SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
11 träffar
för “renström”
Renström
SGU registrerar platsen som aktiv gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Pb; Zn; Cu; Au; Ag;. Aktivt industriområde. Uppgiften är registerkontext och innebär inte tillträde. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HAGABADET (RENSTRÖMSKA BADET)
HistorikArkitekt för den ursprungliga byggnaden var Axel Kumlien med stadsarkitekten Victor von Gegerfeltdt som medhjälpare vid uppförandet. Anläggningen hade planerats i samråd med en tidens främsta expert på balneologi, dvs läran om bad som sjukdomsbehandling, professor Carl Curman. Ombyggnaden efter branden ritades av arkitekten Wilhelm Klemming som medverkat vid uppförandet av Sturebadet och Centralbadet i Stockholm. Den ursprungliga bad- och tvättanstalt som byggdes på 1870-talet illustrerar mycket tydligt de bostadsförhållanden som rådde i Haga vid den tiden liksom de krafter i samhället som arbetade för en bättre sanitär standard. För… Tidsprofil: 1997–2008. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RENSTRÖMSKA SKOLAN
HistorikSkolan uppfördes 1825 och är därmed en av de äldsta i landet. Timmerhuset i två våningar var ursprungligen rödfärgat, men är nu spritputsat. Byggnaden bevarar i allt väsentligt den ursprungliga planlösningen och fasta inredningen, med lärosal och bostad i båda våningarna. Huset har sedan fasadförändringen 1877 kallats "Vita huset" trots att det numera är gulfärgat. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Renström Östra
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Pb; Zn;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Feskekôrka
HistorikUppfört 1873-1874, enligt ritningar av dåvarande stadsarkitekten V von Gegerfelt. En särskild saluhall ansågs nödvändig av hygieniska skäl eftersom fiskhanteringen medförde mycket avfall och dålig lukt. Hallen bekostades med medel ur Renströmska fonden. Till en början hade många fiskare inte råd att hyra in sig i hallen. År 1923 bestämde staden att sötvattenfisk och skaldjur inte fick säljas i fria luften och hallen fylldes då. År 1963 genomfördes upprustning med nya kyldiskar och uppvärmning av hallen till rumstemperatur. 1989 inreddes ett litet entresolplan med fiskrestaurang., Ursprungligen ingick detta område i befästningsstråket… Tidsprofil: 1873–1874. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Gamla Stadsbiblioteket
HistorikStadsbiblioteket bildades 1891 då biblioteket vid Göteborgs museum slogs ihop med biblioteket som tillhörde den nyöppnade Göteborgs Högskola. Det var således framför allt ett vetenskapligt bibliotek och hade en helt annan inriktning än Dicksonska Folkbiblioteket som också låg i Haga. Biblioteket började sin verksamhet i museets lokaler och andra hyrda utrymmen men 18971900 uppfördes en särskild biblioteksbyggnad. Medel ur Renströmska fonden ställdes till förfogande och biblioteket fick ett påkostat utförande. Arkitekt var H Hedlund som ett par år tidigare hade ritat Dicksonska Folkbiblioteket. Byggnaden uppfördes med en sockelvåning… Tidsprofil: Cirka 1860. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Johannebergs landeri
HistorikLanderiet Johannebergs ägor sträckte från landsvägen, nuvarande Södra Vägen, västerut och omfattade bl a området som nu är Renströmsparken. Vid sekelskiftet 1800 hade landeriet en huvudbyggnad och två flyglar samt ekonomibyggnader. Söder om huvudbyggnaden låg en stor trädgård. I samband med jubileumsutställningen 1923 byggdes två av bostadshusen om för kontor och västra flygeln ersattes med en ny. Utställningens provisoriska viadukt över Korsvägen placerades tätt intill byggnaderna men trädgården i söder behölls. Lokalerna har senare använts av universitetet och föreningar. 1950 inglasades balkongen. Diverse inre planförändringar har… Tidsprofil: Sekelskiftet kring 1800. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Rånna , Gamla herrgården
HistorikMölltorp 1:3/1:15/1:19 Rånna På gränsen mellan socknarna Ryd och Säter ligger Rånna som omnämndes första gången i jordeboken som ett kronotorp, det vill säga en nyanlagd gård på kronans mark, år 1567. Rånna växte efterhand ut till ett eget hemman och förvärvades 1884 av kapten Viktor A. Renström. Under hans tid utvecklades egendomen till en mönsteranläggning för trädgårdsskötsel. Egendomen kom genom donation 1936 till Skaraborgs Läns Hushållningssällskap och kom att bli vida känd för sin omfattande fruktodling. Statens Lantbruksuniversitet drev från 1938 även en försöksgård för trädgårdsodling på Rånna. Merparten av gårdens byggnader… Tidsprofil: 1906–1907. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÖDA STUGAN
HistorikHuset byggdes 1967 av ett tvåvånings härbre från Bjuråker. Det har samma modell som parstugorna på Degerkölen. En något för brant takvinkel och den f d mushyllan som ingår i syllvarvet "avslöjar" husets bakgrund. Två s k vitterkors på vardera röstet. KÄLLA: Byggnadsminnesutredning om Degerkölsvallen i Färila socken. Ann Renström. 1997 Tidsprofil: 1967. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTIGÅRDEN
HistorikEtt foto från 1917 visar att Östigården var en nästan helt kringbyggd gård. Byggnaderna omgav "störslycka" eller gårdstunet på tre sidor med ladugård (fäx), vallstuga och vedbod/lada. På den fjärde sidan låg kokhuset (störset) som öppnade sig inåt gården. Resten av denna sida stängdes med fastbandhage, en gärdesgård av trästörar. KÄLLA: Byggnadsminnesutredning om Degerkölsvallen i Färila socken. Ann Renström. 1997 Tidsprofil: 1917. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SVENS
HistorikSvensstugan byggdes 1892. Uppgiften bekräftas av att årtalet 1893 finns skrivet på vinden. Huset ska delvis vara byggt av en äldre vallstuga som stod söder om och i vinkel i förhållande till den nuvarande. Det målades falurött eftersom det hade både nytt och gammalt timmer. KÄLLA: Byggnadsminnesutredning om Degerkölsvallen i Färila socken. Ann Renström. 1997 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.