officiantrum i markplan samt kylrum, förråd, personallokaler och bisättningsrum i källarvåning… Tidsprofil: 1830-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKTA MARIA KYRKA
Historiknull, Kyrkobyggnaden Möllevångens församling bildades 1949 genom utbrytning ur Västra Skrävlinge församling och Sankt Johannes församling. 2002 slogs Möllevången och Sofielunds församling samman. 2014 uppgick den i S:t Johannes församling i Malmö pastorat. Byggnaden uppfördes 1928 som Västra Skrävlinge församlingshus. Arkitekter var August Ewe och Carl Melin. Församlingshuset innehöll två våningar plus källare och vind. Huset var byggt i 1920-tals klassicism. När Möllevångens församling bildades 1949 blev byggnaden Möllevångens kyrka. August Ewe (1875-1956) och Carl Melin (1877-1960) samarbetade fram till 1920-talet och har ritat ett… Tidsprofil: 1875–1956. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
JÄRRESTADS KYRKA (SANKT JOHANNES KYRKA)
ByggnadsdelTorn - Väster, Kor - Smalare, Absid - Öster, Torn - Västtorn, Trappgavel, Absid - Öster, Kor - Öster, Torn - Västtorn, Kor - Öster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kyrka
HistorikDen äldsta kända kyrkan på platsen var uppförd av liggande timmer, som enligt en dendrokronologisk undersökning, dvs årsringsdatering, daterats till 1250. Under 1400- eller 1500-talet uppfördes en ny kyrka av sten med återanvändning av delar från träkyrkans takkonstruktioner i bl a gavelrösten och remstycken. Trägavlarna visar, enligt uppgift, spår efter utvändig spånbeklädnad och östra gaveln har varit tjärad. De sekundärt använda väggbjälkarna och takbrädorna har rester av målningar. Målningarna anses vara utförda av den s k Risingemästaren eller någon av hans efterföljare och kan dateras till tiden 1430-1450. Stenkyrkan uppfördes… Tidsprofil: 1430–1450. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT JOHANNES FÖRSAMLINGSHEM
ExteriörbeskrivningFÖRSAMLINGSHEM OCH PASTORSEXPEDITION - Denna byggnad hänger samman med den senare kyrkan via dess vapenhus i sydost. Komplexet består av två parallella långsmala kroppar som länkades samman när den sydöstra uppfördes. Den nordvästra äldsta delen rymmer samlingssal och expedition. Dess fasad bär sprutputs med slätputsade fönsteromfattningar och gräddvit kalkfärg. Fönstren i salen är vinkelbrutna och liksom de övriga spröjsade. Den yngre delen har vitt fasadtegel och under de spröjsade fönstren är vitmålad panel. Båda har en hög gråmålad betongsockel med källarvåning där barnverksamheten är inrymd samt sadeltak med brant val… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKURUPS KYRKA (SANKTA MARIA KYRKA)
InteriörbeskrivningInteriör Genom kyrkans huvudentré i väster nås vapenhuset som utgörs av ett avlångt rum i tornets bottenvåning, vars norra och södra delar har avdelats med skiljeväggar för att skapa utrymme för sakristia, wc, förråd samt trappa till orgelläktaren. Golvet är belagt med plattor av grå kalksten, skiljeväggarnas breda plank är målade i en ljust rödgul kulör och det plana innertaket är klätt med vitmålat skivmaterial med infälld belysning. Vid västentrén är murverket putsat och vitmålat. Entrédörrens insida utgörs av en ramverkskonstruktion med fyra fyllningar i vardera dörrblad, allt i ek. Dörrarna mot utrymmena i norr och sö… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT OLOFS KAPELL
HistorikDen äldsta kända kyrkan i Gryt var en liten medeltida stenkyrka helgad åt S:t Olof. År 1423 omnämns en kyrkoherde i Gryt men i övrigt är föga känt om kyrkans ålder. En rekonstruktion baserad på sockenstämmoprotokoll från 1600- och 1700-talen visar en kyrka med rektangulär plan med rakslutet korparti, sakristia i norr och ett vapenhus framför sydportalen. Torn saknades och klockan hängde i en stapel som var placerad där den nuvarande kyrkan ligger. Över den västra porten i kyrkogårdsmuren fanns det en ovanlig anordning i form av en slags predikstol av sten, välvd och med trappor, bönepall och med pulpet. Det sägs att prästerna brukade… Tidsprofil: 1798–1799. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sankt Peters klosters kyrka
InteriörbeskrivningKyrkans huvudentré utgörs av vapenhuset på långhusets södra sida, vars planform genom nischer i väster och öster får en korsformad karaktär. Golvet är belagt med rödgrå kalksten och en meterhög naturstenssockel, delvis bestående av återanvänd sten från den romanska kyrkan, löper runt rummet. Ovan sockeln är väggarna murade i rött handslaget tegel i varierande förband. Rummet är valvslaget med ett vitputsat spetsbågigt tunnvalv. I den norra väggen, som utgörs av kyrkans södra långhusvägg, leder en spetsbågig perspektivportal med mönstermurad omfattning in i kyrkorummet. Kyrkorummet består av långhus med integrerat tresidigt… Tidsprofil: 1920-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VISNUMS-KILS KYRKA
InteriörbeskrivningSAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Ett enskeppigt kyrkorum som täcks av ett spegelvalv. Koret är tresidigt avslutat i öster. Läktare i väster med klassicerande orgelfasad. Bänkarna, med dörrar, är uppdelade i fyra kvarter med sidogångar efter ytterväggarna. Altaruppsats och predikstol är exempel på sk provinsiella barockarbeten. Vid en genomgripande restaureringen 1945-47 framtogs 1700-talsmålningar på väggar och valv samt äldre inventarier konserverades. Interiören upplevs homogen och ursprunglig. LÅNGHUSET har ett lackat trägolv med en liten gråmålad träsockel. Väggarna är vitputsade och genombryts av spetsbågiga fönsteröppnin… Tidsprofil: 1945–1947. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fröslunda kyrka
InteriörbeskrivningI vapenhuset ligger ett gammalt tegelgolv, medan långhuset har kalkstensgolv där även ett par äldre gravhällar är inlagda i mittgång och i kor. Väggarna är putsade och vitkalkade. De har en ojämn yta och man kan se att kyrkan är murad med oregelbundna fältstenar. Långhuset har en putsad taklist. Tunnvalvet är putsat och vitkalkat. En plåtbeklädd bräddörr leder in till sakristian som har brädgolv och putsade väggar. I en nisch mot norr står en medeltida Mariaskulptur. Långhuset har slutna bänkkvarter i hela rummets längd. Bänkgavlarna är marmorerade i grågröna toner. Bänkarna är från 1761. Läktaren i västra delen av långhus… Tidsprofil: 1500-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA VEMMERLÖVS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Huvudingång till kyrkan är numera från tornets västra sida som leder in till en förhall i tornets bottenvåning. Här finns också trappa till orgelläktaren med vidare uppgång till tornets övre våningar och vindarna. Vapenhuset har en enkel kapprumsinredning och tre stora gravhällar står kramlade mot ytterväggarna. Golven är lagda med kalksten i diagonallagda plattor av röd och grå kalksten. Samma golv ligger i långhuset och koret. Väggarna är putsade och vitmålade och innertaket av brädor är indelat i kassetter. Under trappan i vapenhuset leder en dörr i renässansstil in till en elcentral. Ingång till kyrkorummet be… Tidsprofil: 1300-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.