SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “södra gården”
Södra Gården
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
YST PÅ GÅRDEN
HistorikPå gården finns idag två: två bostadshus; "Norr på gården" och "Yst på gården", Bostadshuset "Yst på gården" har ett bevarat brädtak under den nuvarande taktäckningen. Bostadshuset "Yst på gården" fick vid renoveringen behållas in prägel efter en ombyggnad 1906. Denna del präglas således av tidstypiska pärlspontpaneler i tre rum och en jugendtapet i den södra stugan. I rummet längs mot söder har dock en tapet från 1800-talets mitt återställts av en konservator. Källa: Beslut om byggnadsminne 2001 Tidsprofil: 1906. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKSKA GÅRDEN
HistorikEkska gården är ett stort tvåvånings trähus under brutet tak. De panelade och gulmålade fasaderna är indelade med pilastrar. Entrén mot Södra Långgatan har en rokokoport. Under fasaden, som fått sin enhetliga karaktär efter 1765, döljer sig tre äldre trähus. Det äldsta av dem omtalas redan 1657 och var beläget mot Västra Sjögatan. I hörnet Västra Sjögatan/Södra Långgatan är stommen till ett timmerhus med genomgående korridor bevarad. Detta hus är förmodligen identiskt med det trähus som rådmannen Jörgen Bremers byggde 1665-66. I hörnrummet upptäcktes vid en reparation 1941 fragment av en direkt på timret målad dekor som kan dateras t… Tidsprofil: 1665–1666. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Morsta mangårdsbyggnad
ExteriörbeskrivningNuvarande manbyggnad uppfördes omkring 1880 och var mycket modern och påkostad vid tiden då den byggdes. En mycket lång allé kantade södra uppfarten till gården tidigare. Byggnaden är knuttimrad och ljust putsad, uppförd i två våningar med vindsvåning och källare. Byggnaden har klassicistiska formelement. Till exempel har fasaderna mittrisaliter med gavelfronton och fasaden mot gården har även sidorisaliter. Vindskuporna har barockdekor och takfoten är dekorerad med en kraftig tandstavslist. Taket är ett valmat säteritak täckt med svart plåt och har fyra plåtklädda skorstenar på nocken. Vid södra uppfarten till gården ligg… Tidsprofil: Cirka 1880. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA LADUGÅRDEN OCH TRÖSKHUSET
HistorikByggnaden, är den södra av gårdens två ladugårdslängor, uppförda i sten under faltak. Båda är troligtvis från 1800-talets mitt och försedda med ett portlider. Till södra längan är tillfogat ett tröskhus. Källa: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län. 1987-12-07. Dnr 11.392-1230-87 Tidsprofil: 1987–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Attebo
HistorikI den södra delen av Lerdala socken, nära gränsen mot Istrum i Skara kommun, ligger gården Attebo. Gården har anor från kolonisationen av Kronoallmänningen Klyftamon på 1500- och 1600-talet och uppfördes som kronotorp, ursprungligen med namnet Atteboslätten och senare även benämnt Hattebo. Den ensamt belägna gården ligger i utkanten av Klyftamon och omges av öppen jordbruksmark men med nära koppling till det vidsträckta skogsområdet i norr. Attebo är med sina faluröda timmerbyggnader en mycket väl sammanhållen enhet och en av få gårdar i trakten som bevarat sin ålderdomliga karaktär på samtliga byggnader. Gårdens manbyggnad är uppför… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ekonomibyggnad
HistorikVisthusbod på gårdsenhet belägen på en höjd strax öster om Stora Les södra spets. Gården är i övrigt bland annat bebyggd med en salsbyggnad, ladugårdslänga och arrendatorsbostad. Idag ligger manbyggnaden och de övriga byggnaderna på olika fastigheter. Se anläggningsnivå för mer historik rörande gården. Tillsammans bildar gårdens byggnader en bebyggelsemiljö med höga kulturhistoriska värden, inte minst på grund av den långa kontinuiteten på samma plats och den nära kopplingen till bruket. Till värdet bidrar den bibehållna strukturen i kulturlandskapet med allén ned mot vattnet och till gården underliggande välbevarade torp, till exemp… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FRU GÖRVELS HUS
HistorikVid medeltidens slut ägdes fastigheten av Lunds domkyrka som någon gång under 1500-talet överlät tomten åt arrendatorn mot erläggande av årlig jordskyld. Vid mitten av 1500-talet ägdes gården av riksrådet Lave Brahe och efter dennes död övergick gården till hans änka Görvel Fadersdotter Sparre. Fru Görvels hus på fastigheten Färgaren 27 uppfördes troligen omkring år 1570 som södra längan i den nuvarande betydande gårdsanläggningen fru Görvel Fadersdotter Sparre lät uppföra åt sig. Gårdens norra länga, "Stäket", förklarades byggnadsminne 1964. Gården torde vara den enda i vårt land utanför Visby av detta slag med bevarade huvudbyggnad… Tidsprofil: 1500-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LENANDERSKA GÅRDEN, BOSTADSHUS
HistorikKvarteret Gustaf avdelades under 1700-talets förra hälft. Vid mitten av seklet bestod kvarteret av två kvadratiska tomter, varav den norra var bebyggd. Den södra tomten, angränsande till nuvarande Kungsgatan och torget, nyttjades som trädgård. Under 1800-talets första årtionden utbyggdes ockkså denna tomt, vilket redovisas i Th.Wästfeldts planförslag från 1876. Lenanderska gården, gatuhuset som uppfördes under tidigt 1800-tal bildar idag fond vid torget. Byggnaden kan hänföras till kategorin småstadsbebyggelse, då byggnaden uppvisar en rad detaljer som är karaktäristiska för empirtidens träbyggnadstradition. I bottenvåningen har tagi… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
bastu
ExteriörbeskrivningByggnaden står på en grund av natursten. Stommen är av både rundtimmer och bilat ofärgat timmer. Norra och östra väggen som vetter från gården har rundtimmer, medan södra och västra väggen som vetter mot gården har bilat timmer. Knuten är en rak över- och underhaksknut. Timret har så kallade flyttmärken, vilket tyder på att byggnaden kan ha flyttats från annan plats. I södra gaveln och på de bägge långsidorna finns öppningar för rökutsläpp. På långsidorna högt upp löper byggnadens innertak ut i fasadlivet. Även byggnadens lave löper ut genom långsidornas väggar i den bakre delen av bastun. Bastun har en svale över vilken t… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EVALDS STUGA, SÖDRA GÅRDEN
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA FLYGELN
HistorikNorra flygeln har länge använts som bostad om tre rum, förstuga och kök för skogvaktare och senare för rättare. Byggnaden är uppförd på samma sätt som södra flygeln. På västra gaveln leder en plankdörr med profilerade, horisontala bräder till ett särskilt rum, tidigare använt som gemensamt bakrum för gården. Vid restaureringen 1973-74 byttes dörren på framsidan mot en ny sådan av samma typ som den på södra flygeln, med vertikaldelat fönster ovanför, och fönstren byttes mot fyrdelade, så att den yttre karaktären blev densamma som hos södra flygeln. Det udda rummet gjordes om till gårdskontor. I övrigt utfördes samma slags moderniserin… Tidsprofil: 1973–1974. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA FLYGELN
HistorikByggnaden är en envånig stenflygel med tre branta tegeltäckta takfall, varav takfallet inåt gården har en säregen barockfrontespis från 1700-talet. Under 1800-talets senare hälft försågs flygeln med påbyggnader bestående av utvändigt trapphus och arkad i trä. Den södra flygelns nedervåning har tidigare varit brygghus och källare, i nyare tid inredd till pub och restaurang med det stora spiskomplexet bevarat. Vindsvåningen består av konstnären och arkitekten Axel Herman Häggs ateljé. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Gotlands län, 1999-01-19. Dnr 221-2309-98 Tidsprofil: 1999–2001. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORDSTRÖMSKA GÅRDEN, TVÄTTSTUGA
HistorikDe båda gårdshusen, troligen samtida med huvudbyggnaden, är uppförda av timmer klätt med locklistpanel i en våning. Socklarna är av sten och putsade. Det södra gårdshuset inrymmer lägenhet och tvättstuga. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring av byggnader på fastigheten Boktryckaren 6, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1991-10-04. Dnr 221-281-89 Beslut - Angående skyddsområde för byggnadsminnen i den norra stadskärnan i Eksjö, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1993-09-20. Dnr 221-5238-93 Länsstyrelsen i Jönköpings län, http://www.f.lst.se/ Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Odenslunda
ExteriörbeskrivningPå Odenlundas norra fastighet finns en välbevarad parstuga. Enligt en skylt på södra vindsgaveln uppfördes stugan på 1700-talet av Uppsala Akademien. En liten magasinsbyggnad finns öster om parstugan, den är ditflyttad 1902 eller 1904. Ett äldre brygghus står i västra delen av tomten. Trädgården kringgärdas av spjälstaket och är bevuxen med buskar och äppelträd. Gården benämndes tidigare som Oxlunda och år 1624 donerade Gustav II Adolf gården (m fl andra gårdar) till Uppsala Akademien. Parstugan är timrad och panelad med kilsågad locklist panel. Fasaderna är avfärgade med röd slamfärg. På östra fasaden finns en farstubro s… Tidsprofil: 1900-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RESIDENSET
HistorikByggnadens mellersta del uppfördes som en del av en köpmansgård i början av 1700-talet. År 1821 köpte Kronan den så kallade Schwanska gården för att bruka huvudbyggnaden som residens för landshövdingen. Under 1830-talet gjordes en tillbyggnad till huset vid dess södra gavel. Någon gång under därpå följande decennium förlängdes den nya tillbyggnaden ytterligare åt söder. År 1871 förvärvades den norr om huset belägna så kallade Westbergska gården, troligen uppförd under tidigt 1800-tal, då fler tjänstelokaler behövdes. Strax därefter byggdes denna norra gavel till med ny entré och trappa. Alla byggnadskropparna är uppförda i kalksten o… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vretens egendom
HistorikVreten 1:30, Edåsa socken, Vreten Vretens egendom är en komplex herrgårdsmiljö med en rad intressanta byggnader. Huvudbyggnaden uppfördes ursprungligen 1791, men fick sitt nuvarande utseende efter engelska förebilder främst vid en ombyggnad 1888, men också under 1900-talet. Av gårdens ursprungligen två flyglar, samtida med huvudbyggnaden, återstår endast den norra sedan den södra köksflygeln rivits. I mangårdens trädgård står även den gamla inspektorsbostaden och ett f.d. magasin, båda från 1860-70-talen. Samtida är troligen även flera av gårdens ekonomibyggnader. Två av ekonomibyggnaderna, ett f.d. stall och ett f.d. smör- och ostla… Tidsprofil: 1860–1870. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Affär och butik
ExteriörbeskrivningDet mindre gatuhuset på fastigheten (hus 2) åt Södra Bergsgatan är sammanbyggt i flack vinkel med grannhuset på fastigheten Torsken 7. Den är vidare tillbyggd åt gården med en byggnadskropp i två fulla våningar vilken i sin tur är tillbyggd med en lägre byggnad längst in på gården. Byggnaden är idag i huvudsak klädd med gul fasadplåt utom utmed gatufasadens nedervåning, där fasadmaterialet utgörs av gråfärgad skivplåt. Grunden i form av en tuktad granitsockel är synlig utmed gaveln åt väster, medan den på övriga delar är putsad. Byggnaden är försedd med olika typer av fönster, såsom skyltfönster på gatufasadens nedervåning… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BREMERSKA GÅRDEN
HistorikTomten är bebyggd med ett tvåvåningshus uppfört efter 1765. Huset, som ingår i den ålderdomliga bebyggelsemiljön vid Södra Långgatan, är byggt av timmer och reveterat, och har en enkel klassicistisk fasadutformning. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikBostadshuset vid Granby har i sin södra del stomme från 1700-talet. Enligt uppgift är huset vid något tillfälle flyttat från ett äldre läge på tomtens nordvästra del, där det än idag finns en synlig husgrund. Under gårdens tid som komministerboställe från 1701 till 1906 var detta sannolikt huvudbyggnaden. Militärens karta över Järvafältet från 1908-09 samt äldre fotomaterial visar att byggnaden vid denna tid bestod av dagens södra tvärlänga, dvs. ett envåningshus med inredd vind, frontespis, brant sadeltak och rödstrukna panelfasader. Huset hade vid denna tid en ljusmålad farstukvist av verandakaraktär, med fasader i slät träpanel oc… Tidsprofil: 1701–1906. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLERBOSTADSHUS MED LOKALER
HistorikLABORATORN 4 - På fastigheten finns fyra sammanbyggda hus. Vid 1400-talet var fastigheten sannolikt bebyggd med en köpmansgård som bestod av tre stenhus sammanbyggda i en u-formad plan, inneslutande en gård öppen mot Södra Kyrkogatan. Den norra och västra längan var packhus, med ett valvhus över Klosterbrunnsgatan, medan den södra troligen inrymde bostad. Via en bevarad tunnvälvd portgång genom den norra längan nåddes gården från Klosterbrunnsgatan. Vid stadens stagnation under senmedeltiden förföll byggnaderna. Vid 1600-talets början gjordes en upprustning av byggnaderna. I början av 1900-talet befann sig fastigheten i förfallet ski… Tidsprofil: 1994–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLERBOSTADSHUS MED LOKALER
HistorikLABORATORN 4 - På fastigheten finns fyra sammanbyggda hus. Vid 1400-talet var fastigheten sannolikt bebyggd med en köpmansgård som bestod av tre stenhus sammanbyggda i en u-formad plan, inneslutande en gård öppen mot Södra Kyrkogatan. Den norra och västra längan var packhus, med ett valvhus över Klosterbrunnsgatan, medan den södra troligen inrymde bostad. Via en bevarad tunnvälvd portgång genom den norra längan nåddes gården från Klosterbrunnsgatan. Vid en arkeologisk utgrävning av den västra längans källare, 1995, framkom material som kom att datera huset till tidigast 1400-talet. Vid 1600-talets början gjordes en upprustning av byg… Tidsprofil: 1994–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GÅRDSHUS
HistorikAv de båda flyglarna, uppförda i två lägre våningar under brutna tak, är längan mot Södra Vallgatan liksom gårdshuset, som tidigare var bostadshus, sannolikt tillkomna 1766. Längan mot Södra Vallgatan inrymde tidigare brygg- och visthus; den har en välvd inkörsport samt en hissbom i vindsvåningen mot gatan. Gårdens byggnader har senare byggts om flera gånger för att svara mot handelns förändrade funktion. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA FLYGELN
InteriörbeskrivningBottenvåningen kan sägas ha en sexdelad plan, dock med många avvikelser, bland annat i form av asymmetrisk rumsindelning och många små biutrymmen. Framförallt avviker det stora köket som upptar hela östra delen av huset. Från gården stiger man in i en förstuga, kvadratisk till formen men med rundade hörn. Här finns ett äldre kalkstensgolv och till angränsande rum leder dörrar med dekorativa smidda gångjärn av 1700-talstyp. Via en passage med trappa till övervåningen når man det stora köket. Detta har på senare tid moderniserats och börjat användas som kök igen och ersätter därmed ett litet kök med inredning från mitten av… Tidsprofil: 1920–1930. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Verkstad (Södra längan)
HistorikHuggboden är sammanbyggd med magasinets västra gavel. Byggnaden är sannolikt uppförd under 1800-talets första hälft, men efter 1828. Äldre kartor och syneprotokoll beskriver att det på platsen dessförinnan hade legat en loge i korsvirke som utgjorde gårdens västra länga, men som revs under 1700-talet. Byggnaden har använts som huggbod, vedbod och under en period kring sekelskiftet år 1900 som svinhus. Under mitten av 1900-talet lades taket om med tegelpannor. Taket var dessförinnan papptäckt. I samband med andra arbeten på kungsgården mellan 1994 och 1995 genomfördes en omfattande renovering av huggboden. Murarna var då helt deformer… Tidsprofil: 1800-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA BJÖRSTORPS GÅRD
HistorikSödra Björstorps gård uppfördes år 1775 av Mickael Malmström, som troligen var inspektör vid Andrarums alunbruk. Den åttakantiga gården är helt kringbyggd och består av tre bostads- och fem ekonomilängor. Bostadslängorna har souterrängvåningar åt trädgårdssidan. Byggnaderna är uppförda av gråsten, putsade och gulfärgade med vita fönster- och dörromfattningar, samt har tegeltak. Huvudlängan accentueras av en svängd homeja. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Västra Hamngatan 18/Södra Larmgatan 8
ExteriörbeskrivningAffärshus med Wettergrens bokhandel. Trevåningshus med liten kringbyggd gård. Mot gatan fasad i gult tegel med mönstermurning. Vid gården röd tegelfasad. Huset är ett viktigt hörn i innerstaden. Byggnadens proportioner och fasader i gult tegel är typiska för 1860-talets Göteborg. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bod
HistorikDetta härbre är troligen en av de äldre byggnaderna på gården. Genom kartöverlägg kan man se att det redan vid laga skifte, 1851-58, fanns en byggnad på denna plats. En matbod som redan då låg i nära anslutning till bostadshuset. Byggnaden är 1½ våning hög och består förutom av en inbyggd svale av själva härbret samt ett loft. Härbret står på hörnstenar och är beläget i en sluttning, vilket gör att sockeln är ganska hög mot söder. Härbret, en och halv plan högt, är uppfört i 6 tums bilat timmer. Östfasaden är inklädd med brädfodring, likaså är södra väggen upp till två meter inklädd med panel. Ett lufthål i timret finns i höjd med pa… Tidsprofil: 1851–1858. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOD
HistorikGården är den enda relativt fullständigt bevarade av en rad stora handelsgårdar, som under senare delen av 1700-talet växte fram på de attraktiva sjötomterna vid Gamlebyviken. Bebyggelsen består av ett tvåvånings bostadshus vid gatan och två bodlängor, som bildar en mot gatan och grannfastigheten närmast helt sluten miljö, men som öppnar sig mot vattnet, där gården ännu har sin egen brygga. Den södra gårdslänga, ursprungligen byggd 1814, är uppförd av korsvirke och panelad. Där inrymdes förr stall, brygghus, visthusbod m m. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Ri… Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningMangårdsbyggnaden berättas vara uppbyggd efter en brand som drabbade gården i slutet av 1800-talet. Invändigt har förändringar gjorts och det som idag är kök var under en period skolsal. En gårdsmålning från 1918 visar att mangårdsbyggnaden tidigare var rödmålad. Det var en byggnad i en och "trekvartsvåning" med rika dekorationer kring fönstren och med en brokvist. Bostadshuset var ursprungligen bara inrett på bottenvåningen. I det södra rummet, som hade varit skolsal, fanns även en bakugn. Köket låg tidigare på baksidan vid norra gaveln. Vid norra gaveln låg också en festsal med väggmålningar. Målningarna visade bl.a. de… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.