SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
6 träffar
för “sö 19, lida”
Sö 19, Lida
Ursprunglig platsOsäker Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LIDA STOREGÅRDEN
Historik1925 gick en väckelsevåg över Nårungabygden, och ett av resultaten var att en ny missionsförening bildades i de södra delarna av bygden. Namnet blev Sandviks missionsförening, och verksamheten förlades till det nyuppförda missionshuset i Sandvik. Missionshuset ligger dock i en glest befolkad del av trakten, och efter några år blev Lida by den egentliga mötesplatsen för församlingen. Till att börja med möttes man i hemmen, men 1932 uppfördes ett missionshus i Lida, där församlingen sedan bedrev sin verksamhet. Församlingens namn ändrades till Lida Missionsförsamling. 1986 gick församlingen upp i Nårunga-Ljurs Missionsförsamling. Verks… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÅDA KYRKA
InteriörbeskrivningRÅDA -Kyrkan består av ett lågt men långt och brett, kryssvälvt långhus, tunnvälvt vapenhus i söder, smalare, rakt avslutat kryssribbvälvt kor samt tunnvälvd sakristia norr om koret. LÅNGHUS - Långhuset domineras av sina ornamentala tak - och väggmålningar. En smal triumfbåge skiljer koret från långhuset. Tornets underbyggnad ingår i långhuset. Detta skiljs från övriga långhuset genom en arkadbåge. Västligaste delen av tornet är ett vindfång, byggt 1926. Långhuset består av fyra travéer, varav ett i tornet. Kyrkorummet är indelat genom mittgång och genom en tvärgång framför vapenhuset i sydväst. I nordöstra delen av långhu… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KARLSKOGA KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkorummet har formen av ett grekiskt kors med en tresidig, förhöjd koravslutning i öster. Väggarna har en gråmålad bröstpanel och däröver en ockragul putsad vägg. Taken är täckta av tunnvalvstak som i koret har framtagna målningar från 1720-talet. I koret finns också en altaruppsats i stram barock från 1686. Den är uppdelad i fyra avsatser med målningar föreställande Nattvarden, Korsfästelsen, Uppståndelsen och Himlafärden. Målningarna omgärdas av skulpturer föreställande evangelisterna och apostlarna. På var sida om altartavlan finns ett målat korfönster med, i norr Karl IX och i söder Martin Luther. Framför altaret fin… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÖRLÖSA KYRKA
InteriörbeskrivningÄven kyrkorummets interiör speglas av den tidstypiska blandstil där nyklassicismen samsas med i detta fall framförallt nygotiken. Kyrkorummet är uppfört med nyklassicistiska grundformer och dess interiör är enkel, öppet och ljus och har stora symetriskt placerade fönster som släpper in ljus både i långhus och kor. Kyrkorummets slutna, enkelt utförda, bänkinredning bidrar till förankringen i den klassicistiska stilriktningen. Det nyfunna intresset för gotiken visar sig i en rad olika inslag i interiören. Till att börja med är taket uppfört med ett trågvalv. Väggarna bakom nummertavlorna artikuleras av rektangulära, i putsen… Tidsprofil: 1838–1885. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HULTERSTADS KYRKA
Interiörbeskrivning(SE ÄVEN KULTURHISTORISK BEDÖMNING) Kyrkobyggnadens fasta inredning Orgelfasad med orgelverk Orgeln är ett verk av den berömde orgelbyggaren Per Larsson Åkerman. Den byggdes 1868 och har åtta stämmor, en manual, bihangspedal, slejflåda och mekanisk traktur och registratur. Orgelfasaden har fem pipfält; i mitten ett rundbågigt fält flankerat av två högre och två lägre pipfält. De höga flankerande pipfälten bildar pilastrar, vilka kröns av urnor och förgyllda listverk. Mittersta fältet kröns av en förgylld lyra och växtornament. Orgeln genomgick en omfattande renovering 1983. Arbetet genomfördes av Johannes Künkels orgelverk… Tidsprofil: 1982–1983. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.