SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
12 träffar
för “s:t mikaels kyrka”
S:t Mikaels kyrka
ExteriörbeskrivningAnläggningen på ca 800 kvadratmeter består av både kyrka och församlingslokaler som är sammanbyggda. Planformen är en länga med en större vriden del mot öster som innehåller kyrkan med biutrymmen. Kyrkans tak höjer sig över de lägre församlingsdelarna. Både längan och den vridna delen har motstående pulpettak med olika höjder. I de högre fasadväggarna sitter fönster. Vid kyrkans gavelsidor mot norr och söder ansluter lägre byggnadsdelar med pulpettak. Kyrkans grundläggning är betongplatta på mark. Murarna är av lecablock med isolering. Fasaderna är putsade och vitmålade. Sockeln är gråmålad betong. Mitt på kyrkans östvägg… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKEBY KYRKA
HistorikSKEBY KYRKA - Skeby kyrka uppfördes vid 1100-talets mitt. Den bestod av rektangulärt långhus, smalare och lägre rektangulärt kor och bred absid. Kyrkan var välvd. Den ursprungliga planen och de medeltida murarna är till stor del bevarade. Från medeltiden är även bevarat en dopfunt, ett krucifix, en madonna och en Sankt Mikaelskulptur, som alla förvaras på Västergötlands museum. Troligen uppfördes tornet under senmedeltid (1400-1549). Tornet hade tidigare sadeltak med öppen klockställning ridande över nocken. Nuvarande vapenhus är av okänd ålder, troligen byggt 1738, men har föregåtts av en annat vapenhus. Detta finns avbildat i Perin… Tidsprofil: 1400–1549. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT MIKAELS KYRKA
Exteriörbeskrivning Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT MIKAELS KYRKA
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT MIKAELS KYRKA
TakformSadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sankt Mikaels kyrka
TakformEj utrett, Plantak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MIKAELSKAPELLET
ExteriörbeskrivningUDDEVALLA KYRKAS GRAVKAPELL är utformat som ett mindre antikt tempel, med en kraftig portik framför ingången, som vetter åt söder. I nordöstra hörnet har i senare tid byggts ett glasat vindfång, som dessutom ansluter till det näraliggande berget. Kapellbyggnaden är rektangulär, med slätputsade FASADER avfärgade i gulbeige. Fasaderna artikuleras med kraftiga pilastrar, vilka bär upp ett kraftigt entablement som löper runt hela takfoten. I den kraftiga och dominerande PORTIKEN bärs detta entablement upp av fyra kraftiga fristående kolonner, och ovanför detta en klassisk tempelgavel. Kolonnerna är av dorisk typ, putsade och a… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hyllie kyrka
HistorikDen nuvarande kyrkan har haft flera föregångare. I Hyllie by låg medeltidskyrkan från 1100-1200-talet som revs 1889 och ersattes av Limhamns nygotiska kyrka på ny tomtplats. En så kallad vandringskyrka, en monteringsfärdig kyrka, uppfördes 1969. Det var samma år som Hyllie församling återbildades. Hyllie församling med medeltida ursprung hade upphört som församlingsnamn 1908. När nya bostadsområden byggdes och församlingen växte blev kyrkan för liten och större församlingslokaler behövdes. En gammal fyrlängad bondgård från 1830-talet, Gamlegård, låg mitt i församlingen omgiven av nybyggda hus. Ägaren var villig att sälja och gården i… Tidsprofil: 1100–1200. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MIKAELSKYRKAN
HistorikKYRKANS FÖREGÅNGARE Miljön runt kyrkan är av stor historisk betydelse för Askim. Området är ett gammalt sockencentrum där utvecklingen kan följas från förhistorisk tid till nutid. Precis sydväst om klockstapeln ligger ett gravfält, daterat till järnåldern, som visar på den långa kontinuiteten av boende i området. Kyrkogården söder om kyrkan, med bevarade äldre stigportar och murar, är mycket gammal och har tidigare tillhört socknens medeltida kyrka. Kyrkan brann ner mitt under en gudstjänst år 1876. Den gamla kyrkan beskrivs under "Askims kyrka" http://www.bebyggelseregistret.raa.se/byggnad_hist.asp?id=212339&inv=934&depth=1 MIKAELSK… Tidsprofil: 1975–1976. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKTA MARIA KYRKA
Historiknull, Kyrkobyggnaden Möllevångens församling bildades 1949 genom utbrytning ur Västra Skrävlinge församling och Sankt Johannes församling. 2002 slogs Möllevången och Sofielunds församling samman. 2014 uppgick den i S:t Johannes församling i Malmö pastorat. Byggnaden uppfördes 1928 som Västra Skrävlinge församlingshus. Arkitekter var August Ewe och Carl Melin. Församlingshuset innehöll två våningar plus källare och vind. Huset var byggt i 1920-tals klassicism. När Möllevångens församling bildades 1949 blev byggnaden Möllevångens kyrka. August Ewe (1875-1956) och Carl Melin (1877-1960) samarbetade fram till 1920-talet och har ritat ett… Tidsprofil: 1875–1956. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT ANDREAS KYRKA
HistorikTankarna bakom S:t Andreas kyrka går tillbaka till 1949, då Slottsstadens församling bildades genom utbrytning ur centrumförsamlingen S:t Petri. Stadsdelen var vid tiden ett blomstrande nybyggnadsområde, som i hög grad lockade unga barnfamiljer till de moderna lamellhusen. Trots att resurserna var begränsade, etablerade församlingen både söndagsskola, ungdomsaktiviteter och studieverksamhet, som snabbt blev populära tack vare ett omfattande ideellt engagemang. Till en början hölls förrättningarna i Tyska kyrkan, som man fick hyra av Tyska församlingen, men snart väcktes drömmen om att ha en egen lokal. Först köptes och inreddes S:t A… Tidsprofil: 1959–1961. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hammerdals kyrka
InteriörbeskrivningDe genomgripande renoveringsarbetena 1858-59 och 1923 som kommit att prägla kyrkans exteriör har också lämnat påtagliga spår i kyrkans innandöme. Hawerman lät vid ombyggnaden av yttertaket även täcka kyrkorummet med ett tunnvalv av smala bräder med en mittplafond inramad av en förkroppad list. Bänkinredningen byggdes om till i stort sett den utformning den har idag. Det konstnärliga programmet förnyades också med en ny altaruppsats av Johan Edler d.y med infattad altartavla i tidsenligt måleri. Den äldre rokokoaltaruppsatsen flyttades till norrväggen. Edlers farfars och namnes predikstol ändrades också något. Ivar Stål omg… Tidsprofil: 1858–1859. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.