SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
6 träffar
för “risinge kyrka”
RISINGE KYRKA
Flera gånger under 1700-talet diskuterades frågan om en ny kyrka, trots att den gamla kyrkan med troligt ursprung i decennierna runt år 1200 var i relativt gott skick. Huvudskälet till en nybyggnad verkar ha varit att den gamla kyrkan ansågs vara för liten för församlingens behov. Kyrkan byggdes till med en stor korsarm åt norr 1738. Den var avsedd för smeder och andra arbetare i Finspång. Vid en sockenstämma 1804 lämnade konstnären Pehr Hörberg, som bodde i församlingen, ett förslag till ny kyrka både som ritning och som en modell. Modellen visar en kyrka i den för sin tid vanliga nyklassicistiska stilen. Han erbjöd sig också att måla en ny… Tidsprofil: 1746–1816. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kyrka
21420000028713http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000028713Bebyggelse - byggnadFINSPÅNG RISINGE KYRKA 6:2 - husnr 4KyrkaLän: Östergötland, Kommun: Finspång, Landskap: Östergötland, Socken: Risinge , Stift: Linköpings stift, Församling: Finspångs församling15.846937403887901,58.70229745483359http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000028713http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000028713http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000028713RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kyrka
HistorikDen äldsta kända kyrkan på platsen var uppförd av liggande timmer, som enligt en dendrokronologisk undersökning, dvs årsringsdatering, daterats till 1250. Under 1400- eller 1500-talet uppfördes en ny kyrka av sten med återanvändning av delar från träkyrkans takkonstruktioner i bl a gavelrösten och remstycken. Trägavlarna visar, enligt uppgift, spår efter utvändig spånbeklädnad och östra gaveln har varit tjärad. De sekundärt använda väggbjälkarna och takbrädorna har rester av målningar. Målningarna anses vara utförda av den s k Risingemästaren eller någon av hans efterföljare och kan dateras till tiden 1430-1450. Stenkyrkan uppfördes… Tidsprofil: 1430–1450. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RISINGE GAMLA KYRKA
InteriörbeskrivningLånghuset får sin karaktär av de spetsbågiga valven med ribbor i diagonalerna. Valvet i kortravén, som har tillkommit senare har andra mer robusta former. I golvet ligger ett flertal gravstenar. Samtliga valv, utom korets, har målningar som aldrig har varit överkalkade. Även på väggarna finns fragment av samma typ av målningar. Målningarna bör ha tillkommit i samband med valvslagningen eller strax därefter, dvs. omkring år 1435. Vem som utfört målningarna är okänt. I facklitteraturen nämns Risingemästaren som har efterlämnat målningar i flera kyrkor i både Öster- och Västergötland. Som altarprydnad finns ett litet altarskå… Tidsprofil: 1300-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖRBERGA KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN Ett fragment av en s k eskilstunakista har påträffats i kyrkans närhet. Dessa tidiga kristna gravmonument består i sin mest utvecklade form av fem hällar - sidohällar, gavelhällar samt en lockhäll. De har framför allt förekommit i den västra delen av Östergötland, som faktiskt har den största koncentrationen i landet. Gravmonumenten med vikingatida ornamentik har satts i samband med kungs- och stormansgårdar. Sannolikt har de tidigmedeltida kungarna och deras närmaste män uppfört egna kyrkor och kyrkogårdar i anslutning till sina gods och gårdar. Dessa tidigmedeltida kyrk… Tidsprofil: 1116–1117. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BJÖRKEBERGS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN Kyrkan uppfördes troligen vid 1200-talets början med långhus och absidkor. Sakristian tillbyggdes under senare delen av medeltiden. Enligt icke belagda uppgifter lär ett stentorn ha funnits i väster, tillkomsttiden är dock okänd. I söder fanns en port som senare blev försedd med ett vapenhus. Även koret hade en ingång från söder, som vid en restaurering 1945 åter togs upp. Fönstren var små och högt placerade, vilket den återställda fönsteröppningen i södra kormuren är ett exempel på. Murarna stod oputsade till slutet av 1200-talet då de försågs med en gulbrun puts. Vid sa… Tidsprofil: 1762–1763. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.